Djur
Det finns inte några restriktioner för att hålla ryggradslösa djur i odling inomhus, men självklart ska man behandla dem på ett varsamt sätt och sköta om dem väl. Ryggradsdjur får i allmänhet inte hållas i skolan utan tillstånd, men det är tillåtet att i mindre omfattning ha akvarier med fiskar och att under en begränsad tid studera grodyngel förutsatt att de släpps ut igen på samma plats som de fångats. Här beskrivs hur man tar hand om och gör undersökningar med gråsuggor, nematoder, Artemia, vandrande pinnar, mygglarver och akvariefiskar.
För yngre åldrar
Vårfjärilar
Elevinstruktionen innehåller fakta om tidiga vårfjärilar och livscykler (årstidshjul) för en typisk sommarfjäril (kålfjäril) och en tidig vårfjäril (nässelfjäril). Uppgifterna ger övning i att tolka bilder och i att beskriva utseende hos de fem vanligaste vårfjärilarna. I lärarhandledningen finns förslag på fler uppgifter till bildmaterialet.
Vårfjärilar (elevinstruktion, pdf)
Vårfjärilar (lärarhandledning, pdf)
Bildark med fjärilar (utskriftsmaterial, pdf)
Kompost med gråsuggor
Bakterier, små djur och svampar, det behövs en hel armé av organismer för att få en kompost att fungera. Gråsuggor är små trevliga djur som trivs i mörk och fuktig miljö. I klassrummet kan man ordna med en minikompost av antingen en mjölkförpackning eller en petflaska där gråsuggor och andra småkryp får hålla till.
Gör en minikompost av petflaskor
Gråsuggan – ett älsklingsdjur
Födovalsförsök med gråsuggor
Gråsuggor passar också till födovalsförsök. Här beskrivs ett försök med födovalskammare tillverkad av krukbrätten från en plantskola.
Vad händer med löven på hösten?
När hösten kommer faller trädens blad till marken och tas om hand av olika nedbrytare. Frågor kring nedbrytning behandlas tillsammans med tips om en minikompost.
Följ utvecklingen från ägg till groda
Gör ett litet akvarium och samla några grodyngel. Följ sedan utvecklingen till en liten minigroda. Släpp ut grodorna igen på samma plats som du fångade dem.
Päls med många funktioner
I den här uppgiften kan eleverna fundera på hur djur har anpassats till olika miljöer genom att diskutera i vilken miljö djuret lever i, vilken funktion pälsen har och hur pälsen (eller delar av pälsen) hjälper djuret att överleva.
Fötter, fenor labbar och tassar
Ibland kan det vara roligt att studera och jämföra kroppsdelar hos olika djur. I den här övningen ska du jämföra olika djurs fötter. Var och hur lever djuret? Är det på land eller i vatten? Är det varmt eller kallt? Varför ser tassarna ut som de gör? Hur används fenorna? Ser fram- och bakben likadana ut? Armar, ben, händer och fötter kan berätta mycket om var ett djur lever och vad det har för livsstil.
Odla mygglarver
Artkunskap: Småkryp i närmiljön – kort film
På biologiska museet Biotopia i Uppsala arbetar naturpedagogerna Anna Lagerqvist och Karin Lindström. Under en förmiddag anordnade Anna och Karin fortbildning för en grupp förskollärare. Kursens syfte var att få kunkap om småkryp. Att studera småkryp på nära håll. Att tillsammans med barn/elever fundera över vilken roll olika småkryp har i naturen och hur barn/elever kan inspireras till att upptäcka småkryp. Produktion och regi: Lena Ekbom © Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik
Pingviners anpassning
Pingviner har en kompakt kroppsform och små extremiteter för att avge så lite värme som möjligt. De har ett yttre lager av fjädrar som täcker varandra och skapar ett vind – och vattentätt skydd på land och där under finns ett späcklager som isolerar. Övningar för yngre och äldre elever.
Djuren och växterna vaknar efter vintern
Lär känna de första arterna av småkryp som vaknar efter vintern.
Fortplantning – om ägget
Om fortplantning och utveckling: Här finns övningarna ”Osmos och ämnestransport”, ”Hållbara ägg” samt ”Vem har lagt äggen”?
Ägg, ägg, mera ägg…
Kompletterande material till övningen ”Osmos och ämnestransport”
Vandrande pinnar i evolutionsundervisningen
Några av oss har nog haft vandrande pinnar som husdjur. Från en enda vandrande pinne kan det efter ett tag bildas en hel massa pinnbarn! Hur kunde det gå till? Och hur kommer det sig att vandrande pinnar ser ut som de gör? Det är två frågor med evolutionära aspekter som är intressanta att diskutera i skolan.
Etologi: Medfött och inlärt
Vad vet vi om djurens beteende? Alla beteenden innehåller både någon form av ärftliga komponenter och inlärning, därför är frågan om ett beteende är inlärt eller medfött inte helt relevant. Vissa beteenden är till större grad medfödda, instinkter, och andra verkar vara mer ett resultat av inlärning. Fundera på i vilken grad ett beteende innehåller ärftliga komponenter i förhållande till inlärning. Varför beter sig djuren som de gör och hur går inlärningen till? Övningen passar för högstadiet och gymnasiet.
Medfött och inlärt. Artikel i Bi-lagan.
Medfött och inlärt – elevversion
Medfött och inlärt – lärarkommentarer
Undersökningar av nematoder
Oftast tänker vi inte på alla små kryp som lever i marken, vi ser dem inte utan förstoring men om de inte fanns skulle det få stor betydelse. En grupp av små maskar som vi här tittar närmare på kallas nematoder.Här finns också en enkel beskrivning av hur du kan titta på nematoder i prover från mossa och förna.
