Ämnesresurser – Kommunal vuxenutbildning

Ämnesresurserna innehåller exempel på laborationer och övningar i biologi, fysik och kemi för vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå. Urvalet av laborationer kommer från genomförda kursdagar. De är helt fristående och handlar om energi. Laborationerna är samlade nedan under rubrikerna: Mekanisk energi, ljusenergi samt energi och mat.

Laborationer och praktiska övningar är grunden för kunskap inom naturvetenskap och det är viktigt att eleverna får pröva på att arbeta praktiskt även om laborationstiden är begränsad och de praktiska övningarna måste väljas med omsorg. De ska illustrera centrala områden i kursen, ge möjlighet till naturvetenskapligt arbetsätt och eget tänkande, visa på viktiga naturvetenskapliga arbetsmetoder etc.

En laborationskurs behöver inte alltid genomföras kronologiskt även om det är önskvärt. Ett uppföljande laborationspass kan behövas för att erbjuda elever möjlighet att komplettera den laborativa delen av kursen.

Elever kan genomföra vissa praktiska undersökningar och studiebesök på egen hand förutsatt att det inte finns några säkerhetsrisker. Tänkbara laborationer/undersökningar är exempelvis ekologiska undersökningar, datorövningar och vissa av de laborationer som föreslås i den laborativa delen av denna webbportal (se märkning ”Hemuppgift”). Tänk också igenom hur redovisningen av hemarbetet ska göras.

Laborationerna i ämnesresurserna är valda för att de anknyter till centrala områden i de naturvetenskapliga ämnena och för att många av dem går att utföra som hemuppgifter om den lärarledda tiden inte räcker till. Svårighetsgraden varierar mellan enkla försök och mer avancerade. Laborationerna behöver självklart anpassas för den egna elevgruppen.

Mekanisk energi

Energi är ett av fysikens grundbegrepp och kommer tillbaka inom fysikens alla områden. Energiprincipen är en av fysikens viktiga bevarandelagar och genom energiomvandlingar knyts olika områden ihop. Fysikens energi är ett abstrakt begrepp, men genom att studera olika exempel på energiomvandlingar kan man efterhand bygga upp en djupare förståelse.

Exempel på övningar:
Fritt fall, pendlar och berg- och dalbanor
Enkla försök med energiomvandlingar. Läges- och rörelseenergi med fallande föremål, pendlar och berg- och dalbanor.

Rotationsenergi – en form av rörelseenergi
Vad rullar fortast? Prova med bollar, kulor, burkar och flaskor. Rulla dem två och två så går det lätt att jämföra.

Lägesenergi, rörelseenergi, och värme
Helix är en berg- och dalbana på Liseberg i Göteborg. Hur går inbromsningen till? Hur lång är bromssträckan? Gör en beräkningsövning på berg-och dalbanans inbromsning före stationen.

Elektrisk energi och rörelseenergi (med kommentarer)
Tåget i berg- och dalbanan Helix accelereras med elektromagnetism, i två accelerationszoner. Hur stor energi tillförs i de två accelerationszonerna? Hur stor effekt behövs minst?
I kommentarer finns färdiga beräkningar på energitillförsel och effekt.

Vindenergi
Hur stor energi kan man få ut av vinden?
Undersök sambandet för luftmotstånd, t.ex. genom att studera fallande kaffefilter, muffinsformar, knäckformar eller kanske servetter.

Alla ovanstående övningar och många fler förslag på laborationer finns samlade på NRCFs (Nationellt resurscentrum för fysik) egen hemsida.

Ljusenergi

Energi och ljus är ett tema som passar in i det centrala innehållet inom alla naturvetenskapliga ämnen och exemplifieras genom ämnesområden som berör energiresurser, hälsofrågor, klimatförändringar och ekosystempåverkan. Fotosyntesen drivs av solens energi och medför att energi binds i energirika kemiska föreningar som vi kan tillgodogöra oss.

