Idéhäfte 1 – Berättarteknik

Hur kan torra fakta förvandlas till spännande berättelser? I häftet beskrivs en konkret metod för hur elever kan skapa berättelser med ett naturvetenskapligt innehåll genom att skriva, dramatisera eller filma. Fakta och begrepp blir medveten kunskap när de fogas in i ett intresseväckande sammanhang. Primär målgrupp är lärare i grundskolan.

Hela idéhäfte 1 – Berättarteknik

Häftet uppdelat i kapitel:

Berätta om naturen (sid 2-3)
Torra fakta förvandlas till spännande berättelser (sid 4-16) 
Om småkryp och berättande (sid 17-24)
Vi går vidare (sid 25-26)
Film i skolan (sid 27-32)
Uppdrag – dramatisering (sid 33-37)
Medverkande, referenser (sid 38-39)

Kompletterande material

Nedan finns kompletterande material i form av exempel och kopieringsunderlag. Sidhänvisningarna nedan anger sidor i häftet.

Torra fakta omvandlas till spännande berättelser (sid 4-16)

De tre små böckerna nedan är skrivna av elever på Håksbergs skola i Ludvika kommun 2006. Skrivproceduren presenteras med karaktärsschema och hindersschema.

1. Resan till fisken
Vattenskalbaggen Torkel ska ut och leta efter mat.
Författare: Ida Hammarstrand

2. Vandringen till sjön
Skräddaren som hade bott på land över vintern börjar vandra mot sjön.
Författare: Malin Ericsson

3. Den välvda dykaren Kalle
Dykaren Kalle skulle till sin tjej. På vägen möter han en hungrig fisk och en…
Författare: Rikard Mannerstedt

Responskort 1
Författaren kan själv välja vilka responsfrågor lyssnaren ska svara på.

Responsdialog om uven
Responsdialog utifrån responskort 1. Berättelsen ”Uven” är skriven av Patrik Florin år 1.

Övning på temat Lumumma och Takete
Inspiration inför ett nytt arbetsområde med hjälp av konflikten mellan Lumumma och Takete.

Huvudkaraktären, skurken och hjälten
Generella beskrivningar av de olika rollfunktionerna.

Karaktärschema 1, Karaktärschema 2, Karaktärschema 3
Kopieringsunderlag för att beskriva huvudkaraktärens egenskaper. Tre varianter av karaktärschema med frågeställningar för att anteckna fakta om t ex ett djurs utseende, beteende och levnadsförhållanden.

Om småkryp och berättande (sid 17-24)

Hinderschema Myran Myrsa
Hinderschema för grovplanering av berättelsen om myran Myrsan.

Mallar: Hinderschema 1 och Hinderschema 2
Hinderschema © Argument Förlag och Veronica Grönte 2002. Kopieringsunderlag (reviderat) till Pennvässaren

Gestalta ett ögonblick
Eleverna kan välja årstid, tid på dygnet osv helt fritt – eller ta ett kort med förslag. Samma frågor används vid responstillfället.

Exempel på responssamtal
Från berättelsen om en vattenskalbagge. Responskort 2 har använts.

Responskort 2, Responskort 3, Responskort 4
Responskort kan användas under och efter arbetet med en berättelse. Responskort 2 innehåller frågor om karaktärens känslor och egenskaper. Responskort 3 används efter arbete med hinderschema och responskort 4 när hinderschemat byggts ut.

Exempel på responssamtal om dykaren Ullabritta
Responsdialog utifrån responskort 4. Berättelsen ”Ullabritta ser smaskiga småkryp” är skriven av Lisa Yngström år 4.

Exempel på responssamtal om dykaren Zoo
Responsdialog utifrån responskort 4. Berättelsen ”Jagad” är skriven av Robin Viklund år 5.

Berättelsen som pedagogiskt verktyg
Artikel i Bi-lagan 3-2003.

Vi går vidare (sid 25-26)

Berta Broccoli
Berättelsen om Berta broccoli är skriven Maja Ekman, skolår 8.

Film i skolan (sid 27-32)

Den dramaturgiska kurvan
En berättarmodell utifrån dramaturgins struktur.

Exempel – Fiskgjusens liv
Uppbyggd med den dramaturgiska kurvan.

Bildmanus
Bildmanus för kortfilm – ”Gå över gatan”.