Kolla på minimaskar
Titta på nematoder i prover från mossa och förna
Bananfluga
Bananflugan är en försöksorganism som använts inom genetikforskning sedan början av 1900-talet. Men bananflugan är välundersökt även i andra avseenden, bland annat gäller det etologistudier. Läs om etologiska studier på bananflugor.
Odlingskärl, medium och utrustning för bedövning för bananflugor kan inköpas från heraco.se eller www.zenitlaromedel.se. Sövning av bananflugor görs med koldioxid, använd en eter av säkerhetsskäl. Sövda bananflugor sorteras under stereolupp med små penslar. Det finns även många enkla recept för odling av bananflugor om man söker på nätet. Bananflugor kan odlas i t ex små glasburkar (ej lufttätt lock) som innehåller mosad frukt och tillsats av lite jäst.
- Laborativt material med beteendestudier av bananflugor i pet-flaskor
- Lyssna på hur hanar spelar för honor i samband med parning och testa kunskapsspelet Bananflugan Dating & Mating.
- Artikel om aggression: Fighting fruit flies: a model system for the study of aggression
- Doftämnen från ruttnande frukt fungerar som afrodisiakum: Behavioural neuroscience: Fruit aphrodisiacs. Nature 478, 190-191 12 okt 2011: Behavioural neuroscience: Fruity aphrodisiacs
- Flybase, en databas om bananflugor
Använd akvarium i undervisningen
Ställ i ordning ett akvarium i klassrummet med vattenväxter och fiskar som är lätta att sköta. Iaktta fiskarnas beteende och följ deras utveckling. I denna artikel beskrivs hur ett akvarium i klassrummet kan användas till en lång rad olika studier.
Artemia
Ett djur som klarar extrema förhållanden är Artemia, ett litet kräftdjur som naturligt lever i saltsjöar, t.ex. Great Salt Lake i Utah, USA. De klarar både höga salthalter och uttorkning. Artemiaembryon, som kan köpas i akvarieaffärer, ser ut som små pepparkorn. När man lägger dem i en 3%-ig saltlösning kläcks små millimeterstora larver efter något dygn. Sedan sker en tillväxt under några veckor så att den vuxna individen blir drygt 1 cm lång. Ett litet ekosystem kan skapas i ett akvarium där Artemia lever på encelliga alger och ingen tillförsel av annan föda behövs. Detta enkla ekosystem kan bilda utgångspunkt vid diskussioner med elever om fotosyntes, cellandning och samverkan inom ett ekosystem. Information om hur man odlar Artemia och exempel på undersökningar finns nedan.
Överlevare i extrema miljöer
Se även utförlig beskrivning med odlingsanvisning
En film om Björndjur
Tema Arktis och klimat
Läs om en polarexpedition till Grönland, klimatfrågor i samhällsperspektiv, näringsvävar i Arktis samt hur arter som isbjörn och fjällräv påverkas av klimatförändringarna. Här finns även övningarna ”Polarisens minskning” samt ”Havsförsurning” samt mängder av tips på var ytterligare information och inspiration kan inhämtas.
Kompletterande övningar:
- Ett arktiskt ekosystem
- Isbjörnens evolution – elevuppgifter
- Isbjörnens evolution – kommentarer
- Hoten mot fjällräven
- Laborationen ”Försurning i teori och praktik- Effekter på snäckskal när havens pH sjunker” i Kemilärarnas Resurscentrums Informationsbrev 76, se sidan 14-15
- Skräp på stranden
För alla åldrar
Etologi: Hälsningsbeteenden och revir
Vilka signaler använder vi människor för att kommunicera och vad känner vi igen hos andra djur? Vilken betydelse har kroppsspråket? Undersök hälsningsbeteenden och revir.
Etologi: Kolla på djuren
Många har hund eller katt hemma, men filmer på Youtube är också ett bra alternativ för att studera djurens beteenden – en spännande uppgift för både yngre och äldre elever.
Kolla på djuren!
The expression of the emotions in man and animals, Charles Darwin, Darwin online
Rovdjur på schemat
Importerad fjäril i sugar snaps
Ordna boplatser för vilda bin
Våra städade och välansade trädgårdar saknar ofta lämpliga håligheter. Genom att ordna boplatser för vildbin och andra steklar kan du hjälpa dem att trivas och dessutom få hjälp med pollinationen av växter. Här beskrivs hur du kan tillverka boplatser till solitära bin.
Tillverka fågelholkar och studera fåglarnas fortplantning på nära håll
Att titta på uppstoppade fåglar på biologilektionen är nog bra för att lära sig hur en talgoxe ser ut, men det blir betydligt mer intressant och spännande att visa en talgoxefamilj on-line – direkt från holken! Tillverka fågelholkar i skolan och följ fåglarnas fortplantning.
Spindlar – lockande och läskiga
Lär dig känna igen olika spindelfamiljer och hur de kan studeras.
Spindlar – lockande och läskiga
Besök Facebookgruppen Spindelnätet, en digital mötesplats för spindelintresserade.
Vårpigga ormar
I vårvärmen vaknar ormarna. Är det en snok eller är det huggorm undrar många. Länken nedan går till ett radioinslag med jourhavande biolog (Didrik Van Hoenacker på Naturhistoriska museet) som både beskriver hur man skiljer på ormarterna och även hur man ska tänka om man blir biten av en orm. Bildarket innehåller fyra foton av ormar tagna på en och samma plats i april i Uppsala (arket har två uppsättningar av dessa foton). Lyssna på radioinslaget och låt eleverna diskutera om de kan avgöra från bilderna vilka arter som fångats på bild utifrån hur de beskrivs i inslaget.
Radiointervju om ormar (Länk till Sveriges Radio/Dalanytt, 2015)
Fyra foton på ormar (Bildark för utskrift, pdf)
