Undersökningar i naturen

Upplevelser och iakttagelser i naturen är grunden för att förstå ekologiska samband. Ekologi handlar om att lära sig känna igen djur, växter och svampar och förstå vilka behov de har och hur de relaterar till varandra.

Här finns ett stort antal förslag på undersökningar som både äldre och yngre elever kan göra utomhus i olika naturmiljöer. Välj att jobba med något som passar för de möjligheter som finns i anslutning till skolan. Det räcker med en liten bäck, damm, park eller mindre grönområde för att kunna genomföra undersökningar, men självklart är det roligt om det finns möjlighet för elever att besöka områden med varierande naturtyper och en intressant biologisk mångfald.

Se även förslag på undersökningar som beskrivs i anslutning till Utmaningarna från Bioresurs. Här finns till exempel mycket material som handlar om fåglar, fortplantning och ekosystemtjänster. Dessutom innehåller delen med tema för elever i förskola och F-6 många tips på vad man kan göra under olika årstider.


För yngre elever

Upplev skogen med alla sinnen

Artikeln beskriver hur man kan motverka växtblindhet och bidra till ekologisk litteracitet genom en elevaktiv pedagogisk arbetsmetod som bygger på berättelsens dramaturgi.

Upplev skogen med alla sinnen – En storyline med träd i fokus

Livet under ytan

Vad döljer sig under ytan på sjön? Utrustad med sil och vit diskbalja från köket kan en upptäcktsfärd i strandbrynet öppna en helt ny värld. Bland de djur som lever kring vattenväxterna i strandkanten kan man med lite tur hitta såväl hungriga rovdjur och spindlar med ”dykarklocka” som nattsländelarver som gömmer sig för omvärlden i sinnrika bon och skräddare som kan gå på vattnet.

Men dom flesta är små, mycket små…
Ekologi: Här finns övningarna ”Vad finns i vattnet?”, ”Näringskedja”, om hoppkräftor, hinnkräftor och Euglena, samt ”Många syns inte med finns ändå…”, om organismer i en hökultur.
Kompletterande material till övningen ”Vad finns i vattnet?”

Livet under ytan

Tillverka en vattenkikare för att lättare kunna se under ytan.

Från trollslända till trollslända

Småkrypsdetektiver i skogen

Någon äter på bladen i skogen. Det är fullt av hål i dem. Eleverna får i uppdrag att ta reda på vilka som är skyldiga. I den här artikeln presenteras en övning som utarbetats vid Fredriksdal museer och trädgårdar i Helsingborg och som passar bra för de lite yngre barnen.

Småkrypsdetektiver i skogen

Iaktta och upptäck

Iaktta och upptäck det som finns omkring i naturen. Träna iakttagelseförmågan genom att sortera och grupperna.

Många nyanser av grönt

Biologisk mångfald på skolgården

En skolgård, som mest består av asfalt och stensättningar, rymmer ofta mer liv än man kan tro. Växterna kan utnyttja smala springor mellan stenplattorna och sprickor i asfalten för att slå rot och växa. Under torra och vissna löv kan mångformiga mångfotingar dölja sig och i buskarna i skolgårdens utkanter sitter det kanske ett gäng tjattrande sparvar.

Liv på skolgården? Gör en inventering av den biologiska mångfalden på skolgården.
Mer liv på skolgården! Utveckla miljön på skolgården för att ge förutsättningar för större biologisk mångfald.

Naturstigen blir en upplevelsestig

Föräldradag på förskolan eller aktivitetsdag för hela skolan? Redovisning av ett arbetsområde? Det finns många användningstillfällen för en stig som inbjuder till nyfikenhet och upplevelser. En naturstig i närmiljön kan gärna anpassas till vad som just då finns att upptäcka. Stigen kan innehålla stopp med uppmaning att undersöka, titta, leta efter, känna eller lukta.