Tänd ett ljus och fundera samtidigt på vad som händer. Vad behövs för att ljuset ska brinna? Vad är det som brinner? Varför är veken böjd? Var i lågan är det varmast? Vart tar veke och stearin vägen? Till sist, hur undersöker du det på bästa sätt?

Filmer om stearinljus:
Candles at Halloween – Periodic Table of Videos
What is a Flame

Övningar om ljus från Nationellt resurscentrum för fysik:
LjUVa sol! – Testa solskydd med hjälp av UV-pärlor. Om UV-ljus.

Övningar om ljus från Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik:
Uv-ljus – både nyttigt och skadligt – En artikel och övningar med UV-ljus.
Odla frön från skafferiet
Forska med frön – Att testa grobarheten på olika frön ger flera möjligheter till praktisk matematik.
Odla växter med defekter – En artikel om växter med mutationer som påverkar bildningen av antingen stärkelse eller cyanid.
Separation av kloroplastfärgämnen, samt bakgrundsmaterial och elevrapport.

Energi och mat

Maten vi äter kan bilda utgångspunkt för undersökningar och diskussioner på olika nivåer anpassade för vuxenundervisning. Vad är det vi äter? Vad innehåller maten? Varför är viss mat mer energirik än annan och hur vet man det? Går det att mäta? Här finns laborationer och övningar som på olika sätt belyser frågor utifrån ett kemiskt och biologiskt perspektiv.
De praktiska övningarna handlar i första hand om de tre energirika komponenterna i mat: fett, kolhydrater och protein. Försök med koppling till dessa näringsämnen beskrivs nedan, men även ytterligare några försök med mat beskrivs.

Undersökning av energiinnehåll:
Undersökning med en enkel bombkalorimeter
Laborationen visar en metod för hur man kan mäta energiinnehåll i bränslen inklusive livsmedel som exempelvis mandel.

Kemisk energi – Om kalorier och joule (med kommentarer)
Hur mycket energi finns det i en sockerbit och hur många sockerbitar motsvarar en tur med berg- och dalbanan Helix? I kommentarer finns svar och beräkningar som hör till uppgiften.

Försök med fett:
Vi testar vispgrädde
Vad innehåller vispgrädde och hur stor är andelen fett?

Mättade och omättade fetter
Genom att bestämma hur mycket ett prov kan oxideras kan graden av omättnad påvisas i oljor och fetter.

Nyttiga potatischips?
I experimentet bestäms halten kloridjoner genom titrering med silvernitratlösning. Mängden fett bestäms gravimetriskt.

Försök med kolhydrater:
Vad gör saliven med maten?
Bra mjölk för katten
Jästförsök med olika sockerarter (fler varianter finns också på jästförsök)
Vilka ämnen finns i godis?

Försök med protein:
Keso från minimjölk. Laboration med anvisningar för bedömning
Enzymer i levern
Vad gör saliven med maten?
Proteiner kan koagulera
Identifiering och kvantifiering av protein
Bestämning av kaseinets isoelektriska punkt
Se även försöket ovan: Vilka ämnen finns i godis?

Försök med mjölk
De energigivande ämnena fett, kolhydrat och protein finns alla i mjölk. Försöken med mjölk (nr 1, 5, 9) kan göras i en följd och handlar om dessa energigivande ämnen, men också om hur enzymer påverkar mjölksocker och mjölkprotein. Försöket kan leda till intressanta diskussioner om den genetiska orsaken till och följden av brist på laktas hos vuxna.

Övriga försök med mat:
Osmos vid försök med potatis
Analys av polyfenoler i frukt
C-vitamin som reduktionsmedel
E-vitamin som antioxidant

Om naturen för nyanlända svenskar

De förslag till innehåll i kursen Biologi på grundläggande nivå inom kommunal vuxenutbildning som presenteras nedan har särskild inriktning mot nyanlända svenskar med liten erfarenhet av svensk natur. Fokus i innehållet är att ge en inblick i och förtrogenhet med svensk natur. De föreslagna övningarna och uppgifterna syftar till att stödja elevernas kunskapsutveckling inom ekologi och systematik, samt skapa intresse för svensk natur. Kunskaper om ekologi ger en nödvändig bas för att delta i samhällsdiskussioner kring aktuella miljöfrågor. Många av övningarna är tänkta att genomföras utomhus. Att vistas i naturen ger också positiva hälsoeffekter.

