Växterna på vintern

Kaveldunets fröställningar spricker upp på vintern och sprider frön. Foto: Bioresurs

Hur gör vi människor för att klara vintern? Vi tar på oss extra kläder i flera lager för att klara kyla och isiga vindar och vi värmer upp våra hus för att få en lagom inomhustemperatur. Men hur gör växterna för att överleva vintern? Växterna har olika strategier för att klara vintern. När marken fryser kan de inte längre suga upp vatten och de riskerar torkskador. Ett tjockt snölager kan isolera från kyla och hjälpa växterna att klara vintern, men snön kan också tynga ner och bidra till att träd bryts sönder.

Mål med arbetsområdet ”Växterna på vintern”

Eleven ska:

  • Känna till varför det blir problematiskt för växterna på vintern och vilka strategier de har för att överleva
  • Känna till hur olika material isolerar mot kyla
  • Känna till vad allemansrätten säger om eldning
  • Känna igen några vanliga träd på vintern via knoppar och bark

Hanna och Hannes

Fyll två flaskor (Hanna och Hannes) med handvarmt vatten. Mät temperaturen. Sätt på Hannes kläder, till exempel en yllevante eller en yllemössa. Ställ ut båda flaskorna utomhus när det är kallt eller i kylskåp. I vilken flaska sjunker temperaturen snabbast? Mät temperaturen med jämna mellanrum och notera i ett diagram. Prova att klä på Hannes kläder av olika material till exempel aluminiumfolie, bomull och fleece.

Vi jobbar också med:
Matte: mäta temperatur och göra diagram

Elden

På vintern värmer vi upp våra hus. Vart tar veden vägen när vi eldar och vad är det som brinner? Vintern är en perfekt tid på året för att göra upp en liten brasa utomhus eftersom risken för skogsbrand är liten. Passa på att berätta om allemansrätten och om att elda i naturen.

Elda aldrig om det är minsta fara för att elden sprider sig. Vid torrt väder råder ofta eldningsförbud. Kontakta kommunens räddningstjänst (brandförsvar) om du är osäker om vad som gäller. Släck elden ordentligt innan du lämnar platsen. Du kan bli dömd till böter och skadestånd om elden sprider sig. Elda aldrig direkt på klipphällar eftersom värmen från elden kan göra att berget spricker.

För att göra upp en eld krävs syre, värme och ett brännbart ämne. Elden brinner ner och bildar aska som innehåller mineralämnen  till näring för växande träd. De organiska ämnena i veden förbränns och bildar koldioxid och vatten. Eld är en självdrivande process där olika kemiska ämnen reagerar med syre och bildar nya ämnen samtidigt som värme avges. Värmen som bildas får andra molekyler att regera med syre och så fortsätter reaktionen.

Undersök växterna på vintern

Under den varma delen av året suger lövträd upp stora mängder vatten med lösta mineralsalter via rötterna. Det bildas en sammanhängande vätskepelare från rötterna ända upp till bladen, som transporteras uppåt beroende på att vatten avdunstar via bladens klyvöppningar.

  • Lövträden tappar sina blad på hösten eftersom de inte kan suga upp det frusna vattnet från marken och därför riskerar torkskador under vintern. Barren på gran och tall är smala med liten yta och dessutom har de ett skyddande vaxlager och kan därför sitta kvar året om. Att granens grenar sluttar nedåt medför att det inte kan ligga kvar så mycket snö och förhindrar att grenarna knäcks.
  • Lingonblad finns kvar hela vintern, medan blåbärsblad faller av på hösten. När man jämför bladen från lingon och blåbär ser man att lingon har tjocka blad med kraftigt vaxskikt som gör att de kan övervintra, medan blåbärsblad är tunna och inte anpassade för vintern.
  • Växter som vissnar ner helt övervintrar genom frön, ett kraftigt rotsystem, speciella stam- eller rotknölar och lökar.

Ta med barnen ut för att undersöka hur växterna klarar sig på vintern. Använd alla sinnen. Hur känns och hur luktar det? Låt barnen känna på fuktig jord och på jord som har legat i frysen. Kan man krama ut något vatten ur den frusna jorden?

Känn på lingonblad, barr från gran och tall eller blad från trädgårdsväxter med övervintrande blad som exempelvis rhododendron  och lägg märke till att de skyddas av ett vaxlager. Tillbaka inomhus kan barnen rita av bladen med vaxkritor. Måla sedan över med vattenfärg. Vad händer? Vattenfärgen ”rinner” av bilden eftersom vattnet inte fäster på vaxet.

Träden på vintern

”Om man inte känner namnen är kunskapen om tingen värdelös.”Carl von Linné, Critica botanica, 1737

Ta med barnen ut på Trädspaning. Träden kan tyckas kala och tråkiga på vintern men de erbjuder mycket att undersöka. Studera knopparna och barken på olika träd. Utseendet är karaktäristiskt och gör att man lära sig känna igen några vanliga trädarter även på vintern.

Läs mer:

I knoppen på en lärarstudent

Plocka en bukett

Plocka en bukett vinterståndare. En bukett med fröställningar av rölleka, johannesört och hundkäx blir en vacker dekoration på bordet i förskolan/klassrummet. Sök efter frön i fröställningarna och plantera i en kruka.

Potatisexperiment

Ibland kanske man glömmer att ta upp all potatis på hösten och på våren kan man se att det kommer upp gröna skott från potatis som legat kvar i jorden hela vintern. Förutsättningen för att den ska överleva vintern är att tjälen inte når ner till potatisen. För att illustrera att skalet på potatisen har en skyddande uppgift kan man hänga upp två potatisar på en balansvåg, den ena med skal och den andra utan. Se till att det väger jämt. Vad händer? Efter ett tag kommer potatisen utan skal att väga mindre eftersom vattnet i den har avdunstat. Potatisskalet minskar avdunstningen.