Undersökningar i naturen
Här finns ett stort antal förslag på undersökningar som både äldre och yngre elever kan göra utomhus i olika naturmiljöer. Välj att jobba med något som passar för de möjligheter som finns i anslutning till skolan. Det räcker med en liten bäck, damm, park eller mindre grönområde för att kunna genomföra undersökningar, men självklart är det roligt om det finns möjlighet för elever att besöka områden med varierande naturtyper och en intressant biologisk mångfald.
Se även förslag på undersökningar som beskrivs i delen med Tema för elever i förskola och F-6 med många tips på vad man kan göra under olika årstider.
För alla
Fånga småkryp
Hur kan man leta småkryp? Det finns flera olika metoder, exempelvis slaghåvning, sållning, vattenhåvning och kläckning ur hattsvampar, tickor och ved. Läs om dessa metoder i artikel av Mats Jonsell (SLU) i Bi-lagan nr 3 2021. Metoderna visas också via videoklipp som publicerats av SLU. Mats Jonsell har gjort en sammanställning av vanliga artgrupper som man ofta hittar med de olika fångstmetoderna (se nedladdningsbar excelfil nedan).
Insektskunskap i samhällets tjänst och Samla småkryp i skolan (pdf, artikel i Bi-lagan nr 3 2021)
Ge eleverna uppdrag
QR-koder är tvådimensionella streckkoder som kan länkas till en webbsida. Det finns många webbsidor med anvisningar för att skapa och använda QR-koder, till exempel www.skapaqrkod.se, samt gratisappar som kan användas för att skanna QR-koder med mobilkameran eller surfplattan. När en QR-kod har skannats länkas man direkt till den webbsida som kopplats till koden.
Som lärare kan man använda QR-koder för att guida eleverna till en webbsida med uppdrag, bilder, videoklipp eller ljudfiler knutna till en viss plats på en naturstig. Några exempel på elevuppdrag ges nedan.
Träd
Leta rätt på träd som stämmer in på bilderna. Plocka blad/barr från träden och ta med till återsamlingsplatsen. (Uppslaget för april, finns bilder på delar från olika träd. Fler bilder på träd finns i Bi-lagan, uppslaget för majmånad, och Extra Bi-lagan.)
Småkryp
Sök rätt på tre olika småkryp som passar in på ett tema som gruppen väljer. Det kan t.ex. handla om olika sätt att förflytta sig, olika antal ben (eller inga ben alls), samma systematiska grupp, växtätare eller rovdjur. Lägg djuren i burkar och ta med till återsamlingsplatsen.
Överleva vintern?
När hösten och vintern närmar sig gäller det att växterna har en strategi för att överleva den kalla och mörka perioden. Välj tre växter som har olika strategier. Ta med delar av växterna till återsamlingsplatsen och berätta hur gruppen har tänkt vid valet av växter.
Systematiska undersökningar – Vad händer om …?
Skarpa uppdrag motiverar:
Systematiska undersökningar – Vad händer om …?
- Höstförsöket
- Sverigekarta som visar deltagande skolor i Höstförsöket 2017. (Källa: Ola Langvall, Sveriges lantbruksuniversitet för Svenska fenologinätverket)
- ForskarFredag
- Forskarhjälpen
- Unga Reportrar
- Grön Flagg
- Nordiska ministerrådets rapport Från dröm till verklighet – Om nordiska kompetensmål och didaktiska principer för undervisning i entreprenörskapfrån 2016
- Avhandlingen Value Creation as Educational Practice – Towards a new Educational Philosophy grounded in Entrepreneurship?från 2016 samt Entreprenörskap i utbildning – Vad, varför, när, hur?, en svensk översättning av en OECD-rapport från 2015, båda av Martin Lackéus
Vilka djur lever i skogen?
När man är ute i skogen är det inte alltid så lätt att få syn på djuren som lever där, men man kan ofta se spår och märken efter dem. Leta efter: Levande djur, gnag och andra märken, spillning, galler, spåravtryck och rester efter döda djur (t.ex. ben och tänder). Gör i ordning en fallfälla för att fånga små djur som rör sig på marken.
