Biologididaktik

Vad ska undervisningen innehålla och varför just detta? Hur ska undervisningen gå till? Det är frågor som är aktuella inom didaktiken.

Här väljer vi att subjektivt göra några nedslag inom det biologididaktiska fältet. Innehållet omfattar exempel på artiklar från Bi-lagan, avhandlingar med fokus på biologi, länkar till bland annat universitet/högskolor med lärarutbildningar, forskning inom biologi och till relevanta föreningar, samt tips på tidskrifter och litteratur.

Biologi är ett mycket komplext ämnesområde, med många delområden som är vitt skilda från varandra. I skolans biologiundervisning ingår exempelvis områden som evolution och släktskap mellan arter, ekologi och förekomsten av arter i olika naturtyper, cellens biologi och de molekyler som är viktiga för livet, sexualitet och samlevnad, samt människokroppen och hur de fungerar i hälsa och sjukdom. I det senare fallet, området som handlar om människokroppen, räknas det inte till biologiämnet vid högre studier utan till medicinen.

Det finns inte alltid en naturlig progression och ett delområde kan studeras på avancerad nivå samtidigt som man endast har ytliga kunskaper i andra områden. Det gör det komplicerat att undervisa i biologi. Vad ska man ta upp och på vilken nivå? Orden och begreppen är oändligt många inom biologiämnet, men undervisningen blir ointressant om det enbart handlar om att lära in ord och begrepp. Det som är viktigt och gör undervisningen intressant är att visa på samband och sammanhang för att förstå en helhet.

Samtidigt är biologi ett mycket fascinerande ämnesområde. Det är här den snabbaste utvecklingen inom naturvetenskapen sker med flest publicerade vetenskapliga artiklar. Som lärare blir man aldrig bli fullärd, det finns alltid något nytt och intressant att tränga in i.

Artiklar i Bi-lagan

– några exempel med ämnesdidaktisk inriktning

De flesta numren av Bi-lagan innehåller artiklar där aktuell forskning inom biologi omsätts i ett skolperspektiv med tillämpningar i form av övningar, laborationer och exkursioner. Nedan finns några exempel på artiklar med ämnesdidaktisk inriktning.

Bi-lagan nr 3 2012 är ett dubbelnummer som i stora delar anknyter till biologididaktik. Här finns till exempel intervjuer med flera forskare inom området ämnesdidaktik.
Temanummer om ämnesdidaktik

Skolverket har utarbetat ett flertal moduler avsedda för kollegialt lärande. Artikeln beskriver modulerna för lärare i grundskolans årskurs 1-9.
Moduler för lärare som undervisar i årskurserna 1-9

Elever i alla åldrar har hört ord som DNA och gener redan innan de presenteras i skolan men att undervisa om genetik är komplicerat. Här beskrivs vilka problem som kan uppstå och hur elevers förståelse kan främjas.
Genetik – en utmaning i klassrummet

I både grundskolans kursplan och gymnasiets ämnesplan för biologi framgår tydligt att biologiundervisningen ska ge eleverna kunskaper om ”biologins begrepp, modeller och teorier”. Vilka är de stora biologiska teorierna? Och vad är egentligen en modell?
Biologin begrepp, modeller och teorier – solklart?

Elevaktiva arbetssätt. Samtal i klassrummet kan öka elevernas förståelse och vidga deras språkliga repertoar, vilket i sin tur kan ge dem bättre förutsättningar för att delta aktivt i diskussioner och ta ställning i olika frågor. Samtalen är också tillfällen då läraren kan få en bild av var eleverna befinner sig kunskapsmässigt, som kan användas för att peka ut nya mål att nå. Men hur kan du som lärare få elever att samtala om just det du vill att de ska prata om?
Elevaktiva arbetssätt
Förslag på ord till en begreppskarta för växter med blommor
Förslag på ord till en begreppskarta över matsmältningen
Facit till övningsexempel

En självklar del i biologiämnet handlar om hur kroppen är byggd och fungerar. I artikeln diskuterar vi hur kunskapen byggs upp för att elever ska förstå på den kunskapsnivå de befinner sig. Vad behöver elever lära sig för att få en grundläggande förståelse för den egna kroppen? Hur kan undervisningen ta vara på elevernas egna upplevelser och nyfikenhet? Hur kan läraren guida eleverna mot djupare förståelse och undvika att felaktiga föreställningar befästs?
Att undervisa om kroppen

