Laborationer med genetiskt modifierade mikroorganismer

Anvisningar från Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik

Anvisningarna har utarbetade i samarbete med Arbetsmiljöverket.

Säkerhetsaspekter på praktiskt arbete med biologi i skolan med genetiskt modifierade mikroorganismer (GMM) (pdf)

Arbetsmiljöverket. Lagar och förordningar

Arbetsmiljöverkets information om mikroorganismer, bland annat genetiskt modifierade mikroorganismer, samt information om anmälan och tillstånd. Här finns också blanketter för anmälan av verksamhet med genetiskt modifierade mikroorganismer

  • Miljöbalken 1998:808
  • AFS 2012:3 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om minderårigas arbetsmiljö och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna
    Om minderårigas arbetsmiljö – en vägledning till föreskrifterna AFS 2012:3 (H453)
  • Mikrobiologiska arbetsmiljörisker — smitta, toxinpåverkan, överkänslighet AFS 2005:01
  • Innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer AFS 2011:2

Säkerhetsaspekter på praktiskt arbete med biologi i skolan

Genetiskt modifierade mikroorganismer (GMM)

1. Introduktion

Genteknik ingår i kursplanerna för ett flertal gymnasiekurser och praktiskt arbete av olika slag förekommer på skolor. Praktiskt arbete med genteknik i den form som beskrivs i denna vägledning ska inte förekomma på grundskolan. Manualer för genomförande av enkla försök med genetiskt modifierade mikroorganismer (GMM) finns lätt tillgängliga och materialet som krävs för genomförande av försöken är varken svårt att få tag i eller särskilt dyrbart. Detta medför ett behov av information om regler och säkerhet vid arbete med GMM.

I första hand är det arbete med genetiskt modifierade mikroorganismer (GMM) som är aktuellt i skolan. I mindre utsträckning kan försök med genetiskt modifierat växtmaterial vara av intresse (behandlas inte i detta kommentarmaterial). I förordningen SFS 2000:271 definieras GMM som ”en mikroorganism, vars genetiska material har ändrats på ett sätt som inte inträffar naturligt genom parning eller genom naturlig rekombination”.

2. Berörda myndigheter

Ett stort antal myndigheter arbetar med frågor som rör genteknik. En gemensam webbportal för dessa myndigheter är www.gmo.nu.

  • Arbetsmiljöverket
  • Gentekniknämnden
  • Havs och Vattenmyndigheten
  • Jordbruksverket
  • Kemikalieinspektionen
  • Livsmedelsverket
  • Läkemedelsverket
  • MSB
  • Naturvårdsverket
  • Skogsstyrelsen

På Arbetsmiljöverkets webbsida (www.av.se) finns anvisningar som rör praktiskt arbete med mikroorganismer och GMM. Se Sjukdomar, smitta och mikrobiologiska risker.

3. Följande reglerar arbete med GMM

Lagar, förordningar och föreskrifter:

  1. Miljöbalken1998:808
  2. Arbetsmiljöverket: Innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer (AFS 2011:2), föreskrifter
  3. AFS 2012:7 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, överkänslighet Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:1) om mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, överkänslighet
  4. AFS 2012:3 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om minderårigas arbetsmiljö och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna
    Om minderårigas arbetsmiljö – en vägledning till föreskrifterna AFS 2012:3 (H453)
  5. Statens jordbruksverk: Förordning (SFS 2000:271) om innesluten användning av genetiskt modifierade organismer
  6. Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:29) om innesluten användning av genetiskt modifierade växter; beslutade den 17 december 2009

Kommentarmaterial från Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik

Säkerhetsaspekter på praktiskt arbete med biologi i skolan. Mikroorganismer

Säkerhetsaspekter på praktiskt arbete med biologi i skolan. Genetiskt modifierade mikroorganismer (GMM)

4. Riskbedömning och kompetens

Det övergripande ansvaret för att laborativt arbete kan genomföras på ett säkert sätt vilar på skolledningen. Riskbedömning ska göras för allt laborativt arbete och ska omfatta hela arbetssituationen.

I skolan arbetar lärare som har olika kompetens inom det naturvetenskapliga området. Det är därför viktigt att definiera vilka kunskaper om GMM och sterilteknik som lärare behöver för att kunna genomföra praktiskt arbete med GMM. Hur riskerna bedöms beror också på lokalernas utformning och vilken utrustning som finns på skolan, samt av elevernas kunskap och förmåga. En generell möjlighet att definiera elevernas kompetens är att utgå från ålder/år i skolan. Det är också viktigt att läraren bedömer att den allmänna arbetssituationen i en klass är tillfredsställande och gör det möjligt att genomföra ett visst försök.

