Djuren på vintern
Hur har djuren det på vintern? Det största problemet är oftast inte kylan utan bristen på föda. De som är aktiva under vintern har ett stort behov av energi för att klara kylan. För vissa djur blir födan svåråtkomlig eller försvinner helt. De kan i så fall antingen flytta söderut alternativt gå i dvala eller vintervila. Igelkott och fladdermöss och ligger i dvala över vintern sänker kroppstemperatur och ämnesomsättning för att minska behovet av energi. Även björn och grävling, som går vintervila sänker kroppstemperaturen men endast med några få grader och de sover därmed relativt lätt. Växelvarma djur blir i allmänhet helt inaktiva och ligger i dvala.
Mål med arbetsområdet Djuren på vintern
Eleven ska:
- Känna till hur några vilda, svenska djur lever på vintern och hur de kan klara kyla och få tillgång mat.
- Känna till hur olika material isolerar mot kyla
Älgen och musen
På hösten får många däggdjur tjockare päls för att lättare kunna hålla värmen, men även kroppsstorleken har betydelse. Vem kan hålla värmen bäst, en stor älg eller en liten mus?
För att lättare få en uppfattning om det kan vi tänka oss djuret som en kub. Räkna ut ytan (längden x bredden x antal sidor) och volymen (längden x bredden x höjden). Dela sedan ytan med volymen för att få fram förhållandet. Stora djur med liten ”hudyta” i förhållande till sin volym (lågt värde i beräkningen ovan) har en liten värmeförlust vilket gör att de klarar en lång kall period bättre. Myskoxen med sin stora och kompakta kroppshydda och små utskjutande kroppsdelar är ett exempel på ett sådant djur. Se bild till vänster.
Använd två burkar, en stor som symboliserar älgen och en liten som symboliserar musen, och fyll dem med varmt vatten. Ställ dem utomhus om det är kallt eller i kylskåp. Vilken burk kommer att kylas av snabbast, älgen eller musen? Mät temperaturen i båda burkarna efter cirka 15 minuter. Älgen klarar kylan bättre eftersom den har mindre kroppsyta i förhållande till volymen än vad musen har. Små gnagare som möss och sorkar klarar sig bra under vintern om marken är snötäckt eftersom de håller till i det så kallade subnivala rummet, mellan markytan och snön. Där är temperaturen jämnare, luftfuktigheten hög och det blåser inte. Mössen söker sig också ofta inomhus när det blir kallt. I den här uppgiften arbetar man också med volym och temperatur och får en naturlig koppling mellan biologi och matematiken.
En annan variant av samma övning är:
Stor och liten, långsam och snabb
Hanna och Hannes
Fyll två flaskor, som vi kan kalla Hanna och Hannes, med ljummet vatten. Mät vattentemperaturen i flaskorna. Sätt nu på Hannes kläder, till exempel en yllevante och en yllemössa. Ställ ut båda flaskorna och ge förslag på i vilken av flaskorna som temperaturen sjunker snabbast. Mät temperaturen med jämna mellanrum och notera resultatet i ett diagram där temperaturen avsätts mot tiden. Prova att klä på Hannes olika slags kläder, med material som exempelvis aluminiumfolie, bomullstyg och fleece. Diskutera hur djuren skyddar sig mot kylan och hur vi människor kan klä oss för att inte frysa på vintern.
Vi jobbar också med:
Matte: mäta temperatur och göra diagram
Smådjur
Under snön, mellan marken och snön, bildas ett luftrum där temperaturen sällan sjunker under noll grader. Här lever alla möjliga småkryp till exempel. hoppstjärtar, jordlöpare och kortvingar, men även små gnagare som möss och sorkar. Varför övervintrar en del djur under snön? Mät temperaturen i, under och ovanför snön. Blir det någon skillnad i temperatur?
Undersök livet under snön:
Gräv ner en burk i marken så mynningen hamnar i samma nivå som markytan. Häll ett par centimeter T-sprit i burken. Lägg en masonitskiva som skydd över burken men använd några klossar för att höja upp den så att skivan inte hindrar små djur att komma in i burken. Vittja fällan varje dag. Vilka småkryp har ramlat ner i burken? Obs! Tänka på att det eventuellt kan finnas spillning av större skogsmus i det torra gräset under snön som kan sprida sorkfeber, så iaktta viss försiktighet. Sjukdomen förekommer framförallt i norra Sverige,
Vi jobbar också med:
Matte, när vi mäter temperatur
Djurgranen — vad gömmer sig bland barren?
