Zooma med Bioresurs 24/9 – Laborationer, om en matspjälkningsstationslaboration

sep 24, 2020

Vad handlade samtalet torsdag 24/9 om?

Laborationer i kursen Nk2 – hur mycket laborativt arbete är lämpligt? Mycket stoff (hela människokroppen…) men samtidigt ganska fritt utan styrande nationella prov.

NOS – nature of science (naturvetenskapens karaktär), hur tas det in i undervisningen? På IB-programmet integreras det i olika ämnesområden. T ex ta upp betydelse av teknikutveckling för utvecklingen inom cellbiologin, eller vilken roll samarbete har för kunskapsutveckling inom ett fält. Att kunskapen byggs successivt, att det inte är en ”rak väg”. Idé på hur man kan få in NOS och naturvetenskapligt arbetsätt i Nk2-kursen genom att utgå från debatt om munskydd i Coronatider: låt elevergrupper ta fram förslag på design av en studie för att utvärdera effekten av munskydd. Ge antingen obegränsat eller begränsade resurser. Någon som testat detta i sin undervisning redan kanske?

Matspjälkningslaborationer, göra delförsök eller skapa helhetsupplevelse av hela systemet? En didaktisk artikel nämndes: A journey through the digestive system: analysis of a practical activity’s use as a didactic resource for undergraduate students, Journal of Biological Education (2020). (om man inte har tillgång till tidskriften så är ett tips att höra av sig till en av författarna och be om pdf: rcsilva@biof.ufrj.br). En sammanfattning av artikeln:

Elevers förförståelse: vanliga missförstånd är att matspjälkningskanalen är ett rör med magsäcken som central struktur där det mesta av nedbrytning och näringsupptag sker. Stor förvirring tycks råda om levern och bukspottkörtelns roll. Elever blandar ihop utsöndring med matspjälkning och tror att njurarna ingår i matspjälkningen. De flesta elever tror att vatten främst tas upp i tjocktarmen. En del missuppfattningar kan spåras till läroböcker.

Den praktiska undervisningsaktiviteten – ”en resa genom matspjälkningskanalen” har prövats på förstaårsstudenter på tandläkare/sjuksköterskeprogrammet på ett universitet i Brasilien. En lärare fungerar som guide, aktiviteten tar 60 minuter och man har följt grupper på 10 elever i taget i forskningsstudien. Läraren skapar dialog med frågor, eleverna gör små undersökningar stegvis med stationer som ska simulera matspjälkningen (med ”low-cost materials”, t ex slickepott, diskmedel, bakpulver, nylonstrumpor). Enkäter före/efter samt intervjuer utgör datat som analyseras.

Ett slående resultat är vilken effekt aktiviteten hade på förståelsen för upptaget av vatten i systemet: innan aktiviteten svarade över 70% att tjocktarmen står för huvuddelen av vattenupptaget. I eftertestet är det 100% av studenterna som svarar rätt: tunntarmen. På en fråga om i vilken del av matpjälkningssystemet som den mesta nedbrytningen skedde svarade 22% av studenterna magsäcken före aktiviteten än efter (efteråt svarade 94% tunntarmen på den frågan). Artikeln menar att spår av aktiviteten även märktes senare i kursen i form av utvecklade svar på tentamensfrågor med hänvisning till diskussioner under aktiviteten. Exempel på en artikel där man undersökt en aktivitet som man uppenbarligen uppfattar som ”lyckad”.

Avslutningsvis i samtalet kom två praktiska frågor:

  1. Får man och hur gör man isåfall för att få tag i ÖGON för dissektion? SVAR: Så här skriver Jordbruksverket: ”Ögon från nötkreatur, får och getter som är äldre än ett år är specificerat riskmaterial på grund av risk för överförande av TSE-sjukdomar som Galna ko-sjukan och Scrapie. Men ögon från yngre djur eller andra djurslag får tas emot utan krav på särskilt tillstånd. Samma gäller för luftstrupen som är en del av det ”hjärt-lungslag” som många skolor vill använda i undervisningen. Krav som måste ställas är att materialet kommer från friska djur och att slakteriet hanterat dem som livsmedel.” Förslag är då att hitta ett slakteri som kan leverera från yngre djur!

 

  1. Var köper man en bra potometer (som man kan använda för att studera transpiration hos växter)? SVAR: Svårt att få tag på via vanliga svenska lab-företag, men bästa tipset just nu är att använda en trycksensor, se exempel från Pasco.

Temat för kommande Zoom-träffar v. 40+41 blir ”Hur kan man arbeta med naturvetenskapens karaktär i undervisningen?” Välkommen att bli en del av samtalet! Anmälan till v. 40, fredag 2 oktober hittar du här:

Länken till zoom skickas ut via den epost-adress du anmäler och skickas ut samma dag som vi zoomar.