HEM
OM PROJEKTET
Lärarhandledning >> Resurser >> Stötta grupparbetet
UNDERVISNING OM GM-VÄXTER
Kopplingar till skolans styrdokument
Samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll - om SNI i undervisningen
GM-VÄXTER
Lärarhandledning - Resurser
Stötta grupparbetet
I arbetet med SNI vill vi att eleverna utvecklar en god förmåga att förstå andras argument och kan konstruera egna väl underbyggda argument. Som lärare gäller det att skapa möjligheter för goda diskussioner i mindre och större grupper och att se till att det blir ett öppet och tillåtande samtalsklimat.
Ill. Lotta Tomasson/Idé Ammie Berglund
Nedan finns förslag på samtals- och argumentationsövningar:
Här nedan presenteras några infallsvinklar på vad som påverkar elevers argumentation.
Kunskaper och attityder påverkar
Räkna med att det finns elever som redan har med sig olika uppfattningar om genmodifiering. Etiska ståndpunkter, normer och attityder påverkar inte bara åsikter utan även hur man tolkar information. Viktigt att notera är att syftet med att ge eleverna ökade kunskaper om genmodifierade växter inte är att få fler förespråkare för GMO. Så vad är då syftet?
Ökad vetenskaplig allmänbildning
Syftet med undervisningen är att öka elevernas kunskaper om växtförädling och genmodifierade växter, samt att ge dem möjlighet att sätta in kunskaperna i ett samhällsperspektiv där även etiska aspekter vägs in. En ökad vetenskaplig allmänbildning (eng. scientific literacy) ska hjälpa eleverna att utveckla förmågan till kritisk granskning av argument.
När vi ställs inför en förändring av något slag påverkas vår inställning av en inre känsla av säkerhet (eng. ontological security) som bygger på vilket förtroende vi har för människor och för hur "vår värld" fungerar. För ett område som genteknik och genmodifiering som utvecklas snabbt och som kräver en hel del förståelse för biologiska begrepp, modeller och teorier är det en stor skillnad mellan experternas och allmänhetens förutsättningar för att bevaka området. Undervisningen i skolan kan fungera som en bro mellan experter och allmänhet.
Vilka argument används i samhällsdebatten?
I samhällsdebatten kan man se argument som har olika fokus.
- Naturligt eller onaturligt bland annat ifrågasätts vår rätt att påverka andra levande organismer.
- Risk och nytta handlar om hälsoaspekter, ekologiska och ekonomiska konsekvenser.
- Demokrati här diskuteras rättviseaspekter och maktförhållanden.
En analys av debatten om genmodifierade livsmedel presenteras i avhandlingen Genmodifierade livsmedel och kommunikativ etik (2005).
Vad kan man lära av elevers argumentation?
Vilka typer av argument använder elever när man tar ställning i frågor om genteknik? I en svensk studie av hur gymnasieelever resonerar om frågor kopplade till genteknik studerade man vad som låg bakom ställningstagandet att se genteknik som ett hot eller som en möjlighet för samhällsutvecklingen1. Resultatet visade att eleverna använde sig av både normer och kunskapsargument för att motivera sitt ställningstagande. Eleverna hade svårt att skilja mellan risker med själva gentekniken och risker med att tekniken påverkar de egna normerna. För elever som ser genteknik som ett hot och som inte litar på experter inom området leder förmodligen inte mer kunskaper om genteknik till att bygga upp en inre säkerhet. För dessa elever är det kanske viktigare att öka förståelsen för demokratiska system (ex lagstiftning) och att de får syn på olika argument som har att göra med normer och värden. Studien lyfter fram några utmaningar för undervisningen och hur man kan arbeta för att få givande diskussioner:
- Ta till vara både känslomässiga och intellektuella aspekter i diskussionerna med syfte till att öka förståelsen för en konfliktfylld fråga.
- Synliggör kopplingen mellan vad som är normer och värden och vad som används som argument för eller emot dessa. Öka medvetenheten om att normer är samhällskonstruktioner som kan bli svåra att förstå om de ska bevisas vara "rätt" med hjälp av vetenskapliga argument.
- Var vaksam på att övningar där elever arbetar med att dra slutsatser enbart från ett perspektiv kan leda till att eleverna missar viktiga kopplingar i ett komplext fall.
- Om man är tydlig med att normer och traditioner också är giltiga som argument för ett ställningstagande finns bättre förutsättningar för att elever med en inre osäkerhet kan fokusera på och ta till sig vetenskapliga argument och förklaringar.
- Var uppmärksam på om det i en diskussion egentligen pågår flera olika diskussioner (t ex om några diskuterar rättviseperspektiv medan andra samtidigt pratar om hälsorisker)
Naturligt/onaturligt — argument utan fast grund
I en dansk studie2 där man studerade hur elever använder sig av olika "naturlighets"-argument i diskussioner kring användning av genteknik kom man fram till att argumenten ofta var okritiska och sällan byggde på vetenskapliga kunskaper. När elever använde sig av "naturligt" i sina argument och när detta under en argumentation ifrågasattes så höll de inte fast vid vad som var "naturligt" utan bytte snarare innebörden av begreppet "naturligt" istället för att motivera sin ursprungliga tankegång. Artikelförfattaren menar att det kan vara så att eleverna använder "naturlighets"-argument istället för andra bakomliggande skäl som de kan ha svårt att formulera.