I artikeln diskuteras hur man kan arbeta med temat funktionsnedsättning i biologi, NO och naturkunskap.
Tema Funktionsnedsättning

Rollspel om stamceller – vad lär sig eleverna?
Rollspel om stamceller

I takt med en ökad tillgång till bilder och andra visualiseringar i skolan så ökar även behovet av forskning kring hur elever använder dem. Visualiseringar är ett kraftfullt hjälpmedel i biologi.
Att InSe
Visualiseringslänkar

Hur kan vi skapa intresse för naturvetenskapliga ämnen i skolan? Ett sätt är att utgå från elevernas egna fotografier och låta bilderna bli film i programmet Photo Story.
Bildberättelser med Photo Story

Hur kan torra fakta och svårbegripliga begrepp förvandlas till en spännande berättelse?
Berättelsen som pedagogiskt verktyg

Föremål konkretiserar och blir ett hjälpmedel till förståelse.
Brickan som resurs i undervisningen

Avhandlingar

– ett urval av avhandlingar med koppling till biologi

Avhandlingar inom naturvetenskapernas och teknikens didaktik, sammanställning av NATDID

Edstrand, E. (2016). Learning to reason in environmental education Digital tools, access points to knowledge and science literacy. Till avhandlingen

Berne, B (2015) Naturvetenskap möter etik. En klassrumsstudie av elevers diskussioner om samhällsfrågor relaterade till bioteknik. Till avhandlingen

Caiman, C (2015) Naturvetenskap i tillblivelse – barns meningsskapande kring biologisk mångfald och en hållbar framtid. Till avhandlingen

Christenson, N (2015) Socioscientific argumentation. Aspects of content and structure. Till avhandlingen

Bursjöö, I (2014) Utbildning för hållbar utveckling från en lärarhorisont. Sammanhang, kompetenser och samarbete. Till avhandlingen

Ferlin, M (2014) Biologisk mångfald i läroböcker i biologi. Till avhandlingen

Hansson, P (2014) Text, Place and Mobility. Investigations of Outdoor Education, Ecocriticism and Environmental Meaning Making. Till avhandlingen

Larsson, C. (2013). Experiencing Molecular Processes: The Role of Representations for Students’ Conceptual Understanding. Till avhandlingen

Petersson, Maria (2012) Lärares beskrivningar av evolution som undervisningsinnehåll i biologi på gymnasiet. Till avhandlingen

Gericke, N (2008) Science versus School-science. Multiple models in genetics – The depiction of gene function in upper secondary textbooks and its influence on students’ understanding. Till avhandlingen

Hultén, M. (2008) Nature’s Canon: The Formation and Change of the Science Curriculum in Swedish Compulsory School 1842–2007.
Till avhandlingen

Wallin, A (2004) Evolutionsteorin i klassrummet. På väg mot en ämnesdidaktisk teori för undervisning i biologisk evolution. Till avhandlingen

Länkar

Förteckningen nedan omfattar universitet och ett urval av högskolor med lärarutbildningar där det bedrivs forskning i större omfattning inom biologi/biologididaktik. Vi kompletterar gärna med sådant vi har missat!

Göteborgs universitet

Utbildningsvetenskapliga fakulteten
Institutionen för biologi och miljövetenskap

Karlstads universitet

Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap är organiserad i fem institutioner för utbildning och forskning samt en administrativ avdelning.
Centrumbildningen SMEER – Science, Mathematics and Engineering Education Research

Linköpings universitet

Utbildningsvetenskap
Institutionen för fysik, kemi och biologi: Biologi

Skolverket

På Skolverkets hemsida finns en mångfald av texter kring didaktik. Använd sökfunktionen och sök på exempelvis Naturvetenskap i undervisningen, Naturvetenskapernas didaktik och Forskning om naturorienterande ämnen.

Se även materialet för Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper, där kartläggning av kunskaper inom biologi ingår i steg 3.

Lärportalen på Skolverkets hemsida innehåller moduler för kompetensutveckling genom kollegialt lärande.

Skolverkets hemsida

Ämnesdidaktik i praktiken – nya vägar för undervisning i naturvetenskap

Se nedan nr 1 och 2, oktober 2003. Publikationer från projektet NORDLAB-SE av bl a Björn Andersson, Göteborgs universitet.