Naturstig = Upplevelsestig
Naturstig vid skolan

Humlor som studieobjekt

Låna metoder från forskningen när eleverna gör undersökningar. Att göra iakttagelser och formulera hypoteser blir utgångspunkt för små forskningsuppgifter och ger näring åt elevernas upptäckarglädje vid naturstudier. Här gör en  klass iakttagelser av humlor och genomför små forskningsuppgifter ute i naturen. En artikel och flera arbetsblad beskriver hur det går till, se nedan.

Med inspiration från forskning

Livscykler handlar om hur en organism växer och förändras under sin livstid, hur den anpassar sig till årstiderna och hur liv förs vidare från generation till generation.Här studerar vi samspelet mellan humlor och blåbär.

April har knopp i håret

Upptäck naturens mångfald

Nere på marken och uppe i träden finns en myllrande mångfald att upptäcka. Leta detaljer, likheter och variation och få en inblick i djurens, växternas och svamparnas värld.

Upptäck naturens mångfald

Vid fågelbordet

Sätt upp fågelbord eller fröautomater synliga från fönstret. När fåglarna kommer för att äta kan man samtidigt lära sig att känna igen vilka arter det är. Se uppslaget för januari månad.

Vid fågelbordet

Vid en fågelstation

Här berättas om arbetet vid en fågelstation, samt om hur man gör talgbollar för att mata fåglar under vinterhalvåret.

Vid fågelstationen

Hur sprids växter?

Hur kan växter flytta sig till nya områden när de varken har fötter, ben eller vingar att förflytta sig med? Här tittar vi närmare på några av de sinnrika sätt som växterna har utvecklat för att sprida frön.

Hur sprids växter

Ett träds historia

Sök upp ett gammalt träd i din närmiljö. Gör en berättelse med trädet som utgångspunkt. Vad kan det ha varit med om sedan det var en liten planta?

Ett träds historia

Lek ekologi

Örebro naturskola ger tips på en lek för att lära sig namn och egenskaper för olika vattendjur och Naturum Tåkern berättar om en lek som kan användas för att knyta samman vattendagens olika fynd i en näringsväv. Kan lekas som avslutning på en dag då man arbetat med att undersöka liv i vatten.

Lek ekologi: Vattenhäxan och näringsväven

Gemensam natur

Om allemansrätt, skyddad natur och geocaching

Gemensam natur

För äldre elever

Livet i marken

Många små kryp lever i marken i barrskogen som inte går att se direkt med ögat. En förnatratt gör det möjligt att få fram små djur som exempelvis olika arter av kvalster och hoppstjärtar för att sedan studera dem i stereolupp. En våttratt kan användas för att få fram ännu mindre djur som marknematoder, ciliater, hjuldjur och björndjur och sedan titta på myllret av småkryp i mikroskop.

Ett myller av djur. Bygg en förnatratt av petflaskor.
Livet i marken. Bygg en våttratt och titta på de minsta djuren.

Vilken mat gillar svampar?

Svampar saknar klorofyll och har därför inte någon fotosyntes. Hur kan de få tillgång till energirika ämnen? Svamparna är betydligt närmare släkt med djuren än med växterna och precis som djuren får svamparna energirika ämnen från andra levande eller döda organismer. I skogen finner du svampar som lever på olika sätt – se dig omkring, undersök och upptäck!

Vilken mat gillar svampar?

Projekt i sötvattensmiljö

Här beskrivs hur små vetenskapliga projekt kan genomföras i sötvattensmiljöer efter en modell från Uppsala universitets fältstation Erkenlaboratoriet utanför Norrtälje. Artikeln beskriver hur elever planerar, genomför och redovisar sina undersökningar.

Ekologiska undersökningar i sötvatten

Kolla på minimaskar

Oftast tänker vi inte på alla små kryp som lever i marken, vi ser dem inte utan förstoring men om de inte fanns skulle det få stor betydelse. En grupp av små maskar som vi här odlar och studera kallas nematoder.

Kolla på minimaskar

Fascinerande fisk

Visst är det kul att kolla på plankton i mikroskop. Och visst är det spännande att få se den skorpionliknande klodyveln. Men fisk brukar locka flest!Artikeln ger grundkunskaper om fisk och beskriver bland annat hur man kan dissekera och åldersbestämma fisk.

