Fokus på djur

Det är både roligt och intressant att ordna boplatser och livsmiljöer för olika slag av djur. Här beskrivs både hur man kan ordna boplatser i skolans närmiljö och inomhus. Bara att se något som rör sig brukar väcka elevernas intresse. Dessutom kan djurens beteende, livscykel och val av föda studeras.

Det finns inte några restriktioner för att hålla ryggradslösa djur i odling inomhus, men självklart ska man behandla dem på ett varsamt sätt och sköta om dem väl. Ryggradsdjur får i allmänhet inte hållas i skolan utan tillstånd, men det är tillåtet att i mindre omfattning ha akvarier med fiskar och att under en begränsad tid studera grodyngel förutsatt att de släpps ut igen på samma plats som de fångats. Här beskrivs hur man tar hand om och gör undersökningar med gråsuggor, nematoder, Artemia, vandrande pinnar, mygglarver och akvariefiskar.


För yngre åldrar

Kompost med gråsuggor

Bakterier, små djur och svampar, det behövs en hel armé av organismer för att få en kompost att fungera. Gråsuggor är små trevliga djur som trivs i mörk och fuktig miljö. I klassrummet kan man ordna med en minikompost av antingen en mjölkförpackning eller en petflaska där gråsuggor och andra småkryp får hålla till.

Gör en minikompost av petflaskor
Gråsuggan – ett älsklingsdjur

Födovalsförsök med gråsuggor

Gråsuggor passar också till födovalsförsök. Här beskrivs ett försök med födovalskammare tillverkad av krukbrätten från en plantskola.

Småkrypsförsök med miljökammare

Vad händer med löven på hösten?

När hösten kommer faller trädens blad till marken och tas om hand av olika nedbrytare. Frågor kring nedbrytning behandlas tillsammans med tips om en minikompost.

Vad händer med löven på hösten?

Följ utvecklingen från ägg till groda

Gör ett litet akvarium och samla några grodyngel. Följ sedan utvecklingen till en liten minigroda. Släpp ut grodorna igen på samma plats som du fångade dem.

Från ägg till groda

Päls med många funktioner

I den här uppgiften kan eleverna fundera på hur djur har anpassats till olika miljöer genom att diskutera i vilken miljö djuret lever i, vilken funktion pälsen har och hur pälsen (eller delar av pälsen) hjälper djuret att överleva.

Päls med många funktioner

Pingviners anpassning

Pingviner har en kompakt kroppsform och små extremiteter för att avge så lite värme som möjligt. De har ett yttre lager av fjädrar som täcker varandra och skapar ett vind – och vattentätt skydd på land och där under finns ett späcklager som isolerar. Övningar för yngre och äldre elever.

Pingviners anpassning

Fötter, fenor labbar och tassar

Ibland kan det vara roligt att studera och jämföra kroppsdelar hos olika djur. I den här övningen ska du jämföra olika djurs fötter. Var och hur lever djuret? Är det på land eller i vatten? Är det varmt eller kallt? Varför ser tassarna ut som de gör? Hur används fenorna? Ser fram- och bakben likadana ut? Armar, ben, händer och fötter kan berätta mycket om var ett djur lever och vad det har för livsstil.

Fötter, fenor, labbar och tassar
Lärarkommentarer

Odla mygglarver

Samla upp vatten med mygglarver i till exempel en plastburk.Täck över med en glasskiva eller plastfilm och följ dag för dag larvernas utveckling. Tomma larvskinn vid botten och vid vattenytan visar att larverna utvecklas. Du kan snart se de hästskoformigt krökta pupporna med sina två andningsrör i kroppens bakre ände. Pupporna simmar livligt omkring eller hänger vid vattenytan. När  omvandlingen till färdig mygga är avslutad spricker pupphuden och insekten kan flyga iväg.

För senare delen av grundskolan och gymnasiet

Vandrande pinnar i evolutionsundervisningen

Några av oss har nog haft vandrande pinnar som husdjur. Från en enda vandrande pinne kan det efter ett tag bildas en hel massa pinnbarn! Hur kunde det gå till? Och hur kommer det sig att vandrande pinnar ser ut som de gör? Det är två frågor med evolutionära aspekter som är intressanta att diskutera i skolan.

Vandrande pinnar i evolutionsundervisningen

Undersökningar av nematoder

Oftast tänker vi inte på alla små kryp som lever i marken, vi ser dem inte utan förstoring men om de inte fanns skulle det få stor betydelse. En grupp av små maskar som vi här tittar närmare på kallas nematoder.Här finns också en enkel beskrivning av hur du kan titta på nematoder i prover från mossa och förna.

Kolla på minimaskar
Titta på nematoder i prover från mossa och förna

Parasitmaskar, Nobelpris 2015

Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2015 lyfter fram upptäckter som resulterat i nya läkemedel mot parasitorsakade sjukdomar.

Nobelprisen i fysiologi eller medicin samt i kemi 2015 och relaterade övningar
Datorspel på Nobelprize.org: Mosquito Game och Parasite Game

Bananfluga

Bananflugan är en försöksorganism som använts inom genetikforskning sedan början av 1900-talet. Men bananflugan är välundersökt även i andra avseenden, bland annat gäller det etologistudier. Läs om etologiska studier på bananflugor.