Kompetensnivåer

Nedanstående indelning i tre kompetensnivåer för lärare/elever är en hjälp för skolledning och enskilda lärare att bedöma om praktiskt arbete med GMM kan genomföras på en skola. Arbete med GMM ska inte utföras av lärare utan tillräcklig kunskap om arbete med mikroorganismer, samt om arbete med GMM. Detta innebär att lärare ska ha kompetensnivå 3. Kompetensnivå 3 innebär goda praktiska och teoretiska kunskaper om bakterier och sterilteknik, samt specifika kunskaper om GMM. Arbete på nivå 3 kräver en institution med lämplig utrustning. Eleverna ska ha nått gymnasienivå. (Se anvisningar från Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik beträffande kompetensnivåer: ”Säkerhetsaspekter på praktiskt arbete med biologi i skolan. Mikroorganismer”.)

5. God mikrobiologisk praxis

De regler som gäller för arbete med mikroorganismer som ej är genetiskt modifierade är grunden för även arbete med GMM, se Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter Mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, överkänslighet, AFS 2012:7, samt kommentarmaterial från Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik: Säkerhetsaspekter på praktiskt arbete med biologi i skolan. Mikroorganismer.

6. Riskbedömning av GMM

All innesluten användning av GMM måste riskbedömas. Riskbedömningen ska dokumenteras skriftligt och kunna visas upp på begäran av tillsynsmyndigheten, Arbetsmiljöverket.

Generellt krävs antingen en anmälan eller ansökan om tillstånd för arbete med GMM. I vissa fall gäller undantag för anmälan (se nedan) och det kan rekommenderas att en skola gör sådana försök som inte behöver anmälas. För arbete med GMM där anmälan till Arbetsmiljöverket inte krävs är det ändå nödvändigt att göra en riskbedömning enligt 7 § SFS 2000:271 och AFS 2005:1. Verksamhetsutövaren (arbetsgivaren i arbetsmiljölagstiftningen, dvs. kommunen eller bolaget som bedriver skolverksamhet) ska tilldela rektor (skolledningen) uppgifter för systematiskt arbetsmiljöarbete och egenkontroll enligt Miljöbalken. Skolledningen ansvarar för att riskvärderingen görs av kompetent personal och att relevanta skyddsåtgärder vidtas.

Arbete med GMM delas in i tre olika verksamhetskategorier beroende på vilken risk arbetet innebär. För skolans del är det endast aktuellt med den lägsta riskkategorin (F, försumbar risk).

GMM med så låg risk som möjlig ska väljas vid arbete i skolan. Endast mikroorganismer från skyddsklass 1 är lämpade att användas i skolan. Enligt anvisningar från Arbetsmiljöverket, ska lämpliga organismer/tekniker väljas enligt nedan:

  1. Sådana tekniker som innebär att GMM inte bildas används. Anmälan till Arbetsmiljöverket behöver ej göras.
  2. GMM, som undantagits från krav på anmälan till Arbetsmiljöverket, används.
  3. GMM med försumbar risk eller ingen risk för skador på människors hälsa eller miljö (F-verksamhet) används. Dessa försök skall anmälas till Arbetsmiljöverket.

7. Anmälan och undantag från anmälan

All innesluten användning av GMM ska anmälas till Arbetsmiljöverket utom de användningar som är undantagna enligt 3§ SFS 2000:271. Ansvaret för att avgöra om det krävs anmälan eller ej faller på den som bedriver verksamheten. Arbetsmiljöverket kan ge råd beträffande behovet av att anmäla verksamheten. Att bedriva verksamhet som är anmälningspliktig utan anmälan är straffbart.

Vid försök där mikroorganismer framställs genom s.k. självkloning krävs ingen anmälan till Arbetsmiljöverket förutsatt att det är osannolikt att mikroorganismen är skadlig för människors hälsa eller miljön. Även för de användningar av GMM som är undantagna från anmälan gäller att användningen måste riskbedömas och att GMM inte får släppas ut i miljön. Med självkloning menas enligt 3 § SFS 2000:271 att nukleinsyra först tas ut från en organism varpå hela eller delar av nukleinsyran sätts tillbaka igen i samma organism. Detta innebär att inga ”främmande” gener tillförs. Förutsättningen är att nukleinsyra från någon annan organism inte tillförs och att varken organismen eller nukleinsyran är rekombinant. Självkloning inkluderar enligt samma paragraf även ”sådana under lång tid beprövade rekombinanta vektorer som har visat sig innebära att användningen i de enskilda organismerna är säker”. Exempel på detta är självkloning i Escherichia coli stam K12 (E.coli K12) då garanterat ofarliga GMM bildas.

