Zooma med Bioresurs 2/10 – NOS (Nature of Science) – vad är det?

okt 5, 2020

Temat för Zoom-träffar v. 40+41 är ”Hur kan man arbeta med naturvetenskapens karaktär i undervisningen?”

Sammanfattning av zoomsamtalet v. 40:

Vad handlade samtalet fredag 2/10 om?

Tema NOS – nature of science eller på svenska – naturvetenskapens karaktär.

Vad är det egentligen? Ett perspektiv på naturvetenskap! Naturvetenskapen kan delas in olika delar eller målområden (som Skolforskningsinstitutet valt att kalla det i sin senaste kunskapsöversikt ”Laborationer i naturvetenskapsundervisningen”): 1. naturvetenskapligt innehåll, 2. naturvetenskapliga arbetssätt, 3. naturvetenskapens karaktär och 4. naturvetenskapens betydelse för individ och samhälle.

Naturvetenskapens karaktär fångar hur kunskap utvecklas inom området och vad som påverkar kunskapssökandet. Naturvetenskaplig kunskap utvecklas ”trevande”: undersökningar leder till nya frågor och nya resultat. Förståelsen för omvärlden förändras vartefter. Utforskandet påverkas av utveckling parallellt inom olika fält – ett konkret exempel är hur teknikutvecklingen påverkar kunskapsutvecklingen inom områden när forskare kopplar samman landvinningar inom ett område till ett nytt område. Kreativitet och fantasi är viktiga komponenter i hur kunskapsutvecklingen tar nya vägar. Objektivitet eftersträvas, men det går inte att komma ifrån att vi är människor som påverkas av både normer, värderingar och vad vi har för erfarenheter med oss. Det gör att vissa frågor ställs, men inte andra. Resultat som ska värderas kommer att påverkas i viss mån av subjektiva uppfattningar. Det gör att nya upptäckter ibland får svårt att accepteras eftersom det kanske talar mot mångas uppfattning. Då krävs extra mycket bevisföring för att övertyga. Detta var ett försök att sammanfatta vad naturvetenskapens karaktär handlar om i stort. Sedan kom vi in på några konkreta exempel som kan användas i undervisningen för att illustrera detta.

Magsårsbakterien Helicobacter pylori… Fram till 1982 sade den medicinska vetenskapen att det var kryddstark mat och stress som orsakade magsår. Men australienska läkare/forskare uppmärksammade det fanns bakterier i biopsier/vävnadsprover nära magsåren. Det blev inte accepterat med en gång att det var bakterien H. pylori som var boven i dramat. För att övertyga tog en av forskarna och infekterade sig själv med bakterien för att visa att han fick magsår… drastiskt men effektivt: dagens uppfattning är att det är denna bakterie som ligger bakom de flesta av människors magsår. Och upptäckten visar även exempel på hur forskning kan ta nya vägar: upptäckten av H. pylori ledde även till att man börjat söka efter bakterier som orsak till andra ”livsstilssjukdomar”. Lästips i artikeln Nobel Prize for H. pylori Discovery.

Var inte Darwin rasist? Frågan ställdes av en elev, och vi diskuterade hur man kan bemöta frågan. Kanske ta upp det som exempel på hur vi färgas av normer i den tid vi lever i? Och att detta påverkar hur vi tänker om vår omvärld när vi ska klassificera och benämna det vi ser. Ett lästips: artikeln ”Darwin, race and gender”

Vad är naturligt? Frågan kopplades till diskussion om uppfattningar om kön och hur det påverkat frågeställningar och tolkningar inom biologiämnet. Exempel i lästipset Den onaturliga naturen (RFSU).

Hur kan man balansera mellan tilltro och sund skepticism? Naturvetenskapens karaktär innebär ju att kunskapen är trevande och i viss mån ”tillfällig”. Men vi måste ändå kunna lita på den och använda den som en grund att stå på. För vad har man annars för alternativ? Vem ska man lita på? Samtidsfenomenet ”fake-news” kan också vara relevant att få in i sammanhanget.