Ur kursplanen för Biologi

Biologi. Kurskod: GRNBIO2. Verksamhetspoäng: 150
Texten under rubriken Syfte inleds med följande mening, som är grundläggande för utformningen av innehållet i kursen.

”Undervisningen i kursen biologi inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang samt nyfikenhet på och intresse för att veta mer om människan och naturen.”

Ur kursplanen för Biologi:

Syftet med kursen biologi sammanfattas i kursplanen med de tre punkterna nedan, som visar vilka förmågor som eleverna ska ges förutsättningar att utveckla:

  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
  • genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen, samhället och arbetslivet.

Övningarna syftar främst till att elever:

  • utvecklar kunskap om ekosystem och systematik, samt om angränsande miljöfrågor.
  • utvecklar förmågan att använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i naturen.
  • utvecklar förmågan att använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör ekologisk hållbarhet.
  • får träna på att genomföra systematiska undersökningar i biologi.
  • får insikt i hur naturen avspeglas i svensk poesi och prosa. Det ger en koppling till styrdokumentets formulering ”nyfikenhet på och intresse för att veta mer om människan och naturen”. Genom studier av naturen i litteraturen öppnas en väg in i svensk kultur samtidigt som ord och begrepp som rör arter och ekologiska sammanhang uppmärksammas.

Allemansrätten och skogens sociala värden

I skogen går man tyst på mjuka mossmattor. Vinden susar svagt och för med sig doften av gran och tall. Blåbären och kantarellerna som växer halvt dolda bland riset ger upptäckarglädje. Solstrålarna glittrar och värmer. Tystnaden bryts av en orrhöna som oväntat flyger upp alldeles intill. En gren knäcks och en älg skymtar på långt håll mellan granarna. Skogen ger upplevelser som fyller alla sinnen. Jag laddar mina batterier.

Med andra erfarenheter bakom sig kan skogen upplevas som otrygg och skrämmande: I skogen hör man inte stegen, mossmattorna dämpar alla ljud. Vem är det som rör sig så tyst? Ett plötsligt ljud av grenar som knäcks. Var det en människa eller ett djur? Och fåglarna. Inte låter fåglar så i landet jag kommer från. Dofterna är också främmande och hur skulle jag våga plocka bären och svamparna – inte ser de ut som hemma och kanske är de giftiga?

Samma skog men olika upplevelser. Förtrogenhet och trygghet när man vistas i naturen är förutsättning för att kunna ta till sig kunskaper och få ett intresse för natur- och miljöfrågor.

Skogens sociala värden

Se filmen Skogens sociala värden från Skogsstyrelsen. Här beskrivs hur viktig skogen är för att vi ska må bra. Filmen ger också en förståelse för varför så många i Sverige gillar att vara ute i skogen.

I filmen ser vi en skog med stora träd där solstrålar silar genom trädkronorna och människor som ser ut att gilla att vara ute i skogen.

  • Vilka tankar får du när du ser filmen? Välj fem ord som uttrycker dina känslor och funderingar.
  • Vilka skillnader finns det mellan hur naturmiljöer (skogen) används av människor i olika länder? Vilka erfarenheter har du?
  • Vilken betydelse har skogen som rum för människor att vistas i?
  • I filmen är det flera personer som rör sig i skogen på egen hand, både kvinnor och män. Känner du dig trygg i skogen? Är det något som du tror kan vara hotfullt i en svensk skog?
  • Vad kan man göra tillsammans i skogen?
  • Hur ser skogarna ut i Sverige? Vilka skogstyper visas i filmen?
  • Vilken betydelse har skogen som resurs för råvaror?
  • Skogen är värdefull för många andra organismer än människor. Ge exempel på arter som man ser i filmen. Jämför med ditt närområde. Vilka djur, växter och svampar är vanliga?