Vilka djur lever i skogen? Leta spår efter djur och gör en fallfälla
Naturdetektiverna spårar – vem har varit i farten?
Djurgranen
Granen, som ofta hämtas från en till synes artfattig granplantering, får nytt liv som den främsta juldekorationen. Men tänker vi egentligen på att det är ett helt litet ekosystem vi flyttar hem från skogen? Spindlar av många slag, små spindlar, stora spindlar, korsspindlar och krabbspindlar med neongröna ben döljer sig bland barren och märks oftast inte bland glaskulor, glitter och ljus.
Sätt sting på tillvaron
Vildbin (humlor och solitärbin), solitärgetingar och andra steklar använder hålrum för att bygga bon till sina larver. Det kan vara ihåligheter i torra växtstjälkar, hål gjorda av andra insekter i döda trädstammar eller hål i murbruk och tegel. Här finns idéer till olika slag av insektsbon som man kan bygga själv.
Vem äter vad? Gör ditt eget naturmemory!
Bilder på olika djur ska paras ihop med lämplig föda i detta memoryspel, se augusti månad.
Biomimik – att lära från naturen
Biomimik – att lära från naturen
- Protokoll till övningen Upptäck funktioner i naturen
- Instruktionsblad till övningen Fem för framgång
- Besök asknature.org
- Boken ”Härmapan människan får hjälp av den fiffiga naturen” av Håkan Borgström innehåller många exempel på biomimik. Boken kan vara svår att hitta i butik men finns på vissa bibliotek.
Livet i en tångruska
Blåstång förekommer från Bottenviken till Skagerrak. Gör en exkursion till en havsstrand – där kan man bland annat studera en blåstångsruska och de organismer som lever i anslutning till blåstången. Med några enkla knep kan alger också bevaras för framtida studier.
Mesig eller kaxig
Bygg fröautomater och studera fåglarnas beteende när de äter. Vem vinner kampen vid fröautomaten? Se kalenderuppslaget för november.
Ägget – en smart förpackning
Från ägg till groda – följ embryonalutvecklingen steg för steg.
Natursudoku
Vi gjorde vårt sudoku med arter från sex olika organismgrupper. Låt eleverna göra egna sudokun med bilder av arter som finns i närmiljön.
Gör ditt eget natursudoku
Extra bilder, natursudoku
Facit natursudoku
Gör ditt eget natursudoku, svårare variant
Extra bilder, svårare variant
Facit natursudoku, svårare variant
Naturens kalender
När snön smälter och vårsolen börjar värma är det dags att leta efter vårtecken. De första blommorna, flyttfåglarna och insekterna som visar sig är efterlängtade. Samtidigt som barnen i förskolan eller eleverna i skolan lär sig de vanligaste arterna får de också förståelse för årstidsväxlingarna i naturen.
För yngre elever
Utmaningen
Utmaningarna har tagits fram av Bioresurs under åren 2007 – 2018 och ger tips på uteaktiviteter. Utmaningen vänder sig till dig som är lärare/pedagog i förskola, fritidshem och grundskola F-9. Varje utmaning utgår från ett tema och innehåller förslag på praktiska övningar.
Ett träds historia
Sök upp ett gammalt träd i din närmiljö. Gör en berättelse med trädet som utgångspunkt. Vad kan det ha varit med om sedan det var en liten planta?
Fånga småkryp
Förslag på några sätt att leta småkryp med olika fångstmetoder:
- slaghåvning
- sållning
- vattenhåvning
- kläckning ur hattsvampar, tickor och ved
Mats Jonsell berättar om de olika metoderna i Bi-lagan nr 3 2021.
Hur sprids växter?
Hur kan växter flytta sig till nya områden när de varken har fötter, ben eller vingar att förflytta sig med? Här tittar vi närmare på några av de sinnrika sätt som växterna har utvecklat för att sprida frön.
Lek ekologi
Örebro naturskola ger tips på en lek för att lära sig namn och egenskaper för olika vattendjur och Naturum Tåkern berättar om en lek som kan användas för att knyta samman vattendagens olika fynd i en näringsväv. Kan lekas som avslutning på en dag då man arbetat med att undersöka liv i vatten.