Fascinerande fisk

Hällkar – ett miniatyrekosystem

Fundera över ekologiska frågor i de avgränsade miljöer som kallas hällkar. Det är små eller större vattenpölar som uppstår på berghällar vid havet eller sjöar. De är ofta avskurna från omvärlden och är därför bra exempel på små ekosystem.

Hällkar – ett miniatyrekosystem

Havsmiljö i miniatyr

Överallt rör det sig! Små sjöstjärnor förflyttar sig långsamt framåt med sugfötterna. Havsborstmaskar och havstulpaner viftar med antennerna. Tånggråsuggor kryper över underlaget och havsanemonernas armar vajar sakta. Ingen av organismerna är medveten om att den befinner sig på en CD-skiva långt från sin vanliga miljö på västkusten. Genom Virtuemodellen får elever och lärare möjlighet att se hur organismerna lever och rör sig som om de fortfarande befann sig i sin naturliga miljö.

Havsmiljö i miniatyr

Fågelbordet – ett eldorado för etologisk undervisning

Vintertid är ett fågelbord, lite fågelfrön och en ostörd miljö, allt man behöver för att göra enkla men intressanta etologiska studier på fåglar.

Fågelbordet – ett eldorado för etologisk undervisning

Ägg på menyn

På våren har alla fåglar bråttom att bygga bo, lägga ägg och föda upp ungar. Men hur stor är risken att äggen blir föda åt andra djur? I den har undersökningen studerar vi hur predatorer angriper konstgjorda fågelägg. Se uppslaget för april månad.

Ägg på menyn

Vad gör en biolog?

Här ges förslag på uppgifter i växtekologi, lämpliga att utföra som elevprojekt under en dag.

Vad gör en biolog?

Vad gillar blomflugor?

ArtDatabanken vid SLU har gjort en guide för att lära känna några av de vanligaste blomflugorna med förslag på vad man kan arbeta med i skolan.

Varför lockas blomflugor att flyga till vissa blommor men inte till andra? Den frågan försöker forskare vid Uppsala universitet få svar på i ett treårigt projekt. Här berättar två av forskarna om studien och ger förslag på hur elever kan gå tillväga för att själva studera blomflugor.

Guide till blomflugor från ArtDatabanken
Vad gillar blomflugor?

Bladlusen i undervisningen

För att göra ekologiundervisningen i klassrummet mer levande kan man studera bladlöss, som ger anledning att ta upp många intressanta anpassningar.

Evolution: En nyckelpiga jag har i handen…
Evolutionsundervisning med utgångspunkt i levande organismer, se sidorna 20-21
Bladlusen i undervisningen

Björndjur och Artemia – överlevare i extrema miljöer

150 grader varmt, 273 graders kyla, torka och mättad saltlösning låter inte som lämpliga miljöer för liv. Trots allt finns det ändå organismer som överlever i dessa miljöer och flera av dem kan enkelt studeras i skolan. Här tittar vi på mikroskopiska björndjur och det lilla kräftdjuren Artemia.

Överlevare i extrema miljöer
Livet i marken. Om bland annat björndjur och hur man använder en våttratt.

Talande träd

Träden har en hel del att berätta för oss. Torka, kyligt sommarväder, bränder, insektsangrepp, föroreningar, sjukdomar och skador, alla lämnar de spår i trädens årsringar.

Talande träd

Pokémon Go – Så kan figurerna användas för att diskutera biologi

Här ger vi förslag på hur man kan dra paralleller mellan Pokémon och organismer i naturen.

Pokémon Go

För alla

Ge eleverna uppdrag

QR-koder är tvådimensionella streckkoder som kan länkas till en webbsida. Det finns många webbsidor med anvisningar för att skapa och använda QR-koder, till exempel www.skapaqrkod.se, samt gratisappar som kan användas för att skanna QR-koder med mobilkameran eller surfplattan. När en QR-kod har skannats länkas man direkt till den webbsida som kopplats till koden.

Som lärare kan man använda QR-koder för att guida eleverna till en webbsida med uppdrag, bilder, videoklipp eller ljudfiler knutna till en viss plats på en naturstig. Några exempel på elevuppdrag ges nedan.

