Utmaningen 2014: Fortplantning
Studera fortplantningen hos växter, djur och svampar. Växternas fortplantning handlar om blommornas utseende, anpassningen till olika former av pollination, fröspridning och utveckling av en ny individ. Djur, som finns i vår närhet, uppvisar en stor variation i fortplantningsbeteende. Insekter och andra smådjur, fiskar, groddjur, fåglar och däggdjur, både vilda och husdjur, är alla intressanta studieobjekt. Välj arter som man kan iaktta i närmiljön. Svampar är inte bara de ätliga hattsvamparna som vi letar rätt på i höstskogen för att göra goda svamprätter. Svampar finns året runt, fast vi inte alltid ser dem. Förslag på vad man kan göra inom temat finns nedan.
Redovisning av Utmaningen om fortplantning i Bi-lagan nr 1 2015.
Frågor kring fortplantning kommer in på många ställen i styrdokumenten och är grundläggande för förståelsen av många delar av biologiämnet. Se nedan ett urval av punkter från det centrala innehållet i grundskolans kursplan i biologi för åk 1-6 och från målformuleringar i läroplanen för förskolan:
Ur läroplanen för förskolan (Mål):
Förskolan ska sträva efter att varje barn
- tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,
- utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,
- utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner,
- utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,
- utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,
- utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
- utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
- utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap
Kursplanen i biologi för grundskolan
Centralt innehåll i årskurs 1-3 i de naturorienterade ämnena:
Året runt i naturen
- Årstidsväxlingarna i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
- Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanliga förekommande arter.
Metoder och arbetssätt
- Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
- Enkla naturvetenskapliga undersökningar.
- Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer.
Centralt innehåll i årskurs 4-6 i biologi:
Natur och samhälle
- Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.
- Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön.
Biologins metoder och arbetssätt
- Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.
- Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas.
- Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.
Tips till Utmaningen
Vad är liv? Kanske räcker det med denna, ytligt sett, enkla fråga för att täcka in hela biologiämnet? När man försöker förklara och definiera vad som är liv är det centralt att förstå hur livet förs vidare i generation efter generation. Det handlar om fortplantningen, om de ärftliga egenskaperna som lagras i DNA och om variationen och anpassningarna hos organismerna.
Det finns mycket spännande att studera och undersöka. Hämta inspiration från bl.a. artiklar i Bi-lagan. Kalendern nr 2 2013 handlar i sin helhet om fortplantning. Månadsuppslagen innehåller exempel som rör fortplantningen hos växter, djur och svampar och många små praktiska försök och undersökningar beskrivs.
Se även Ett Myller av Liv längst ner på Bioresurs startsida. Här beskrivs olika naturtyper och organismer.
Nedan finns exempel på organismer och uppgifter som barnen/eleverna kan arbeta med:
Kolla på växter
Att arbeta praktiskt med odling av växter i skolan är uppskattat av eleverna och ger goda möjligheter att uppfylla biologins kursplan om att elever ska genomföra egna undersökningar med naturvetenskapliga arbetsmetoder.
Fortplantningen hos växter kan gå till på olika sätt. För växter som har blommor och förökar sig med könlig fortplantning handlar det om blommornas utseende, anpassning till olika former av pollination, fröspridning och utveckling av en ny individ. Växter kan också föröka sig med könlös fortplantning, till exempel jordgubbsplantor som skickar ut revor, potatis som bildar stamknölar och krukväxter som förökas med sticklingar. Även mossors och ormbunksväxters fortplantning är intressant att studera och att jämföra med fortplantningen hos fröväxter.
Referenser till arbete med växter:
Bi-lagan nr 2 2013 (kalender). Forska med frön. Odla växter i klassrumsmiljö. Koppla biologin till matematiken genom att redovisa resultaten med enkla statistiska metoder.
Bi-lagan nr 2 2013 (kalender). Titta nära. Blomsterkransen ». Studera blommornas byggnad och hur fortplantningen hos blomväxter går till. Titta på pollen och upptäck variationen i pollenkornens utseende.