Vid en fågelstation
Här berättas om arbetet vid en fågelstation, samt om hur man gör talgbollar för att mata fåglar under vinterhalvåret.
Vid fågelbordet
Sätt upp fågelbord eller fröautomater synliga från fönstret. När fåglarna kommer för att äta kan man samtidigt lära sig att känna igen vilka arter det är. Se uppslaget för januari månad.
Naturstigen blir en upplevelsestig
Föräldradag på förskolan eller aktivitetsdag för hela skolan? Redovisning av ett arbetsområde? Det finns många användningstillfällen för en stig som inbjuder till nyfikenhet och upplevelser. En naturstig i närmiljön kan gärna anpassas till vad som just då finns att upptäcka. Stigen kan innehålla stopp med uppmaning att undersöka, titta, leta efter, känna eller lukta.
Upptäck naturens mångfald
Nere på marken och uppe i träden finns en myllrande mångfald att upptäcka. Leta detaljer, likheter och variation och få en inblick i djurens, växternas och svamparnas värld.
Humlor som studieobjekt
Låna metoder från forskningen när eleverna gör undersökningar. Att göra iakttagelser och formulera hypoteser blir utgångspunkt för små forskningsuppgifter och ger näring åt elevernas upptäckarglädje vid naturstudier. Här gör en klass iakttagelser av humlor och genomför små forskningsuppgifter ute i naturen. En artikel och flera arbetsblad beskriver hur det går till, se nedan.
Med inspiration från forskning
- Vilken färg gillar humlor?
- Vilka blommor besöks av humlor?
- Ser humlor olika ut?
- Hur ser blommor ut inuti?
- Hur gör humlor i blommor?
- Besöker humlor levande blommor med olika färg?
- Humlebur
Livscykler handlar om hur en organism växer och förändras under sin livstid, hur den anpassar sig till årstiderna och hur liv förs vidare från generation till generation.Här studerar vi samspelet mellan humlor och blåbär.
Bygg en maskkompost
På hösten när löven faller är en bra tid att prata om nedbrytning. Var tar alla löv och växter vägen? För att visa barn hur nedbrytning går till kan det vara kul att tillsammans tillverka en egen maskkompost. I filmen visar naturpedagog Karin Lindström hur man gör iordning en maskkompost och vad man kan använda den till. Produktion och regi: Lena Ekbom © Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik i samarbete med naturpedagog Karin Lindström – Biotopia, www.biotopia.nu
Se filmen Bygg din egen maskkompost.
Gör ett modellförsök med kompost och titta i mikroskop/lupp på organismerna i komposten.
Biologisk mångfald på skolgården
En skolgård, som mest består av asfalt och stensättningar, rymmer ofta mer liv än man kan tro. Växterna kan utnyttja smala springor mellan stenplattorna och sprickor i asfalten för att slå rot och växa. Under torra och vissna löv kan mångformiga mångfotingar dölja sig och i buskarna i skolgårdens utkanter sitter det kanske ett gäng tjattrande sparvar.
Liv på skolgården? Gör en inventering av den biologiska mångfalden på skolgården.
Mer liv på skolgården! Utveckla miljön på skolgården för att ge förutsättningar för större biologisk mångfald.
Naturfilmer i vilka vinbergssnäckan Karl-Astrid presenterar sina små djurvänner från den nära naturen. De berättar om det märkligaste de varit med om i livet, och vi får samtidigt en liten inblick i snäckans, daggmaskens och gråsuggans vardag. Var bor de? Vad äter de? Hur ser deras tillvaro ut egentligen? Berättarröst: Lennart Jähkel. Manus: Helen Rundgren.
© Sveriges Utbildningsradio AB
Iaktta och upptäck
Iaktta och upptäck det som finns omkring i naturen. Träna iakttagelseförmågan genom att sortera och grupperna.