Allemansrätten

I Sverige har vi rätt att vistas i naturen även om vi inte äger marken. Det finns sådant vi får göra, men också sådant vi inte får göra i naturen. Inte störa – inte förstöra, det är huvudregeln i allemansrätten.

Om man söker på ordet omsorg i ett synonymlexikon får man synonymer som exempelvis vård, omtänksamhet, uppmärksamhet och hänsynstagande. Utgå från innebörden av de här orden och det blir enkelt att förstå allemansrätten, som innebär både skyldigheter och möjligheter.

”Allemansrätten är inskriven i en av Sveriges fyra grundlagar (2 kap. 18 § regeringsformen). Men allemansrätten är ingen lag och det finns heller ingen lag som exakt definierar den. Däremot omges allemansrätten av lagar som sätter gränser för vad som är tillåtet.” (Naturvårdsverket)

Det är inte bara djuren, växterna, svamparna och bakterierna som är viktiga för ett ekosystem. Människans inverkan har också ofta stor betydelse som framgår av uppgifterna nedan.

Naturvårdsverket har information om allemansrätten på ett stort antal språk, både mindre foldrar och mer omfattande broschyrer. Här finns också specialinformation om bärplockning, paddling och eldning på flera språk.

På hemsidan från Håll Sverige rent finns texter med nedladdningsbara affischer om allemansrätten på tyska, engelska, nederländska, arabiska, somaliska, dari, farsi och tigrinja.

På Skogsstyrelsen hemsida finns Discover Nature. Det är ett inspirerande faktamaterial översatt till flera språk, med användbar information om svensk natur, speciellt om skogen.

Om allemansrätten i Bi-lagan

Uppgifter - Studera ett naturområde

Studera ett naturområde i närheten av skolan för att se hur mänskliga aktiviteter samverkar med naturmiljön.

Planera undersökningen:

1. Vilka frågor ska undersökningen ge svar på? Några exempel ges nedan.

  • Vilken användning har människor av naturområden i närheten av skolan (t.ex. skogspromenader, bärplockning, skogsbruk, fiske och jordbruk)?
  • Finns det intressekonflikter kring användningen av naturområdet? T.ex. olika uppfattningar mellan markägare/joggare respektive ryttare, mellan skogsägare respektive bärplockare och mellan kommunens exploateringsbehov och friluftslivets intressen.
  • Kan man se spår av hur människor har använt området i ett historiskt perspektiv? Sök efter gamla gårdsmiljöer, stenmurar och stubbar efter avverkade träd. Nya och äldre kartor kan visa var man hittar spår efter mänskliga aktiviteter. Sök efter nya och historiska kartor på Lantmäteriets hemsida, kontakta ett länsmuseum eller en hembygdsförening.
  • Hur sköter man naturområdet och vilket syfte har man med markanvändningen?

Om det gäller ett skogsområde:

  • Hur gammal är skogen?
  • Kan man förstå hur området har förändrats genom att studera träden och strukturen på skogen?
  • Är skogen planterad? (Är det samma trädslag? Står träden i raka rader? Är de lika gamla?)
  • Finns det stubbar efter avverkningar? (Räkna årsringarna på stubbarna. Hur gamla är träden?)
  • Kan man se spår av odlad mark? (Finns det odlingsrösen? Finns det kvarstående växter från trädgårdar eller från odlingslandskapet?)

2. Vilket område ska studeras?
Studera en karta och välj ett område där det är lämpligt att studera den frågeställning du är intresserad av. Avgränsa ett lagom stort område.

