Årstiderna  och naturen

I Sverige är det stor skillnad mellan temperatur och nederbörd under året. Det påverkar växtlighet och djurliv och ger en årligen återkommande rytm. För växternas del handlar det om när lövsprickning, blomning, fruktsättning och lövfällning inträffar och för djuren gäller det att överleva vintern, hinna med fortplantning och att föda upp ungar för att sedan anpassa sig igen till vinterns kyla. De förändringar som sker årligen i naturen studeras inom fenologin,

Särskilt viktigt och intressant är att studera hur klimatförändringarna påverkar naturen. Kommer våren tidigare nu än tidigare? När börjar tussilago, blåsippor och vitsippor blomma? När kommer sånglärkan, tofsvipan och staren? När på hösten börjar träden tappa sina blad? Samtidigt som eleverna lär sig att känna igen några vanliga arter kan iakttagelserna knytas till frågor om klimatförändringarna och vilken betydelse de har.


För yngre elever

Tema om naturen

En omfattande del med naturen som tema med fokus på årstider finns för förskolan och F-6.

Tema vår, sommar, höst och vinter

Naturens kalender

När snön smälter och vårsolen börjar värma är det dags att leta efter vårtecken. De första blommorna, flyttfåglarna och insekterna som visar sig är efterlängtade. Samtidigt som barnen i förskolan eller eleverna i skolan lär sig de vanligaste arterna får de också förståelse för årstidsväxlingarna i naturen.

Naturens kalender

Följ ett träd året runt (sälg)

Välj ett träd som är lätt att besöka regelbundet och som har kvistar som hänger ner så att det går att följa förändringar och utvecklingen på nära håll. Återkom till trädet varje månad året runt. Iakttag utvecklingen av knoppar, blommor och frukter. Följ trädets förberedelse för vintern och för nästa växtsäsong.

Följ ett träd året runt: sälg

Gör en årstidskalender

En årstidskalender visar människans användning av mark, växter och djur under året. Rita in i ett cirkeldiagram med tårtbitar för årets tolv månader.

Hitta i naturen!

Våren är här!

Här beskrivs bland annat en uppgift att studera knopparna på träden och göra jämförelser mellan olika arter.

Våren är här!

Våren – fortplantningens högsäsong!

När våren kommer vänds vår del av jorden allt mer mot solen och jordytan värms upp. Ljuset återvänder, dygnsmedeltemperaturen stiger och vi njuter av vårsolens värme!   

Våren – fortplantningens högsäsong!   

Småkrypen vaknar

Under vinterns snö och kyla ligger ligger de flesta insekter i vila, men när våren kommer vaknar de till liv igen.

Småkrypen vaknar

Trädspaning

”Det är inga löv på träden?” ”Jag har sett något på träden när det är vinter, det är knoppar”. ”Är det små kärnor, löv eller rentav körsbär inne i knopparna?”. Frågor och funderingar som barn har kan leda till spännande iakttagelser.

Trädspaning

Vad händer med löven på hösten?

Varför tappar träden bladen på hösten? Och vad händer med löven efter att de har fallit? Se uppslaget för oktober.

Vad händer med löven på hösten?

För äldre elever

Hur vet trädet att det är höst?

Den tydligaste biologiska effekten av klimatförändringarna är att årstidsmönstren ändras. Detta studeras inom fenologin, läran om naturens kalender. Här handlar det om att undersöka hur träden kan veta när det är dags att fälla löven och ställa in sig på att det blir vinter. Se sidorna 20-23.

Hur vet trädet att det är höst?

Följ klimatförändringarna genom att studera naturen

Växter och djur är anpassade till det lokala klimatet. En förändring av klimatet kommer därmed att påverka såväl samspelet mellan organismer som ekosystemens funktioner på många olika sätt. Därför är det betydelsefullt att vi fördjupar kunskapen om kopplingen mellan klimat och biologi.

Följ klimatförändringar med tidsmönster i naturen