Träd

Leta rätt på träd som stämmer in på bilderna. Plocka blad/barr från träden och ta med till återsamlingsplatsen. (Uppslaget för april, finns bilder på delar från olika träd. Fler bilder på träd finns i Bi-lagan, uppslaget för majmånad, och Extra Bi-lagan.)

Svampar

Bilderna kan kopplas till svampgrupper – mer eller mindre långsökt! Försök hitta minst tre olika svampar som passar ihop med var sin bild. Samla svamparna i den tomma plastlådan och ta med till återsamlingsplatsen. Bilder som kan associeras till svampar.

Småkryp

Sök rätt på tre olika småkryp som passar in på ett tema som gruppen väljer. Det kan t.ex. handla om olika sätt att förflytta sig, olika antal ben (eller inga ben alls), samma systematiska grupp, växtätare eller rovdjur. Lägg djuren i burkar och ta med till återsamlingsplatsen.

Överleva vintern?

När hösten och vintern närmar sig gäller det att växterna har en strategi för att överleva den kalla och mörka perioden. Välj tre växter som har olika strategier. Ta med delar av växterna till återsamlingsplatsen och berätta hur gruppen har tänkt vid valet av växter.

Systematiska undersökningar – Vad händer om …?

Skarpa uppdrag motiverar:
Systematiska undersökningar – Vad händer om …?

Biomimik – att lära från naturen

Biomimik – att lära från naturen

  • Protokoll till övningen Upptäck funktioner i naturen
  • Instruktionsblad till övningen Fem för framgång
  • Besök asknature.org
  • Boken ”Härmapan människan får hjälp av den fiffiga naturen” av Håkan Borgström innehåller många exempel på biomimik. Boken kan vara svår att hitta i butik men finns på vissa bibliotek.

Vilka djur lever i skogen?

När man är ute i skogen är det inte alltid så lätt att få syn på djuren som lever där, men man kan ofta se spår och märken efter dem. Leta efter: Levande djur, gnag och andra märken, spillning, galler, spåravtryck och rester efter döda djur (t.ex. ben och tänder). Gör i ordning en fallfälla för att fånga små djur som rör sig på marken.

Vilka djur lever i skogen? Leta spår efter djur och gör en fallfälla
Naturdetektiverna spårar – vem har varit i farten?

Djurgranen

Granen, som ofta hämtas från en till synes artfattig granplantering, får nytt liv som den främsta juldekorationen. Men tänker vi egentligen på att det är ett helt litet ekosystem vi flyttar hem från skogen? Spindlar av många slag, små spindlar, stora spindlar, korsspindlar och krabbspindlar med neongröna ben döljer sig bland barren och märks oftast inte bland glaskulor, glitter och ljus.

Djurgranen – vad gömmer sig bland barren?

Sätt sting på tillvaron

Vildbin (humlor och solitärbin), solitärgetingar och andra steklar använder hålrum för att bygga bon till sina larver. Det kan vara ihåligheter i torra växtstjälkar, hål gjorda av andra insekter i döda trädstammar eller hål i murbruk och tegel. Här finns idéer till olika slag av insektsbon som man kan bygga själv.

Sätt sting på tillvaron

Mesig eller kaxig

Bygg fröautomater och studera fåglarnas beteende när de äter. Vem vinner kampen vid fröautomaten? Se kalenderuppslaget för november.

Mesig eller kaxig

Ägget – en smart förpackning

Från ägg till groda – följ embryonalutvecklingen steg för steg.

Ägget – en smart förpackning

Livet i en tångruska

Blåstång förekommer från Bottenviken till Skagerrak. Gör en exkursion till en havsstrand – där kan man bland annat studera en blåstångsruska och de organismer som lever i anslutning till blåstången. Med några enkla knep kan alger också bevaras för framtida studier.

Livet i en tångruska

Vem äter vad? Gör ditt eget naturmemory!

Bilder på olika djur ska paras ihop med lämplig föda i detta memoryspel, se augusti månad.

Vem äter vad? Gör ditt eget naturmemory!