Ängslada från Hemavan i Lappland. Här förvarandes höet tills det kunde köras hem till gården på vintern med släde.
Gammal ladugård med tak av råghalm.
Så här såg husen ut på bronsåldern, dvs. för ungefär 3000 år sen. Taken var gjorda av vass eller ibland ag (ett halvgräs som växer i kärr).
Ännu ett återskapat bronsåldershus.
Linderödssvin kallas en gammal lantras av grisar som var vanlig förr. Dessa djur är brokiga i mörka och ljusa färger och ganska kutryggiga — man brukar säga att de har karprygg. Bilden visar en ung gris med suggan i bakgrunden.
Fjällkor på väg till fäboden som var en samling stugor en bit från hembyn där korna fick beta under sommaren.
Med lien slog man både ängsgräset och de mindre buskarna för att få hö till vinterfoder åt korna och fåren.
Ängshöet räfsas ihop på Linnés födelsegård i Råshult i Småland. Förr tog man allt hö i ängarna. Med lie kan man slå även mellan buskar och stenar och med räfsan samlar man ihop höet sedan det torkat på marken.
Fjordhäst som drar en harv. Denna syssla har traktorerna helt övertagit i våra dagar.
Också transporter av hö, potatis och säd från åkrarna skedde tidigare med häst, men sker nu med traktor.
…och de som skördade säden. Här är det rågen som i ett moment förvandlas till kärvar av en självbindare. Maskinen är så tung att det krävs två hästar för att dra den. Självbindaren har numera ersatts av självgående skördetröskor.