Vattenmiljöer, centrala begrepp och praktiska tillämpningar

Vattenfrågor har både kemiska och biologiska aspekter och i många fall samverkar dessa. Den här delen har i första hand en kemisk inriktning.

Planeringen nedan avser en kortare undervisningssekvens och följer strukturen:

1. Introduktion

2. Centrala områden, ord och begrepp

3. Elevaktiviteter

4. Bedömning


 

Introduktion

Eleverna har i många fall inga ord för syror och baser på sitt hemspråk och därför kan det vara bra att introducera syror och baser genom att koppla orden till sura och basiska ämnen de känner till, som citroner, läsk och diskmedel.

Genom att använda en pH-indikator tillverkad av rödkål får eleverna förståelse för hur pH-värdet varierar för olika ämnen.

För att förklara vad en syrabasreaktion är kan man i kombination med ordformler använda enkla modeller i papper, som man fäster på magneter, enligt en idé från Monica Åkerman. Se bild.

Ett exempel på miljöproblem i vattenmiljöer är försurning. Det är viktigt att lyfta fram att det finns miljöproblem där situationen har förbättrats avsevärt. Det gäller till exempel försurning av mark och sötvattensmiljöer, som har minskat kraftigt under senare år. Det beror framför allt på att utsläppen av svaveldioxid har begränsats. Det som däremot allt mer diskuteras är försurning av havsvatten. Orsaken till detta är framförallt ökad koldioxidhalt i atmosfären.

Om försurning ska behandlas placeras momentet sent i kursen eftersom eleverna behöver ha goda förkunskaper om bland annat kolets kretslopp. Som introduktion till försurningsproblematiken kan man förbränna lite svavel och visa att pH sjunker om svaveldioxid kommer i kontakt med vatten. Demonstrationen kan kopplas till bland annat försurning, ekologiska förändringar, samt kolets kretslopp.

Centrala områden, viktiga ord och begrepp

Miljökemi med inriktning mot vattenkemi passar in på flera ställen i grundskolans kursplan för kemi.

Viktiga ord och begrepp är exempelvis:

  • Sur, basisk
  • Frätande
  • Svavelsyra, salpetersyra, kolsyra
  • Försurning
  • Barrskog, som mer känslig för försurning än lövskog
  • Berggrundens betydelse (kalksten, urberg)

Elevaktiviteter

Hypotesformulering

Alla laborationer är inte lämpliga för att formulera hypoteser, men när man arbetar med hypotesformulering behöver detta göras systematiskt som en del i ett vetenskapligt arbetssätt. Eleverna har ofta svårt att formulera hypoteser. Ett skäl kan vara att de inte vågar göra fel och det kan bero på att det blir en krock mellan svensk undervisningstradition och undervisningstraditioner i andra länder.

Mikrolabbar

  1. Mäta surhet på vardagskemikalier med pH-papper och BTB. Det är problemlösning med verkliga exempel.
  2. Låta eleverna undersöka vattenprov från olika ställen, där de själva hämtat vatten.
  3. Utandning av koldioxid i vatten blandat med BTB.
  4. Undersökning av hur syror påverkar olika mineral och bergarter.
  5. Att droppvis tillsätta en syra till en bas tills lösningen blir neutral. BTB används som indikator.
  6. Att koka bort vattnet från den neutraliserade lösningen så att endast saltet kvarstår.

Sammanfattning av texter, till exempel från läromedel

Eleverna får skriva sammanfattningar med egna ord. De läser först ett stycke, stryker under det viktigaste och skriver upp viktiga ord. Sedan sammanfattar de innehållet för varandra genom att enbart använda de nedskrivna orden och inte den ursprungliga texten.

Bedömning

Formativt rapportskrivande (Språkutvecklande NO-undervisning)

Vad gjorde jag? Hur gjorde jag det? Vilken slutsats?
Det är bra att låta eleverna skriva många rapporter med snabb återkoppling och lite ökande omfattning. Man kan till exempel fokusera på en del av rapporten i taget, som att sammanfatta resultat i form av tabell och diagram eller att beskriva metoden/utförandet. Bedömningsbördan inte heller så stor om texterna är korta. Mall för laborationsrapport.

En svårighet är att avgöra hur de språkliga färdigheterna påverkar elevernas resultat och vilken hänsyn man ska ta till elevernas språkliga förmåga vid bedömning. Är det språket man bedömer eller innehållet?