Forskarnas älsklingsdjur

Odlingskärl, medium och utrustning för bedövning för bananflugor kan inköpas från heraco.se eller www.zenitlaromedel.se. Sövning av bananflugor görs med koldioxid, använd en eter av säkerhetsskäl. Sövda bananflugor sorteras under stereolupp med små penslar. Det finns även många enkla recept för odling av bananflugor om man söker på nätet. Bananflugor kan odlas i t ex små glasburkar (ej lufttätt lock) som innehåller mosad frukt och tillsats av lite jäst.

Artemia

Ett djur som klarar extrema förhållanden är Artemia, ett litet kräftdjur som naturligt lever i saltsjöar, t.ex. Great Salt Lake i Utah, USA. De klarar både höga salthalter och uttorkning. Artemiaembryon, som kan köpas i akvarieaffärer, ser ut som små pepparkorn. När man lägger dem i en 3%-ig saltlösning kläcks små millimeterstora larver efter något dygn. Sedan sker en tillväxt under några veckor så att den vuxna individen blir drygt 1 cm lång. Ett litet ekosystem kan skapas i ett akvarium där Artemia lever på encelliga alger och ingen tillförsel av annan föda behövs. Detta enkla ekosystem kan bilda utgångspunkt vid diskussioner med elever om fotosyntes, cellandning och samverkan inom ett ekosystem. Information om hur man odlar Artemia och exempel på undersökningar finns nedan.

Överlevare i extrema miljöer
Se även utförlig beskrivning med odlingsanvisning.

Använd akvarium i undervisningen

Ställ i ordning ett akvarium i klassrummet med vattenväxter och fiskar som är lätta att sköta. Iaktta fiskarnas beteende och följ deras utveckling. I denna artikel beskrivs hur ett akvarium i klassrummet kan användas till en lång rad olika studier.

Akvarium i undervisningen

Människans päls

Alla däggdjur har hår, somliga mer, andra mindre. Hur kommer det sig att människans päls är så ojämnt fördelad på kroppen och varierar så mycket? Och varför har våra närmaste släktingar, schimpanser och gorillor, mörk päls över större delen av kroppen, men inte något vackert hårsvall på huvudet som människor?

Människans päls

Tema Arktis och klimat

Läs om en polarexpedition till Grönland, klimatfrågor i samhällsperspektiv, näringsvävar i Arktis samt hur arter som isbjörn och fjällräv påverkas av klimatförändringarna. Här finns även övningarna ”Polarisens minskning” samt ”Havsförsurning” samt mängder av tips på var ytterligare information och inspiration kan inhämtas.

Tema: Arktis och klimat

Kompletterande övningar:

För alla åldrar

Etologi: Hälsningsbeteenden och revir

Vilka signaler använder vi människor för att kommunicera och vad känner vi igen hos andra djur? Vilken betydelse har kroppsspråket? Undersök hälsningsbeteenden och revir.

Katten sprang, svansens slang…

Etologi: Kolla på djuren

Många har hund eller katt hemma, men filmer på Youtube är också ett bra alternativ för att studera djurens beteenden – en spännande uppgift för både yngre och äldre elever.

Kolla på djuren!
The expression of the emotions in man and animals, Charles Darwin, Darwin online
Rovdjur på schemat

Importerad fjäril i sugar snaps

Det är inte så ovanligt att ägg av långsvansad blåvinge, Lampides boeticus, följer med sugar snaps som importeras från Kenya till Sverige. Fjärilen är en långflyttare som är spridd över tropiska och subtropiska områden. Den har även införts i Sverige och fynd har gjorts på några platser i Sverige. Sugar snaps är tjockare än vanliga sockerärtor och brukar finnas under stora delar av året i grönsaksdiskarna. Ta bort plasten från en förpackning med sugar snaps och placera förpackningen i ett terrarium eller låda med myggnät. Efter en tid kan det hända att en vacker blåskimrande fjäril kläcks. Mata med sockervatten. Släpp inte ut fjärilen i naturen eftersom det är viktigt att inte sprida främmande arter till nya miljöer.

Ordna boplatser för vilda bin

Våra städade och välansade trädgårdar saknar ofta lämpliga håligheter. Genom att ordna boplatser för vildbin och andra steklar kan du hjälpa dem att trivas och dessutom få hjälp med pollinationen av växter. Här beskrivs hur du kan tillverka boplatser till solitära bin.

Sätt sting på tillvaron

Tillverka fågelholkar och studera fåglarnas fortplantning på nära håll

Att titta på uppstoppade fåglar på biologilektionen är nog bra för att lära sig hur en talgoxe ser ut, men det blir betydligt mer intressant och spännande att visa en talgoxefamilj on-line – direkt från holken! Tillverka fågelholkar i skolan och följ fåglarnas fortplantning.

Projekt fågelholk: Hemma hos-reportage

Vem äter vad?

Para ihop djuren med vad de äter i detta naturmemory.

Memory: Vem äter vad?

Spindlar – lockande och läskiga

Lär dig känna igen olika spindelfamiljer och hur de kan studeras.

Spindlar – lockande och läskiga
Besök Facebookgruppen Spindelnätet, en digital mötesplats för spindelintresserade.