Att förstå naturen – från vardagsbegrepp till biologi

Följande fyra områden behandlas:1. Socker och syre till alla celler – en fråga om logistik 2. Livets evolution 3. Formativ utvärdering med fotosyntes som exempel 4. Genetik
Se publikation

Att förstå och använda naturvetenskapen

Följande sju områden behandlas: 1. Elevers och naturvetares tänkande – likheter och skillnader 2. System, variabel och kontrollexperiment – tre redskap för vetgirighet 3. Grönskande är naturvetenskapliga teorier 4. Energiflödet genom naturen och samhället 5. Växthuseffekten, tekniken och samhälle 6. Natur och moral – integration eller separation 7. Vad kan man göra med skolkunskaper Om att sätta in i ett sammanhang

Se publikation

Föreningar

Svensk Förening för Forskning i Naturvetenskapernas (FND)

Svensk Förening för Forskning i Naturvetenskapernas Didaktik, förkortat FND, är en förening som fungerar som en länk mellan forskning, lärarutbildning och skola. Föreningen är ett forum för samarbete och erfarenhetsutbyte mellan personer intresserade av forsknings- och utvecklingsarbete i naturvetenskapernas didaktik.
Svensk förening för Forskning i Naturvetenskapernas Didiaktik

Biologilärarnas förening

Föreningen är en ideell, politiskt obunden ämnesförening, som grundades 1933. Föreningen är öppen för alla med biologiintresse och verkar för alla som på olika sätt förmedlar biologi. Målet för föreningen är att främja god undervisning i biologi på alla nivåer i skolan, skapa kontakter mellan lärare och öka kunskapen om biologi i samhället.

BF verkar både uppåt, mot myndigheter och utåt, mot aktiva biologer.
BF ger ut tidskriften Biologen med fyra nummer per år. Tidskriften innehåller metodiska tips, reportage, vetenskapliga artiklar, recensioner, och annonser om kurser och läromedel.
BF anordnar Linnédagar för gymnasister från hela landet. Dessa dagar ger ungdomar med intresse för biologi möjlighet att träffas, möta forskare och göra fältstudier mm.
BF ansvarar för uttagningen av tävlande till Internationella Biologi Olympiaden.
BF medverkar i uttagningen av tävlande till Euorpean Union Science Olympiad.

Biologilärarnas förening

Tidskrifter

The National Association of Biology Teachers

Via föreningens hemsida och länken ABT on line når man artiklar i alla gamla nummer av tidskriften “American Biology Teacher”, samt ett stort antal länkar samlade under Resource Links. Tidskriften innehåller många intressanta artiklar om didaktiska frågeställningar och med med konkreta beskrivningar av laborationer och övningar. Den beskrivs på föreningens hemsida enligt följande:

The American Biology Teacher is an peer-refereed professional journal for K-16 biology teachers. Topics covered in the journal include modern biology content, teaching strategies for the classroom and laboratory, field activities, applications, professional development, social and ethical implications of biology.

Journal of Biological Education

The Journal of Biological Education är en internationell tidskrift som innehåller forskning som rör biologi inom undervisning, lärande och bedömning. En publikation från the Royal Society of Biology, London.

Prenumeration krävs för att få tillgång till artiklarna, endast sammanfattningar är tillgängliga utan prenumeration.

NorDiNa, Nordic Studies in Science Education

Nordina, nordisk tidskrift i naturfagdidaktikk. Ges ut av Naturfagsenteret, Universitetet i Oslo, i samarbete med Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Umeå universitet.

NorDiNa is an international, peer reviewed, open access journal. Original research papers and review articles within all aspects of science education are published.

Biologididaktik – ett urval av litteratur

Biologididaktikk

Redaktörer: Peter van Marion, Alex Strømme
Cappelen Damm akademisk 2015, 259 s

Hva er egentlig biologi? Så lyder titeln på det första kapitlet i denna inspirerande bok om biologididaktik, skriven på norska. Ett annat kapitel handlar om fältarbete, bland annat om hur man kan få eleverna att uppleva det som meningsfullt. Ett sätt kan vara att få eleverna att känna att arbetet är nyttigt i ett större sammanhang, till exempel genom att resultaten av undersökningarna kommer till användning för andra. I samma kapitel nämns även att graden av miljömedvetenhet hos en person delvis hänger ihop med hur denne upplever naturen. Naturupplevelser kan vara estetiska, vetenskapliga, instrumentella, ekologiska och sociala. Andra kapitel behandlar könsskillnader i intresset för biologi, praktiskt arbete, digital kompetens samt modeller, etik och värderingar i biologiundervisningen, med mera.