HEM
OM PROJEKTET
Historiskt perspektiv
UNDERVISNING OM GM-VÄXTER
Kopplingar till skolans styrdokument
Samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll - om SNI i undervisningen
GM-VÄXTER
Historiskt perspektiv på växtförädling
Landlevande växter har funnits i 450 miljoner år. Evolution har lett till en stor mångfald av olika växtarter. Under de senaste 10 000 åren har dessutom människan genom växtförädling bidragit till nya växtsorter. Vad har hänt och hur har det gått till?
Wikimedia Commons. Carlos E. Solivérez
Efterhand som vi förstått mer om hur arvsmassan styr egenskaper och hur egenskaper ärvs har växtförädlingen utvecklats. Genteknik kan idag användas i flera steg i växtförädlingen för att:
- på ett kontrollerat sätt skapa ny genetisk variation
- identifiera lämpliga plantor att välja ut för fortsatt förädling med hjälp av genteknik
- kombinera egenskaper som annars är svåra eller omöjliga att få fram genom vanliga korsningar
I webbföreläsningen av Roland von Bothmer kan du se och höra mer om hur växtförädlingen sett ut i ett historiskt perspektiv. Till videon hör även en sammanfattning.
Läs mer om växtförädlingens kopplingar till evolution och hur urval kan ge nya växtsorter:
Evolution genom naturligt urval
Under årmiljonernas lopp har det efter hand uppkommit skillnader i DNA mellan olika växter som gör att egenskaperna påverkas. För att en ny egenskap ska vara ärftlig krävs att förändringen som sker i DNA (mutationen) uppstår i en könscell. Mutationer kan uppkomma på grund av slumpmässiga fel i samband med att cellerna ska kopiera sin arvsmassa innan de delar sig. Antalet mutationer ökar på grund av exponering för strålning och kemikalier som skadar DNA.
En förutsättning för evolution är att det finns en genetisk variation mellan individer som medför att de får olika egenskaper. Dessa har betydelse för hur väl anpassad en växt är till en viss miljö och därmed hur väl den lyckas med fortplantningen. Hur gick det till när växterna blev anpassade till olika miljöer? Det har skett genom s.k. naturligt urval. En vanlig missuppfattning av naturligt urval är att det bara finns en variant som är "bäst", men det beror på vilken miljö det handlar om. Olika slags miljöer medför att det naturliga urvalet resulterar i växter med olika egenskaper. Om alla landväxter hade haft exakt samma arvsmassa hade det inte skett någon evolution och alla växter hade sett likadana ut.
Växtförädling handlar också om urval
Jordbruket uppstod för cirka 12 000 år sedan. Under jordbrukets långa historia har man odlat och successivt valt ut växter med de egenskaper man uppskattat.
När du äter makaroner äter du mat från ett vete som började förädlas för tusentals år sedan.
Ill. Lotta Tomasson/idé Ammie Berglund
Från vilda gräsplantor av släktet Triticum valdes de plantor ut som gav de största fröna som satt kvar länge på strået. Vete har en mycket komplicerad historia som omfattar korsningar mellan olika arter och fördubblingar av alla kromosomer.
Ett fascinerande exempel på hur stora skillnader i utseende mänskligt urval kan ge är de olika sorter av kål vi kan hitta i grönsaksdisken.
Kål (Brassica oleracea) har förädlats till många olika växtsorter som trots att de ser väldigt olika ut ändå räknas som samma art. Bilderna ovan visar grönkål (1), kålrabbi (2), blomkål (3), rödkål (4), brysselkål (5) och svartkål (=palmkål) (6). Foto: Britt-Marie Lidesten
Till vänster syns broccolo, en hybrid mellan blomkål och broccoli. Foto: Jon Sullivan (Wikimedia Commons).
Ta gärna reda på mer om hur våra vanliga jordbruksgrödor och grönsaker har utvecklats.
Resurser
Videoföreläsning: Genmodifierade växter och gamla lantsorter
Roland von Bothmer, Professor i kultur-växternas genetik och förädling, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Nordiska genbanken (18 minuter). Från symposiet: "Ja eller nej till genmodifierade växter – vad säger forskarna?", 2012-03-20
Sammanfattning, Genmodifierade växter och gamla lantsorter (pdf-format)
Mendel och molekylärgenetik (Vetandets värld, radioprogram 20 min, 28 april 2014, om växtförädling).