3. Hur ska undersökningen, dokumentationen och redovisningen göras?
Sök kontakter för att få upplysningar om hur området har använts tidigare eller för att förstå konflikter kring markanvändningen, till exempel markägare, hembygdsföreningar och kommunens miljöförvaltning. Dokumentera med foton eller film så att en person som inte besökt området ändå kan få en god uppfattning om hur det ser ut. Planera för vilka objekt som ska dokumenteras. Planera också hur redovisningen ska göras. Ska en powerpoint-presentation användas, en film eller annan redovisning modell?

Arter och ekosystem

”Om du inte känner till namnen försvinner också din kunskap om tingen.” skrev Carl von Linné 1737 i skriften Critica botanica.

I skogen finns många nyanser av grönt som visar mångfalden av arter. Att lära sig se och uppmärksamma den stora variationen av arter med skilda former och färger som finns runt omkring oss ger förståelse för det komplexa ekosystem som skogen utgör.

Använd övningarna i detta avsnitt och lär in några av de vanliga arterna i närområdet och studera hur de samverkar. Ju fler arter man kan identifiera desto lättare blir det att lära sig ännu fler och förstå deras roll i ekosystemet.

Naturen i litteraturen

Det vilda har inga ord” (Ur Det vilda torget, 1983, av Tomas Tranströmer)

Naturen läser vi genom att vi ser, känner, hör och upplever dofter. Namn och begrepp befästs i minnet genom att laddas med upplevelser och känslor. Dofter och ljud tillsammans med synintryck förstärker minnet. Människor har också ord och orden ger möjlighet att synliggöra kunskaper och formulera upplevelser. Det finns en rik skatt av skildringar av svensk natur i prosa och poesi. En text som berör minns man.

Svensk litteratur, både lyrik och prosa, anknyter ofta till naturen och visar en imponerande detaljskärpa och iakttagelseförmåga. Syftet med att här presentera några naturskildringar är att samtidigt som elever lär sig om svensk natur ges också en inblick i svensk kultur. Att läsa och lyssna på sånger kan befästa kunskaper genom att minnen laddas med känslor.

Visor om växter och djur

Exemplen nedan är hämtade från visor för barn och vuxna. Sök på exempelvis Spotify eller YouTube efter visorna och lyssna på hela texten och musiken. Vad berättar texterna om? De till synes enkla visorna innehåller även kunskap. Ett par exempel ges nedan. Fortsätt att prata om innehållet i fler visor och inventera det biologiska innehållet.

 

Visor för barn om växter och djur

1. Ekorr’n satt i granen.

Musik och text: Alice Tegnér. Publicerad 1892. Visan berättar om att ekorrar håller till i skogen (i granar och tallar), skalar kottar (för att komma åt frön att äta), kan hoppa mellan grenar i träden och har en lång luden svans.

Ekorr’n satt i granen,
skulle skala kottar,
fick han höra barnen,
då fick han så bråttom.
Hoppa han på tallegren,
stötte han sitt lilla ben
och den långa ludna svansen.

2. Sov du lilla videung

Texten till Sov du lilla videung är skriven av Zacharias Topelius och publicerades första gången 1869. Musik: Alice Tegnér. Här lär vi oss om växterna vide, björk, ljung och rönn och om att det är tidigt på våren, innan växterna och björnen har vaknat.

Sov, du lilla videung,
än så är det vinter,
än så sova björk och ljung,
ros och hyacinter.
Än så är det långt till vår,
innan rönn i blomma står,
sov, du lilla vide,
än så är det vinter.

Solskens öga ser på dig
solskensfamn dig vaggar.
Snart blir grönt på skogens stig,
och var blomma flaggar.
Än en liten solskensbön,
vide liten blir så grön.
Solskensöga ser dig,
solskensfamn dig vaggar.

3. Mors lilla Olle.

Musik och text: Alice Tegnér. Vi lär oss i visan att björnar äter blåbär och att de normalt inte är farliga för människor (men man bör nog vara lite mer försiktig än lilla Olle i texten).

4. Blåsippor. (Blåsippan ute i backarna står, niger och säger: ”Nu är det vår!”)

Text: Anna Maria Roos. Musik: Alice Tegnér. Texten beskriver tidig vår och att blåsippan är en av de tidiga vårväxterna.