I granen gömmer sig många små djur som man oftast inte märker, som olika slag av spindlar, skalbaggar och bladlöss. Här beskrivs ett sätt att få fram små djur som lever i granar, samt metoder för att ta reda på hur gammal en gran eller en grangren är.
Vi jobbar också med:
Matte
Fåglarna på vintern
Många fåglar väljer att flytta söderut när vintern kommer och det blir svårt att hitta föda. Andra stannar kvar och de söker sig gärna till fågelbord där de kan hitta mat.
Mata fåglar
Placera ett fågelbord i närheten av skolan, helst så att det syns genom fönstret i klassrummet. Skriv upp vilka fåglar som kommer och äter och hur många av olika arter som finns vid fågelbordet vid viss tid på dagen. De resultat man får kan man föra in i ett diagram för att få en uppfattning om vilka fågelarter som kommer till fågelbordet och hur frekventa de är. Även deras beteende kan noteras.
Vi jobbar också med matematik när vi gör diagram och för statistik. Bi-lagan nr 2 augusti 2005 februariuppslaget
Här ges tips på hur du kan tillverka ett fågelbord och göra iakttagelser av fåglarna kring ett fågelbord. Artikeln handlar även om näbbens form och hur den avgör fågelns matval. Extra Bi-lagan 2005 januariuppslaget
Entiteleken
Entitan är en fågel som gillar att äta frön och den samlar ca 50 000 frön under en höst. De gömmer sina frön på olika ställen och är sedan väldigt duktiga på att hitta tillbaka till sina gömställen under vintern.
Men det finns fåglar som inte orkar samla själva utan istället tar från entitornas gömslen. Talgoxar snyltar gärna på entitornas förråd. Cirka 5% av entitornas insamlade vinterförråd försvinner.
Lägg en hög med solrosfrön på marken, det ska vara cirka 15 frön/barn. Dela in barnen så att en fjärdedel är talgoxar och resten är entitor. Nu gäller det för entitorna att ta sig fram till fröhögen, plocka max två stycken och sedan springa ut och gömma dem någonstans inom lekområdet. Lagom lekområde brukar vara cirka 15 m i diameter. Spring sedan tillbaka till fröhögen igen, ta max två stycken och göm dem. Talgoxarna ska försöka se var entitorna gömmer sina frön och springa dit och plundra. När fröhögen är slut är leken klar. Nu är det dags för entitorna att inventera sina förråd. Hur många frön har de lyckats behålla och hur många har talgoxarna lyckats snylta åt sig? De som inte har tillräckligt många frön kommer inte att klara vintern. Bestäm antal frön som de måste ha för att överleva utifrån hur många de har återfunnit. Andelen fåglar som överlever vintern varierar från år till år beroende på hur hård vintern har varit. I genomsnitt överlever endast hälften av småfåglarna vintern i Sverige.
Rådjur
På sommaren lever rådjuren av örter och gräs. När vintern kommer och marken blir frusen får de svårt att hitta föda. De får då klara sig genom att äta bark och knoppar. Att få tag på vatten kan också bli ett problem under vinterhalvåret. Illustrera rådjurens problem med vatten, mat och skydd med följande aktivitet.
Rådjursleken
Dela in barnen i två grupper och låt dem ställa sig i två rader mitt emot varandra. Den ena raden är rådjur medan den andra symboliserar resurserna vatten, mat och skydd. Nu ska de vända ryggen mot varandra och sedan bestämmer varje barn i rådjursledet, om det behöver mat, vatten eller skydd. Varje barn i det andra ledet bestämmer också vilken resurs ska det symboliserar. På en given signal vänder sig alla om och visar vad de valt:
- Vatten: håll händerna kupade under hakan
- Mat: håll händerna på magen
- Skydd: forma armar och händer till ett tak ovanför huvudet.
Nu gäller det för rådjuren att springa över till andra ledet och hämta det som behövs i form av mat, vatten och skydd. Resurser som blir hämtade omvandlas till rådjur, medan rådjur som inte hittar vad de behöver blir till resurser. Leken kommer att bölja fram och tillbaka. Ibland blir det ont om resurser och då blir det flera rådjur som inte klarar sig, men om det finns mycket resurser klarar sig många rådjur. Detta är bra övning för att starta en diskussion kring djurens behov under vintern, speciellt varför många rådjur dör under stränga vintrar.
Spår av djur
Se fler förslag till undersökningar i naturen och andra undervisningsidéer.