Tillverka insektsfällor
Att titta på småkryp är spännande, och att fånga dem är nästan ännu mer spännande. Många små fällor kan man med enkla medel tillverka själv. Naturpedagog Anna Lagerqvist från museum Biotopia i Uppsala ger tips på hur man kan tillverka insektsfällor. Produktion och regi: Lena Ekbom © Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik
Tema Skyddad natur i Bi-lagan nr 2 2015
September: Tänka som en forskare
December: Spår av istiden
Undervisningsmaterialet ”Vi har legat under samma is”
April: Upptäcktsfärd i skogen
Bladmemory
Trädspaning
Maj: Håva vid stranden
Poängjakt
Juni: Att lära in ute
Facit till bildmontage samt förslag på övningar (Kom du hit via QR-koden? Klicka här!)
Tillverka din egen fjärilshåv
Att fånga flygande insekter med tunna vingar under fältstudien gör man bäst med en fjärilshåv. Öppningen ska vara ganska stor (ca 30 cm). Naturpedagog Karin Lidström visar i filmen hur man enkelt kan tillverka en egen håv med bambupinnar, en galge och ett nät. Produktion och regi: Lena Ekbom © Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik 2012 i samarbete med naturpedagog Karin Lidström – Biotopia, Uppsala
Livet under ytan
Vad döljer sig under ytan på sjön? Utrustad med sil och vit diskbalja från köket kan en upptäcktsfärd i strandbrynet öppna en helt ny värld. Bland de djur som lever kring vattenväxterna i strandkanten kan man med lite tur hitta såväl hungriga rovdjur och spindlar med ”dykarklocka” som nattsländelarver som gömmer sig för omvärlden i sinnrika bon och skräddare som kan gå på vattnet.
Men dom flesta är små, mycket små…
Ekologi: Här finns övningarna ”Vad finns i vattnet?”, ”Näringskedja”, om hoppkräftor, hinnkräftor och Euglena, samt ”Många syns inte med finns ändå…”, om organismer i en hökultur.
Kompletterande material till övningen ”Vad finns i vattnet?”
Tillverka en vattenkikare för att lättare kunna se under ytan.
Från trollslända till trollslända
Filmklipp från UR om sländor (kräver inloggning)
Upplev skogen med alla sinnen
Artikeln beskriver hur man kan motverka växtblindhet och bidra till ekologisk litteracitet genom en elevaktiv pedagogisk arbetsmetod som bygger på berättelsens dramaturgi.
Upplev skogen med alla sinnen – En storyline med träd i fokus
Småkrypsdetektiver i skogen
Någon äter på bladen i skogen. Det är fullt av hål i dem. Eleverna får i uppdrag att ta reda på vilka som är skyldiga. I den här artikeln presenteras en övning som utarbetats vid Fredriksdal museer och trädgårdar i Helsingborg och som passar bra för de lite yngre barnen.
Korta filmer som skildrar naturen året runt
Natur och djurliv året runt, fångat och skildrat av filmaren Håkan Qvarnström i korta filmer (9 min) för årets tolv månader: Naturdagboken (SVT Play).
För äldre elever
Kanteffekt – en ekologisk undersökning
När städer växer och nya bostäder byggs naggas stadsnära skogsområden i kanten. Hur mycket kan en skog krympa innan miljöfaktorer ändras i hela skogen? Undersökningen handlar om ekologiska kanteffekter. Elevinstruktionen innehåller en kort bakgrund och uppgifter som leder fram till själva undersökningen (formulera frågeställning, hypotes, genomföra, bearbeta och analysera resultat och förbered en redovisning). I några faktarutor förklaras diversitetsindex och hur man kan tänka om faktorer, variabler och modeller i anknytning till undersökningen. I lärarhandledningen ges tips på hur undersökningen kan ramas in som en samhällsfråga med naturvetenskapligt innehåll. Kontakta Bioresurs om du vill ta del av exempel på powerpoint-underlag för genomgångar i anslutning till undersökningen.
Kanteffekt – en ekologisk undersökning (elevinstruktion)
Kanteffekt – en ekologisk undersökning (lärarhandledning)
Övriga resurser:
Powerpoint (med bildmaterial och förklaringar i anteckningsfältet)
YouTube-klipp: Visar transekt och provytor i praktiken
YouTube-klipp: Hur man gör tabell, beräknar medel och standardavvikelser och gör diagram i Excel
Excel-tips med Maria Törnblom
Exempel excelfil Kanteffekt demo
Livet i marken
Många små kryp lever i marken i barrskogen som inte går att se direkt med ögat. En förnatratt gör det möjligt att få fram små djur som exempelvis olika arter av kvalster och hoppstjärtar för att sedan studera dem i stereolupp. En våttratt kan användas för att få fram ännu mindre djur som marknematoder, ciliater, hjuldjur och björndjur och sedan titta på myllret av småkryp i mikroskop.
