Nationellt resurscentrum för biologiundervisning

Zooma med Bioresurs 16/10: Frågor om säkerhet i biologiundervisningen

okt 20, 2020

App5c Zoran

Zooma med Bioresurs genomfördes fredag 16/10 tillsammans med Ida Solum och Ammie Berglund som under hösten jobbar med att uppdatera säkerhetsanvisningarna som vi har via Bioresurs hemsida. Här kommer en sammanställning av de frågor som lyftes under samtalet – några fick svar direkt, och andra tar vi med oss i det fortsatta arbetet med att uppdatera säkerhetsråden på vår hemsida:

Mikroorganismer

  • Får man hälla ut bakterier riskklass 1? SVAR: Vissa källor säger ja, men vi kommer att dubbelkolla med ytterligare en biosäkerhetsexpert, så vi återkommer i frågan.
  • Om jag har riskklass 1 och lägger in en vitlök/kryddor – hur räknas det? Som att det kan innehålla okända mikroorganismer och som högrisk? SVAR: Titta nog på plattan. Om du ser främmande kolonier, dvs som ser annorlunda ut än de riskklass 1-bakterier du har odlat på plattan, avdöda plattan som riskavfall (autoklavera), eller i andra hand: desinfektera, t ex med 70% etanol. Innan du slänger i brännbart.
  • Var/hur köper man riskavfallspåsar för autoklavering? SVAR: Man kan söka efter ”autoklavpåse” (exempelvis: https://se.vwr.com/store/product/542509/autoklavpase)
  • Får eleverna göra vad som helst när de ska odla upp bakterier? SVAR: Nej, inte vad som helst. De ska inte odla upp någon från hygienutrymmen (toalett/dusch osv) eller andra ställen där det finns risk för patogena/sjukdomsframkallande mikroorganismer. Odla inte från kroppsytor förutom fingrar/händer som anses OK.

Djur/dissektion/avfall

  • Spårbarhetsdokument för dissektionsmaterial – behövs det? SVAR: Ja, det kallas för ”handelsdokument” och följer med från slakteriet. Det gör att man kan spåra ursprunget till de djur som delarna kommit ifrån och är viktigt vid smittspårning om smitta upptäcks t ex hos ett slakteri.
  • Kan man hantera avfallet från en dissektion som matavfall? SVAR: Ja, det kan vara bra tips att kontakta skolköket och be att få slänga dissektionsavfallet vid samma hämtning som skolköket har av matavfall (som t ex går till biogasanläggningar). Jordbruksverket betraktar den här typen av ”animaliska biprodukter” som klass 3-material som är den lägsta risk-kategorin för animaliska biprodukter (tvärtom med numreringen av riskklassning här jämfört med mikroorganismer där riskklass 1 är ”ofarligast” för t ex bakterier).
  • Hur får man tag i ögon och är det OK att dissikera det? SVAR: Det är inte alla slakterier som tar sig tid att ta fram ögon, men några lärare som deltog i samtalet hade fått kontakter med ett mindre slakteri där de fått beställa ögon. Viktigt känna till är att pga smittrisk för vissa sjukdomar är det endast tillåtet med ögon från unga djur (under 1 år) och trycka på att det måste vara från unga djur eller av andra arter än nöt/får/get. Citat från Jordbruksverket: ”Många skolor vill använda ögon i undervisningen. Ögon från nötkreatur, får och getter som är äldre än ett år är specificerat riskmaterial på grund av risk för överförande av TSE-sjukdomar som Galna ko-sjukan och Scrapie. Men ögon från yngre djur eller andra djurslag får tas emot utan krav på särskilt tillstånd. Samma gäller för luftstrupen som är en del av det ”hjärt-lungslag” som många skolor vill använda i undervisningen. Krav som måste ställas är att materialet kommer från friska djur och att slakteriet hanterat dem som livsmedel.Många skolor vill använda ögon i undervisningen. Ögon från nötkreatur, får och getter som är äldre än ett år är specificerat riskmaterial på grund av risk för överförande av TSE-sjukdomar som Galna ko-sjukan och Scrapie. Men ögon från yngre djur eller andra djurslag får tas emot utan krav på särskilt tillstånd. Samma gäller för luftstrupen som är en del av det ”hjärt-lungslag” som många skolor vill använda i undervisningen. Krav som måste ställas är att materialet kommer från friska djur och att slakteriet hanterat dem som livsmedel.”
  • Vi använder blod från slakteri som eleverna får centrifugera och mikroskopera, kräver det något särskilt tillstånd? SVAR: Om blodet betraktas som livsmedel borde det inte kräva särskilt tillstånd, utan räknas som animalisk biprodukt. Men vi kollar upp detta särskilt med Jordbruksverket och återkommer! Det finns nämligen en skrivning på deras webb som talar om att det måste gå minst 2 veckor från slakt till användning av blod i ett annat sammanhang (blodspårning med hund) med hänvisning till möjlighet att spåra produkter från djur som upptäcks varit smittade av något. Tar med oss frågan vidare!

