Smådjur på våren och sommaren

När våren kommer vaknar de små djuren. Myrstacken sjuder av liv, spindlarna börjar titta fram och det rör sig under stenarna. Lite längre fram när solen värmer så kommer alla vackra fjärilar. Nu är det dags att gå ut för att undersöka livet som vaknat efter vintern.

Mål för arbetsområdet

Barnen/eleverna ska:

  • Känna igen några vanligt förekommande insekter
  • Känna till skillnaden mellan insekter och spindlar
  • Känna till några insekters och spindlars krav på livsmiljö

Berättelsen som pedagogiskt verktyg

Varför inte användas sig av en berättelse för att lära mer om till exempel myran eller tordyveln? Här kan du ta del av vad Veronica Grönte har skrivit om att omvandla fakta till berättelser som engagerar. ”Det vi känt, det minns vi!” Här involveras också svenskämnet på ett tydligt sätt, när barnen/eleverna tränar på att utforma en berättelse, muntligt, med bilder eller skriftligt.

Berättarteknik. Idéhäfte 1. Linnélektioner

Berättelsen som pedagogiskt verktyg.Veronica Grönte

Vi jobbar också med: Svenska, att skriva och bygga en berättelse

Ut och leta småkryp!

Hur kan man starta arbetsområdet om smådjur? Låt barnen/eleverna rita en spindel och en insekt ur minnet redan när arbetet kring smådjur inleds. Hur tror de att djuren ser ut, var sitter benen, hur många är de o.s.v. Ett annat sätt att visa hur spindlar och insekter ser ut är att bygga modeller med naturföremål, exempelvis löv, pinnar, kottar och stenar. Ett alternativt sätt att inleda är att låta barnen/eleverna skriva upp allt de vet om småkryp på ena halvan av ett papper, för att sedan skriva vad de skulle vilja veta på den andra halvan. Utgå sedan ifrån detta när du planerar undervisningen. Ytterligare ett sätt att börja är att berätta om till exempel en fjäril. Vad vet barnen om fjärilar och hur de kommer till? Berättelsen kan på ett enkelt sätt, men med biologisk faktagrund, dramatisera en fjärils liv och kan utformas tillsammans med barnen.

Att gå ut med barnen/eleverna och ta med luppar, plastakvarium och en sked eller pincett att plocka upp smådjur med kan mycket väl räcka för att väcka nyfikenhet för allt som lever. Börja med att samla gruppen och prata om vad som händer i skogen på våren. Vilka djur vaknar först och vilka av dessa är möjliga att hitta? Låt sedan barnen gå ut och leta småkryp. Tänk på att lägga tillbaka stenar och trädgrenar som ni lyfter på.

Titta sedan på vad alla har hittat. Vilka djur var lättast att hitta? Titta på djuren i lupp och låt barnen/eleverna ställa frågor kring djuret. Låt dem även skriva upp allt de kan komma på om just deras djur, Hur många ben har det? Vilken färg har det? Var hittades det?, Fanns det många av samma sort? Rör det sig fort eller sakta o.s.v. Ett mål med området smådjur, är att känna till skillnaden mellan insekter och spindlar, t.ex. att spindeldjur har åtta ben och en tvådelad kropp (framkropp och bakkropp) medan en insekt har sex ben och tre kroppsavdelningar (huvud, mellankropp och bakkropp). Dessutom har nästan alla insekter vingar medan spindlarna saknar vingar. Låt barnen/eleverna själva upptäcka skillnader i utseende när de tittar på sina fynd.

Fundera tillsammans på vad de olika småkrypen äter. En liten lek kan illustrera begreppet näringskedja. Kungsfåglar äter spindlar, som i sin tur kan äta hoppstjärtar. Dela in barnen så att de flesta är hoppstjärtar, några är spindlar och ett par är kungsfåglar. Alla hoppstjärtar ska plocka sex pinnar var som får symbolisera liv. Leken går till så att kungsfåglarna ska äta (kulla) spindlarna och spindlarna ska äta (kulla) hoppstjärtarna. Bestäm ett ställe dit man går när man har blivit uppäten (kullad), ett ställe om man är spindel och ett annat om man är hoppstjärt. När en hoppstjärt blir kullad så slänger hon/han en av sina sex pinnar (liv). När alla pinnar är slut så är han/hon ute ur leken. Spindlarna däremot, har bara ett liv och är därför ute redan första gången de blir kullade av en kungsfågel.

Återknyt till inledningen av arbetsområdet med smådjur. Blir det någon skillnad mellan teckningarna/ modellerna före och efter det att barnen/eleverna studerat småkrypen? Detta blir också en dokumentation över vad de lärt sig.

Vi jobbar också med: Empati, att handskas varsamt med andra levande varelser

Läs mer:

Småkrypsdetektiver i skogen

Här kan du läsa om hur Fredriksdals museer och trädgårdar jobbar med att låta barnen vara smådjursdetektiver och leta upp vilka småkryp som har ätit på olika blad. Bi-lagan nr 3 december 2006 sid 13—15

Ett myller av djur

Många smådjur lever i det döda materialet på marken (förnan) och är nödvändiga för nedbrytningen av det döda materialet. De flesta djuren i förnan är så små att de är svåra att se men med en förnatratt går det lättare få syn på dessa småkryp. Här hittar du tips på hur du enkelt med hjälp av två stycken petflaskor, lite nät och en bit folie kan tillverka en egen förnatratt. Bi-lagan nr 2 augusti 2004 marsuppslaget

Ofta vill barnen ta med sig djuren de hittat in till klassrummet men att hålla djur inomhus är inte alltid enkelt. Hur ska miljön utformas för att de ska trivas? Vad vill de äta? Hur mycket vatten behöver de? Allt detta är frågor som måste besvaras och det är ett bra tillfälle att lära mer om smådjurens krav på livsmiljö. Gråsuggor är lätta att hitta och kan hållas en tid i ett terrarium eller en minikompost. Gör din egen minikompost där du kan studera vad gråsuggor äter. Gråsuggan — ett älsklingsdjur? Bi-lagan nr 2 september 2003 s 4—5

Bladlusen i undervisningen

Här presenteras hur du kan jobba med ekologiundervisning i klassrummet på ett levande sätt. Ta hjälp av bladlusen för att lära mer om ekologiska begrepp som näringskedjor, livscykler m.m.Bi-lagan nr 2 september 2003 s 8—9