5. Imse vimse spindel.

Okänd författare och kompositör.

6. Idas sommarvisa. (Du ska inte tro att det blir sommar)

Text: Astrid Lindgren. Musik: Georg Riedel

 

Visor för vuxna om växter och djur:

1. Sjösala vals.

Text och musik: Evert Taube. Här berättas om tärna, finkar, lärka, gök och ekorre och om gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol.

2. Änglamark.

Text och musik: Evert Taube. I visan nämns växterna vildrosor, blåsippor, lindblommor, kamomill, lönn, alm, gran och fur, samt djuren örn, rådjur. Den har också ett övergripande miljöperspektiv som handlar om att allt levande är värt att bevara.

Naturskildringar i prosa och lyrik

Harry Martinsson som levde mellan åren 1904 och 1978 och fick Nobelpriset i litteratur 1974, har skrivit både prosa och lyrik med stark influens från naturen. Som exempel kan nämnas en serie med små böcker med naturessäer. De tre första skrevs i slutet av trettiotalet: ”Svärmare och harkrank”, ”Midsommardalen” och ”Det enkla och det svåra”. Den sista boken i serien är ”Utsikt från en grästuva” och skildringen av humlan (latinskt släktnamn Bombus) nedan visar på en iakttagelseförmåga och känsla för naturen utöver det vanliga.

Ur "Utsikt från en grästuva"

”I stället hör man den godmodiga humlan, vars latinska namn passar så bra och ger en så fin ordstämning omkring henne, ja, även en verklig ordmålning av hennes flykt i gräset: bombus, bombus. I det ordet hör man precis hur hon lämnar blomman och växlar igen med en duns till nästa. För varje gång ett nytt bombus. I blommor med veka och spensliga stjälkar avbryter hon besöket och retirerar ut igen – bombus – medan hon låter blomman räta på sig, varpå manövern göres om med ytterligare några dunsar och bombus. Men i rödklövern har hon ett annat arbetssätt. Där snurrar hon och bläddrar sig till rätta. Flyttar sig i sidled allt efter som hon bläddrar på med alla sex benen. Hon surrar till som om hon hade fallit på rygg, men man hör inget bombus. Hon gör bara de rörelser som behövs för att hon skall få klöverblomman att spreta så att hon kan komma åt alla honungskanalerna, alla de små honungstunnlarna. Med de ivrigt arbetande frambenen spelar hon som på en klaviatur, och hennes instinkt lämnar inget åt slumpen; alla de doftande behagliga och levande honungskrokarna vittjas.”

Ur Dikter 1929-1953, 1958-1973

I Dikter 1929-1953, 1958-1973 finns ett stort antal dikter om naturen, om bland annat skogar av gran o tall. Raderna nedan kommer från diktsamlingen:

”Gran står tätt invid gran.
De schalar sig samman
håller ett barrbälte över linneornas klockor.
Lågt fladdrar gräsmottet framåt
med ohörda vingslag.
Här viskar skogen i Norden
sin minsta visa.”

Tomas Tranströmer (1931-2015) tilldelades Nobelpriset i litteratur 2011. Tranströmer börjar ofta en dikt med en bild från naturen som leder in mot en iakttagelse av något mänskligt. Man kan tolka det som att naturen och det mänskliga livet är tätt sammanvävt, bilderna suddas ut och går in i varandra. De tidiga dikterna har en ljusare ton än de senare.

Några rader hämtade från "Det vilda torget" från 1983.

”Trött på alla som kommer med ord, ord men inget språk
For jag till den snöklädda ön.
Det vilda har inga ord.
De oskrivna sidorna breder ut sig åt alla håll!
Jag stöter på spåren av rådjursklövar i snön.
Språk men inga ord.”

Kerstin Ekman, född 1933, har i flera böcker skildrat svensk natur. Två essäsamlingar, Herrarna i skogen (2007) och Se blomman (2011) är särskilt intressanta i det här sammanhanget.

