Vad handlade samtalet fredag 18/9 om?
Varför tänka kontext kring övningar och laborationer? Inte minst för att få barn/unga att känna att naturvetenskap och teknik är för dem! Och vi vill ju kunna svara på frågan ”Varför gör vi det här?”. För att lyckas måste vi välja en kontext med exempel där de vi har framför oss känner sig hemma. Men hur kan man skapa kontext?
Vi snuddade vid storytelling – att det finns en berättelse kring det som ska undersökas (kanske mer vanligt för yngre åldrar?) och SSI/SNI (samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll) och att använda aktuella nyheter som utgångspunkt. Tips på en licentiatavhandling från Stockholms universitet (2019) som handlar om kontextbaserad naturvetenskaplig undervisning (kring Ebola). Kanske kan gemensam läsning av någon text bli ett tema framöver för Zooma med Bioresurs? Tyck gärna till om denna idé!
Oavsett kontext är det viktigt att jag som lärare känner till den laborativa situationen väl: vilka frågor hjälper eleverna att få upp ögonen för det som är relevant i laborationen vi gör? Som ”novis” inom ett område är det inte lätt att veta vad man ska titta efter. En parallell gjordes till fysikdidaktik och artikeln ”Reading the sky” (Urban E, föreståndare för fysiklärarnas resurscentrum, som diskuterar bl a betydelsen av förmågan att kunna urskilja vad som är väsentligt i en naturvetenskaplig kontext).
Konkreta tips på ”mikrokontext” kring praktiska försök (demo/lab) som lyftes:
LAB: studera osmos hos rödlöksceller i mikroskop. KONTEXT: diabetes, högt blodsocker, konsekvenser av det: koncentration av lösta ämnen påverkar vätskebalansen i celler.
LAB: jästceller och neutralrött, cellmembranets permeabilitet. KONTEXT: läkemedel som måste ta sig in i celler, neutralrött=nytt läkemedel, vi ska undersöka hur vi kan styra det in i cellen.(kommentar: söker du på cellmembranets permeabilitet och jäst så får man lätt träffar på elevuppsatser: verkar vara en laboration som ofta följs av laborationsrapport? – är detta ett kommande tema kanske: vad låter vi våra elever i biologi skriva rapport på och varför?).
LAB: kemilavalampan. KONTEXT: förbränningen i kroppens celler ger koldioxid som måste röra sig genom många lager av cellmembran och vätskor för att kunna lämna kroppen. Eller: vad händer i försöket om vi ändrar temperaturen – jämföra med global uppvärmning och eskalerande problem med koldioxidavgång från hav.
LAB: Alginatmaskar med antocyaninfärger. KONTEXT: läkemedel som ska nå ett visst målorgan.
Samma laboration kan ju ges olika mening beroende på lärare och situation. Genom att ”skruva” på en lab kan den göras mer/mindre öppen. Lästips om ett sätt att karaktärisera laborationer. Samma laboration kan göras för både yngre och äldre elever. Även om det praktiska genomförandet är likartat kan kontexten och lärandet fördjupas högre upp i årskurserna. Så länge det känns meningsfullt är det bra!
Temat v. 39 är återigen ”Hur kan enklare laborationer som vi kanske redan gör ramas in i en intressant kontext i undervisningen?” Välkommen att bli en del av samtalet!
Anmälan till nästa veckas Zooma med Bioresurs
Nästa vecka (v 39), torsdag 24 september startar vi en timme senare än hittills (har inkommit önskemål!): kl 15.30-16.30 kör vi. Anmäl här:
Länken till zoom skickas ut via den epost-adress du anmäler och den skickas ut samma dag som vi zoomar.