VILL DU VETA MER?

Vad är evolution och hur fungerar den?

Alla arter av djur och växter som finns eller har funnits på jorden har genomgått förändringar i sitt utseende eller beteende. Förändringarna har skett till följd av en process som kallas evolution. Evolution betyder utveckling. "Utveckling" innebär dock inte att organismerna nödvändigtvis blir "bättre" hela tiden utan bara mer välanpassad till miljön de lever i. Miljön, inklusive alla andra arter, förändras ju hela tiden så djuret eller växten måste göra det samma om den inte ska hamna på efterkälken i utvecklingen. Evolutionen slutar inte heller någonstans. Arterna blir aldrig perfekt anpassade utan man kan se evolutionen som en ständigt pågående kapprustning mellan arterna.

Vad krävs då för att en karaktär hos en art ska evolvera? Jo, två saker:
— genetisk variation
— selektion.

Genetisk variation
Vi börjar med genetisk variation. I varje cell i kroppen finns långa molekyler som kallas DNA som sitter på ett antal kromosomer (hos människor 46 st). En gen är en liten del av dessa långa molekyler och fungerar som en mall eller ritning för hur ett protein ska vara uppbyggt. Hos exempelvis människa finns uppemot 50 000 gener. Proteinerna som generna skapar kan fungera som hormoner eller enzymer och därigenom påverka många olika egenskaper som t.ex. hårfärg, kroppsstorlek eller aggressivitet. DNA med alla gener ärvs från föräldrarna via ägg och spermier. En viktig sak med gener är att de ofta finns i olika former (alleler), både hos en enda individ (varje gen finns nämligen i två exemplar hos de flesta arter, en från modern och en från fadern), men framför allt hos olika individer i en population (grupp). Olika alleler ger upphov till lite olika proteiner. Det är bl.a. dessa skillnader som gör att alla individer av en art ser ut och beter sig lite olika.

Alltså: det finns genetisk variation i en population om det hos olika individer i populationen finns olika former (alleler) av en och samma gen.

Selektion
Selektion, vad är då det? Selektion betyder urval och i evolutionssammanhang innebär det helt enkelt att vissa individer under sin livstid får fler ungar som överlever till vuxen ålder än andra. I naturen fungerar det så att individer med vissa speciella egenskaper får några fler ungar under sin livstid än individer med andra egenskaper. Denna typ av urval kallas naturligt urval (eller naturlig selektion). Anledningen till skillnader i antal ungar kan exempelvis vara att vissa individer...

  • får friskare ungar som överlever bättre
  • blir könsmogna tidigare och hinner med fler kullar innan de dör
  • blir större och därmed får fler ungar i varje kull
  • parar sig med fler av motsatt kön och får fler ungar
Ett slags kontrollerat urval sker i avel och växtförädling där man bara låter individer med önskvärda egenskaper bli föräldrar. (Detta för att på så sätt få "ungar" som är på ett visst sätt.)

Alltså: selektion sker när olika individer av en art får olika många ungar under sin livstid.

Det var de två förutsättningarna. Hur blir det evolution av detta?
Jo, eftersom ungarna ärver föräldrarnas genetiska egenskaper, t.ex. utseende eller beteende, kommer de också att uppvisa samma egenskaper som sina föräldrar. Sker det då samtidigt en selektion så att individer med vissa egenskaper (t.ex. som gör dem större) får fler ungar (som då också blir stora) kommer andelen individer med den egenskapen att öka från en generation till nästa. Medelstorleken kommer då att öka eftersom de stora får fler ungar som får fler ungar osv. Ett exempel såg du i bildserien tidigare.
Slutsats: evolution är en gradvis förändring av t.ex. utseendet eller beteendet (medelvärdet eller frekvensen av en karaktär) i en population från generation till generation. Den äger rum när det sker selektion på genetisk variation.

Hur kan en ny art uppstå?
Nu undrar du kanske hur evolution kan leda till att det uppstår nya arter. Tänk dig att en art är utspridd över ett visst område. Ibland händer det något som gör att individerna delar upp sig i två grupper, t.ex. att de koloniserat en ö eller att något nytt hinder uppstår som att kontinenter separeras eller bergskedjor uppstår. Då kan de två populationerna börja utvecklas i olika riktningar. Om tillräckligt många egenskaper till slut skiljer populationerna åt kan de inte längre få några ungar tillsammans utan är två olika arter. Som du kanske förstår är artbildning vanligtvis en mycket långsam process.

Tillbakspil