Ur förordet till "Herrarna i skogen"

”I många år har jag levt i ett skogslandskap med en oändlig rikedom av arter. Det är skogar som genom historien och i vår förhistoria har varit rena experimentfält i överlevandets konst. Jag har vandrat i dem med fläkten av bittermandel och anis som en fladdrande, lättutplånad kompassriktning och till slut funnit den gamla sälg där dofttickan gräddgul spricker ut i stammens skrovligheter. Jag har sett gaupans (lodjur, red. anm.) spår i marssnön när den stora katten rört sig i brunstens oro. Min hund har skrämt upp mården i trädet och jag har stirrat in i hans ögon av svart glas. Bävern har jag sett simma i mörka skogstjärnar och aftonsolen lysa på hans våtstrimmiga skalle. Bjekkergauken (enkelbeckasin, red. anm.) har flugit upp med sin långa näbb som en pil mot himlen. Jag har gått stigar där en gång byns trettio, fyrtio hästar med sina hovar dunkade in sommaren och friheten från timmerlassen. När jag har plockat mylta (hjortron, red. anm) har björnen gått bara någon timme före mig och rotat och slafsat. Tjädernäbbar har knäppt, orrar har porlat i myrkanterna.

Nu förvandlas dessa skogar med boträd och bäckfall till föryngringsytor. De blir monokulturer av tall eller gran. Det blir tyst.

Jag har levt där en värld håller på att försvinna.”

Se även Dikter om natur (längst ner på sidan) utvalda av Centrum för naturvägledning, SLU.

Mer aktiviteter i naturen

Vad kan man göra i naturen? Några förslag till aktiviteter presenteras i detta avsnitt.

Naturen ger avkoppling och möjlighet till fysisk aktivitet. Pröva att gå en vandringsled eller besök ett naturområde som är skyddat beroende på dess värde för friluftslivet eller för att det finns intressanta växter, svampar och djur. Många är roade av att plocka bär och svamp eller lära sig mer om de växter, svampar och djur som man träffar på. Föreningar med naturinriktning erbjuder aktiviteter av olika slag. Tillsammans med andra förstärks naturupplevelserna.

 

Utflykter och vandringar

I varje kommun finns vandringsleder som är utmärkta med skyltar och som man kan få uppgifter om på kommunernas hemsidor. Många vandringsleder är endast några kilometer, medan andra sträcker sig över flera mil. Den mest kända och längsta är nog Kungsleden – 425 km mellan Abisko i norr och Hemavan i söder. Särskilt intressanta naturområden har ofta någon form av skydd, som exempelvis nationalpark, naturreservat eller Natura 2000 område.

Plocka bär och svamp

När det är goda bärår finns det ett överflöd av bär som blåbär, lingon och hjortron. Allemansrätten ger oss lov att plocka bär på annans mark, men ej på tomtmark.

Se foton på några arter med ätbara bär. Klipp isär bilderna och namnen på bären och para ihop.

Arterna som visas i ovanstående fil har varierande miljökrav när det gäller ljus, näring och vattentillgång. I vilka miljöer hittar man bären och vilka abiotiska miljöfaktorer har betydelse för att de ska trivas?

  • Blåbär är vanliga i granskogsmiljö, lingon föredrar torrare och soligare marker och finns ofta i tallskogar.
  • På myrar finns tranbär och hjortron som båda behöver god tillgång på ljus och vatten och klarar en näringsfattig miljö.
  • Hallon kräver god näringstillgång, samt sol och värme för att det ska bli gott om saftiga bär. Man hittar ofta rikligt med hallon på hyggen, ett par år efter en avverkning av granskog, i en miljö där näringsämnen frigjorts från döda rötter och kvarlämnat ris.
  • Smultron är de naturliga gräsmarkernas växt och behöver sol och värme för att trivas.
  • Björnbär finns främst i kustregioner i de sydliga delarna av landet och trivs i soliga, varma miljöer.

