Att lyssna och höra – intryck från spännande konferensdag

nov 11, 2020

Metilsteiner, CC BY 3.0 <https://creativecommons.org/licenses/by/3.0>, via Wikimedia Commons

Några intryck från en konferensdag om didaktik

Just nu pågår en digital konferens (FND2020) med ett mycket spännande konferens-program på temat språk och multimodalitet. Det handlar ganska brett om hur både text, bilder, representationer, modeller, animationer, simuleringar och upplevelser av olika slag kan kombineras i den naturvetenskapliga undervisningen.

Svensk förening för forskning inom naturvetenskapernas didaktik (FND) skapar genom denna konferens en intressant mötesplats mellan forskare, lärarutbildare och lärare i skolan. Ammie Berglund som deltar från Bioresurs delar med sig av några tankar från första konferensdagen där ljud och hörsel återkom på olika sätt:

Kristina Danielsson (Linnéuniversitetet) beskrev hur komplex en undervisning om ljud kan vara: lärare kombinerar text och bilder, dramatiseringar med sin egen kropp och analogier/liknelser för att illustrera en ”ljudmodell”. Just användningen av liknelser är spännande: de kan leda framåt, men man kan också hamna i ”sidospår” (t ex om man försöker använda liknelsen med en kö med människor för att prata om ljud som förtätningar/förtunningar, för det blir då lätt att man ser kaoset i affären när alla i kön ramlar omkull (!) istället för att få fatt i ljudmodell-tänket).

Dawn Sanders (Göteborgs universitet) lyfte frågan om hur vi kan lära både om och känna med det levande runt om oss. De affektiva värdena – vår känslomässiga koppling till de olika organismer vi kallar liv har betydelse för vilka minnen och uppfattningar vi har om vår omvärld. Att uppleva med våra sinnen i undervisningen – hur kan man göra konkret? Ljudbilden runt dig just nu, hur ser den ut? Hon har studerat hur lärarstudenter uppfattar omvärlden i en övning som kallas Sound Mapping. En övning i att närvara: du sätter dig med papper och penna på en plats och lyssnar. Du skissar/skriver vad du hör och i vilken riktning. En reflektion som kommit fram är att det ibland kan vara svårt att bedöma vad som gör att jag hör – är det mina ögon som först ser träden röra sig innan jag hör suset i trädkronorna? En annan lärdom har varit: ljuden från källor som INTE är orsakade av mänsklig aktivitet tar ofta en stund innan de framträder. Naturens ljud kan vara av mer subtil karaktär, eller har det mer med vanan vi har att höra vissa ljud?

Ingela Bursjöö föreläste om ett projekt där hon i sin egen undervisning följt hur eleverna uppfattat en undervisning om ljud och hörsel. Med en planerad kombination – en orkestrerad undervisning – av många olika modaliteter: texter, bilder, filmer, simuleringar och fysiska 3D-modeller har hon följt upp vad eleverna fått ut av de olika resurserna i undervisningen. Ett spännande område verkar vara detta med ”multimodal transduktion”, dvs vad som händer när eleverna (och läraren) går från en typ av resurs/modalitet till en annan (t ex hoppar mellan text och fysisk modell), vad som händer med lärandet. Är det en form av repetition som tar fart när vi måste sätta oss in i en annan uttrycksform? Intressant också att få syn på betydelsen av i vilken ordning olika resurser om örat och hörseln hade (t ex att filmen från ”verkligheten” när man fick åka in i örat som kom lite senare i undervisningssekvensen gjorde att eleverna insåg att: ”för att förstå den här filmen måste man ju faktiskt kunna något innan”).

Det pågick flera parallella sessioner, så helst hade man ju velat kunna klona sig. Ett tips är att hålla utkik framöver i tidskriften NorDina som kommer ha ett temanummer med bidrag från konferensen FND2020.