För att komma ifrån oklara "naturlighets"-argument kan man ta upp med eleverna att ordet "naturligt" inte är en självklar motivering. Om man vill använda naturligt/onaturligt måste man klargöra vilken betydelse man lägger i ordet. Använd t.ex. den indelning som görs i boken A practical study of arguments3 och som här presenteras som en "concept cartoon":
Naturlighetsargument av typ 1 används då man anser att det som påverkats av människan är onaturligt. Om man istället anser att allt som existerar i verkligheten är naturligt, även det som framställts/påverkats av människor resonerar man enligt typ 2. I naturlighetsargument av typ 3 används ordet naturligt för det som fungerar bra rent biologiskt. Sjukdomar och allt som är skadligt för individen uppfattas då som onaturligt. Bakom naturlighetsargument av typ 4 ligger känslor och värderingar, någon specifik koppling till vad som är naturligt/onaturligt görs inte. Bakom naturlighetsargument kan alltså ligga helt olika värderingar och syn på världen.
Progression i argumentationsförmågan
Förmågan att förstå argument och själv skapa argument påverkas också av vilken syn man har på vad som är verklighet och vad som är kunskap, något som studeras inom epistemologin — läran om kunskapen.
Frågor om hur vi utvecklar förståelse av kunskap intresserar även utvecklingspsykologer. Tabellen nedan beskriver fyra nivåer av "epistemologisk förståelse". Det som skiljer dessa nivåer åt är hur man ser på vad påståenden är och vilken betydelse kritiskt tänkande har (bearbetad efter Kuhn et al 20004)4.
Nivå |
Påståenden är... |
Verkligheten är... |
Kunskap... |
Kritiskt tänkande är... |
Realist |
...KOPIOR av den yttre verkligheten |
...direkt och enkel att fatta |
...kommer från en yttre säker källa |
...onödigt |
Absolutist |
...FAKTA som kan vara sanna eller falska (vissa påståenden kan vara falska om man t ex missuppfattat något eller har begränsat med bakgrunds-information) |
...direkt och enkel att fatta |
...kommer från en yttre säker källa |
...ett sätt att jämföra påståenden med verkligheten och bestämma om de är sanna eller falska |
Multiplist |
...ÅSIKTER som kan väljas fritt och var och en ansvarar för vad man tycker |
...inte direkt och enkel att fatta |
...skapas av människors hjärnor och är osäker |
...är irrelevant (alla har ändå rätt att tycka vad de vill!) |
Evaluerare |
...BEDÖMNINGAR som kan utvärderas och jämföras utifrån tillgängliga argument och bevis |
...inte direkt och enkel att fatta |
...skapas av människors hjärnor och är osäker |
...är viktigt för en ökad förståelse och förmåga att formulera vettiga påståenden |
I tidig barndom fungerar vi främst som "realister". Steget till "absolutist" är ett kritiskt steg som ofta sker i tidigare skolåren där vi börjar kunna ifrågasätta. "Absolutisten" kan acceptera att andra tycker annorlunda än de själva, men gör detta på grund av att de tänker att andra personer inte har tillräcklig eller felaktig information: de har bara inte insett verkligheten som den är! När man förstår att kunskap är något som konstrueras och att verkligheten kan uppfattas på olika vis övergår man till den s.k. "Multiplisten" som accepterar att vi alla vet olika saker och kan därmed acceptera att man kan tycka olika. Den fjärde nivån är det inte alla som når vare sig under skoltiden eller senare i livet. Övergången kräver en objektiv syn på kunskapen i sig. "Evalueraren" anser att åsikter kan värderas utifrån olika kriterier. Därmed kan vissa påståenden anses vara mer relevanta än andra. Man har nyligen visat att det finns en koppling mellan föräldrars epistemologiska förståelse och hur deras barn resonerar om bevis och hur de tar till sig olika typ av kunskaper5.
1Lindahl MG & Linder C. 2013. Students´ontological security and agency in science education - an example from reasoning about the use of gene technology. International journal of science education. 35: 2299-2330.
2Nielsen, JA. 2012. Arguing from Nature: The role of 'nature' in students' argumentations on a socio-scientific issue. International Journal of Science Education 34: 723-744.
3Govier, T. 2010. A practical study of argument. 7:e utgåvan. Wadsworth, Cengage learning.
4Kuhn, D., Cheney, R. & Weinstock, M. 2000. The development of epistemological understanding. Cognitive Development 15: 309-328.
5Luce, MR., Callanan, MA. & Smilovic, S. 2013. Links between parents' epistemological stance and children's evidence talk. Developmental Psychology 49: 454-461. Se abstract.
Lärarhandledningens innehåll
2. Samarbete mellan ämnen i skolan
3. Förslag på lektionsplaneringar
4. Naturvetenskapligt innehåll
5. Samhällsaspekter och intressekonflikter