 

Plocka bär till en paj med blåbär eller andra bär och tillaga. Recept på en blåbärspaj finns på olika språk på Skogsstyrelsen hemsida, se Discover Nature. Här finns pdf-filer på sex språk och sist i respektive fil finns receptet.

Giftinformationscentralen har bilder på och information om ett urval av vanliga bär, både vilda och odlade arter. Ta reda på tre arter som är giftiga. Vilka blir symptomen om man äter dessa bär?

På samma sätt som det är tillåtet enligt allemansrätten att plocka bär får man också plocka svamp. Det är viktigt att inte plocka svamp för att äta om man är det minsta osäker på vilken art det är. Det finns dödligt giftiga arter i Sverige som kan förväxlas med ätbara arter som växer i andra länder. Förgiftningsfall har inträffat där personer som tror sig känna igen en svampart från sitt hemland plockar en snarlik, mycket giftig art som växer i Sverige.

Se information på Giftinformationscentralen med bilder på de giftigaste svamparna i Sverige. Här finns också broschyrer på 29 olika språk som beskriver de farligaste giftsvamparna i Sverige.

Många utlandsfödda förgiftade av flugsvamp. P4 Västmanland, 4 september 2014

Laga mat utomhus

Att fika ute eller äta mat som man tillagat utomhus smakar många gånger godare än inomhus. Några exempel på mat som går att tillaga ute i skogen finns i Bi-lagan nr 2 2012.

Ätliga växter

Pröva att tillaga rätter med några av växterna som nämns nedan i artiklarna från Bi-lagan. Obs! Det är viktigt att vara säker på vilka växter man äter, en del vilda växter är dödligt giftiga.

Hur man använder ätbara växter från skogen, till exempel enbär, tallbarr, granskott och björksav, beskrivs i Bi-lagan nr 2 2011.

Artikeln ”Nödmat – naturens eget skafferi” i X-Bi-lagan 2008 handlar om hur man använder granskott, vass, kaveldun, almens frukter, svinmålla och maskros.

Artikeln ”Äta ogräs?” från Bi-lagan nr 2 2005, handlar om de ätbara ogräsen maskros, kirskål, svinmålla och brännässla.

Upptäck den biologiska mångfalden tillsammans

Flera ideella föreningar erbjuder möjligheter att komma ut i naturen tillsammans med kunniga guider. Det är ett bra sätt att lära sig mer om naturen och få kontakt med personer som har samma intressen. Sök efter föreningar som har aktiviteter lokalt. Exempel på riksföreningar med lokala aktiviteter:

Miljö och natur: Naturskydsföreningen har ett stort engagemang i natur- och miljöfrågor. Lokala kretsar erbjuder aktiviteter av olika slag.

Vandringar och utflykter: Svenska turistföreningen har lokalavdelningar över hela landet som arrangerar olika aktiviteter.

Fåglar: Sveriges ornitologiska förening med anslutna regionala föreningar erbjuder aktiviteter för att studera fåglar.

Växter: Svenska botaniska föreningen med anslutna lokala föreningar erbjuder arrangemang av olika slag, framför allt utflykter för att titta på intressanta växtmiljöer.

Fiske: Sportfiskarna. Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund har distrikt som omfattar hela landet.

Referenser

Med andra ögon. Naturmöten med invandrare. Naturvårdsverket. Rapport 5808, april 2008

Natur för nyanlända. I Olofströms kommun drevs projektet ”Natur för nyanlända invandrare” under åren 2005-2008. Projektet ordnade en utflykt varje fredag under tre år.

Filmen Aktiva Ute – i Bokskogen, om hur Malmö naturskola ordnar aktiviteter för gymnasieelever från andra länder.

Chilla i naturen. En samling inspirationstexter skrivna av unga för unga. Centrum för pedagogisk inspiration, Malmö naturskola

Integrationsprojekt som drivs av Svenska Jägareförbundet.

 

Webbsidan har utvecklats av Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik med stöd av Skolverket.
Kontakt: info@bioresurs.uu.se