Blodlaborationer

  • Får man och ska man göra blodlaborationer i skolan? SVAR: Det finns inte något nationellt förbud mot blodlaborationer. Men det tål att tänka igenom valet noga. I Arbetsmiljöverkets föreskrift om smittrisker (AFS 2018:4) under rubriken ”Arbete med risk för kontakt med kroppsvätskor” står riktlinjer för vilken utbildning arbetstagare (inklusive elever!) ska gå igenom innan arbetet påbörjas. Sedan beskrivs också vilka särskilda hygieniska åtägrder man minst ska uppfylla för att undvika smittrisk. Finns även tydliga riktlinjer där om krav på utrustning för att sticka hål i fingret och hur nålar ska hanteras som stickande skärande (och att det kostar minst 15000 kr om en arbetsgivare inte ser till att det finns korrekta behållare för skärande och stickande avfall. OBS att även sådana sticknålar som döljer nålen med en smart mekanism OCKSÅ ska slängas i särskild behållare för skärande stickande avfall.
    Några lärare som var med i samtalet gör blodlaborationer, andra har helt undvikit det. Vissa gör blodgruppsbestämning medan andra enbart gör blodsockermätningar där det behövs mindre blodmängder. Det finns regionala/lokala förbud mot blodlaborationer. Du behöver därför kolla med din kommun eller region i första hand för att ta reda på om det finns sådant förbud. Ett exempel är Jönköpings län som i fet stil på sin sida skriver ”Blodlaborationer med humant blod ska inte förekomma inom undervisningen i skolan.”. Samma typ av formulering återfinns i region Jämtland-Härjedalen. Titta gärna på Bioresurs information om arbete med blodlaborationer som vi kommer jobba igenom i slutet av höstterminen, och hör gärna av dig med fler frågor och funderingar till oss.

Övriga frågor som togs upp

  • Allmän laborationsvana borde konkretiseras som komplement till ålder när Bioresurs uppdaterar sina råd. KOMMENTAR: Bioresurs tar med oss detta, och ser vad vi kan göra (men kan nog bli ganska svårt att beskriva exakt vad det innebär!).
  • Skolverket/Skolinspektionen – kan inte de visa hur man kan ställa krav på elever att de ska ha klarat vissa kurser innan fördjupningskurser? KOMMENTAR: Ammie skickar fråga om detta till myndigheterna och så ser vad vi får för svar. En kommentar i samtalet var att de i hens kommun hade fått intryck av att det inte gick att hindra elever att påbörja kurser med hänvisning till ej godkända kurser.
  • Kan man inte sätta en gräns för max storlek på laborations-grupper? KOMMENTAR: Det framkom i samtalet att det kan skilja mycket mellan skolor vilka förutsättningar man har med antal elever och tillgång till laborationslokaler. Vårt råd är att vara tydliga mot skolledningen att det är rektor som är ansvarig för säkerheten! Detta att göra riskbedömningar är något som rektor ansvarar för att det blir gjort – och lärare måste få förutsättningar (tid!) att göra det också. Om det händer något är det viktigt att skriva incidensrapporter så att det inte bara stannar hos er som lärare utan att det blir känt ”uppåt”. Det kan i bästa fall leda till att det tas bättre hänsyn till behov som finns vid laborativ undervisning.

Avslutningsvis: fortsätt gärna höra av er med frågor och synpunkter på våra säkerhetssidor på webben. Maila till info@bioresurs.uu.se.