Ett myller av djur. Bygg en förnatratt av petflaskor.
Livet i marken. Bygg en våttratt och titta på de minsta djuren.
Projekt i sötvattensmiljö
Här beskrivs hur små vetenskapliga projekt kan genomföras i sötvattensmiljöer efter en modell från Uppsala universitets fältstation Erkenlaboratoriet utanför Norrtälje. Artikeln beskriver hur elever planerar, genomför och redovisar sina undersökningar.
Kolla på minimaskar
Oftast tänker vi inte på alla små kryp som lever i marken, vi ser dem inte utan förstoring men om de inte fanns skulle det få stor betydelse. En grupp av små maskar som vi här odlar och studera kallas nematoder.
Fascinerande fisk
Visst är det kul att kolla på plankton i mikroskop. Och visst är det spännande att få se den skorpionliknande klodyveln. Men fisk brukar locka flest!Artikeln ger grundkunskaper om fisk och beskriver bland annat hur man kan dissekera och åldersbestämma fisk.
Hällkar – ett miniatyrekosystem
Fundera över ekologiska frågor i de avgränsade miljöer som kallas hällkar. Det är små eller större vattenpölar som uppstår på berghällar vid havet eller sjöar. De är ofta avskurna från omvärlden och är därför bra exempel på små ekosystem.
Havsmiljö i miniatyr
Överallt rör det sig! Små sjöstjärnor förflyttar sig långsamt framåt med sugfötterna. Havsborstmaskar och havstulpaner viftar med antennerna. Tånggråsuggor kryper över underlaget och havsanemonernas armar vajar sakta. Ingen av organismerna är medveten om att den befinner sig på en CD-skiva långt från sin vanliga miljö på västkusten. Genom Virtuemodellen får elever och lärare möjlighet att se hur organismerna lever och rör sig som om de fortfarande befann sig i sin naturliga miljö.
Fågelbordet – ett eldorado för etologisk undervisning
Vintertid är ett fågelbord, lite fågelfrön och en ostörd miljö, allt man behöver för att göra enkla men intressanta etologiska studier på fåglar.
Ägg på menyn
På våren har alla fåglar bråttom att bygga bo, lägga ägg och föda upp ungar. Men hur stor är risken att äggen blir föda åt andra djur? I den har undersökningen studerar vi hur predatorer angriper konstgjorda fågelägg. Se uppslaget för april månad.
Vad gör en biolog?
Här ges förslag på uppgifter i växtekologi, lämpliga att utföra som elevprojekt under en dag.
Vad gillar blomflugor?
ArtDatabanken vid SLU har gjort en guide för att lära känna några av de vanligaste blomflugorna med förslag på vad man kan arbeta med i skolan.
Varför lockas blomflugor att flyga till vissa blommor men inte till andra? Den frågan försöker forskare vid Uppsala universitet få svar på i ett treårigt projekt. Här berättar två av forskarna om studien och ger förslag på hur elever kan gå tillväga för att själva studera blomflugor.
Guide till blomflugor från ArtDatabanken
Vad gillar blomflugor?
Bladlusen i undervisningen
För att göra ekologiundervisningen i klassrummet mer levande kan man studera bladlöss, som ger anledning att ta upp många intressanta anpassningar.
Evolution: En nyckelpiga jag har i handen…
Evolutionsundervisning med utgångspunkt i levande organismer, se sidorna 20-21
Bladlusen i undervisningen
Talande träd
Träden har en hel del att berätta för oss. Torka, kyligt sommarväder, bränder, insektsangrepp, föroreningar, sjukdomar och skador, alla lämnar de spår i trädens årsringar.
Pokémon Go – Så kan figurerna användas för att diskutera biologi
Här ger vi förslag på hur man kan dra paralleller mellan Pokémon och organismer i naturen.