Bi-lagan nr 2 2013 (kalender). Evigt liv? Gå ut i naturen och studera variationen i växternas utseende, som är grunden för det naturliga urvalet och evolutionen. Till exempel varierar blommornas utseende hos vitsippor och blåsippor när det gäller antal kronblad och deras form och färg.
Bi-lagan nr 2 2013 (kalender). Mystiska mossor. Mossors och ormbunksväxters fortplantning beskrivs tillsammans med odlingsmetoder.
Bi-lagan nr 2 2012 (kalender). Odla frukter och grönsaker
Bi-lagan nr 2 2010 (kalender). Upptäck odlad mångfald. Varifrån kommer äpplena
Bi-lagan nr 2 2009 (kalender) Frön och vatten
Extra-Bi-lagan 2008 (kalender). Potatis
Extra-Bi-lagan 2005 (kalender). Odla frön från skafferiet. Hur sprids växter
Linnélektioner. Idéhäfte 5. I Linnés spår »
Linnélektioner. Idéhäfte 2. Uteklassrummet, s sid 16-21 »
Bioresurs webbsida: Tema, Förskola, gr F-6 (se valda delar från vår och höst).
Kolla på djur
Djur, som finns i vår närhet, uppvisar en stor variation i fortplantningsbeteende. Insekter och andra smådjur, fiskar, groddjur, fåglar och däggdjur, både vilda och husdjur, är alla intressanta studieobjekt. Välj arter som man kan iaktta i närmiljön.
Insekter kan ha fullständig eller ofullständig förvandling. Steklar, skalbaggar och fjärilar med flera grupper har fullständig förvandling och utvecklas via ägg, larv och puppa till fullbildad insekt, medan till exempel tvestjärtar, trollsländor och hopprätvingar, till exempel gräshoppor, har ofullständig förvandling där puppstadium saknas.
En annan aspekt att studera är könlig eller könlös fortplantning och vilka fördelar och nackdelar dessa fortplantningssätt har från evolutionär synpunkt. Många speciella lösningar finns. Exempelvis kan bladlöss och vandrande pinnar ha både könlös och könlig fortplantning. Det finns också djur som är hermafroditer, både hanar och honor samtidigt (se sista sidan). Ytterligare intressanta fortplantningssätt finner man hos de sociala insekterna som bin, getingar och myror.
Hur fungerar sexuell selektion och vilken betydelse har det för evolutionen av de arter som berörs? Varför ser hanar och honor olika ut även om de lever i samma miljö? Hos vilka arter skiljer sig honan och hanen märkbart åt och hos vilka är de nästan lika? Ja, det är ytterligare exempel på intressanta frågor att studera med utgångspunkt i fortplantning.
Referenser till arbete med djur:
Bi-lagan nr 2 2013 (kalender) Ägget – en smart förpackning. Följ grodornas fortplantning genom att ta in grodägg och studera utvecklingen.
Bi-lagan nr 2 2013 (kalender) Kapprustning bland fåglar. Lyssna på fågelläten och följ häckningen i fågelholkar i närheten av skolan.
Bi-lagan nr 2 2013 (kalender) Myror i brallan. Studera hur myrorna vaknar upp och börjar myllra på soluppvärmda myrstackar.
Bi-lagan nr 2 2013 (kalender). Fiskarnas fortplantning
Bi-lagan nr 3 2009 Evolutionsundervisning – med utgångspunkt i levande organismer, se s 20-21
Bi-lagan nr 2 2005. Hemma hos-reportage. Bygge av fågelholkar
Bioresurs webbsida: Tema, Förskola gr F-6, se Naturen, Vår, Fåglar
Bioresurs webbsida: Utmaningen 2013 handlade om fåglar, men de som inte redan har arbetat med fåglar eller som vill fördjupa fågeltemat kan välja att jobba med detta även i år. Se tips på undersökningar från Utmaningen 2013 som rör fåglar