För att förhindra resistensutveckling är det viktigt att undvika att använda antibiotikatyper som är effektiva för behandling av bakterieinfektioner hos människa och djur. Arbetsmiljöverket avråder generellt från användning av antibiotika som t.ex. tetracyklin och ampicillin. Tetracyklinresistens ska inte förekomma i plasmider som används i undervisning i skolan. Om penicillinderivat (t.ex. ampicillin) används i GMM-laborationer, ska verksamheten anmälas till Arbetsmiljöverket. Kanamycin används i mycket liten utsträckning, om alls, inom sjukvården eller för behandling av djur. Kanamycinresistens kan till nöds användas inom undervisning, men bättre är att andra markörer används som inte är antibiotikaresistensgener.

Som en hjälp för skolor som vill arbeta med GMM finns en bilaga till denna anvisning som ger exempel på plasmider.

För laborationer som inte undantas från anmälan hänvisas till Arbetsmiljöverkets hemsida för anvisningar och blankett för anmälan.

8. Anvisningar för arbete med GMM i skolan

Generella anvisningar vid mikrobiologiskt arbete:

God mikrobiologisk praxis är grunden för allt arbete med mikroorganismer och skall alltid tillämpas vid innesluten användning av GMM, se nedan.

  1. Lokaler där arbete med mikroorganismer ska vara utformade för laboratorieverksamhet. Bänkytorna i laborationssalen ska vara resistenta mot vatten, syror, alkalier, lösningsmedel, desinfektionsmedel och vara lätta att rengöra.
  2. Handtvättanordningar ska finnas i laborationssalen. Tvätta händerna med flytande tvål och engångshanddukar. Använd vid behov desinfektionsmedel före och efter arbete med mikroorganismer.Kommentarer: desinfektionsmedel som innehåller glycerin kan inköpas som förhindrar uttorkning av huden. Mikroorganismer kan tillväxa i vissa desinfektionsmedel och tvålar. Det är därför lämpligt att använda en typ av förpackningar som inte släpper in luft utan faller ihop allteftersom de töms.
  3. Skyddskläder som skyddar gångkläder skall användas inom men inte utanför arbetsområdet.
  4. Undvik ringar, armband, löst hängande hår och annat som kan försvåra god hygien och bidra till smittspridning.
  5. Håll god ordning på arbetsplatsen och var renlig.
  6. Rutiner för hantering av spill, olycka/tillbud skall finnas. Utspillda bakteriesuspensioner torkas upp med 70 % etanollösning. Lösningar med bakterier destrueras med 70 % etanollösning alternativt Jodopax. (Jodopax med en ursprunglig halt av 5 % jod späds 1:100.)
  7. Det är viktigt att inte utsätta sig för risker genom att få in mikroorganismer i munnen, dvs. att inte munpipettera, röka, snusa, slicka etiketter, anbringa kosmetika, dricka eller äta i samband med mikrobiologiskt arbete.
  8. Undvik bildning och spridning av aerosoler, spill och stänk. T.ex. skall medier i pulverform hanteras i dragskåp om det finns risk för att inandas luftburna partiklar.
  9. Om platinaögla (platinös) flamberas sätts inte den varma öglan i bakteriekolonier eller suspensioner av bakterier utan att först ha låtit den svalna. På detta sätt undviks bildning av aerosoler.
  10. Använd slutna kärl vid arbete med kulturer av mikroorganismer.
  11. Vid odling av sporbildande mögelsvampar är spridningsrisken stor och det är viktigt att vidta särskilda åtgärder mot spridning av sporer. För bakterier gäller att det är större risk för spridning av bakterier vid arbete med sporbildande bakterier.
  12. Vid flambering av t.ex. en rackla är risken stor att spritlösningen som racklan doppas i antänds. Detta kan inträffa om racklan är alltför varm när den doppas i spritlösningen. Se till att det finns ett lock till kärlet med sprit som kan användas för att kväva elden.
  13. Rutiner för hantering av avfall skall finnas. Tillgång till autoklav krävs eller annan tillfredsställande möjlighet till dekontaminering. Var noga med att iaktta de säkerhetsregler som gäller vid autoklavering och överlåt inte autoklavering till elever.

För arbete med GMM gäller specifikt:

  1. Rektor ansvarar för att behörig, kompetent personal (kompetensnivå 3) utses att ansvara för riskbedömningen av verksamheten och utformning av eventuell anmälan om arbete med GMM, samt att ha ansvar för genomförandet av den praktiska verksamheten. Arbete med GMM får inte utföras av lärare utan tillräcklig kunskap om arbete med mikroorganismer, samt om arbete med GMM. Detta inkluderar odling och ansvar för förvaring av GMM, samt handledning i samband med laborationer. Det är viktigt att veta att GMM som används inte har förändrats eller kontaminerats. För att undvika kontaminationer och förändringar, börja alltid med att odla bakterierna från den behållare som bakterierna ursprungligen levererades i till skolan. Undvik att göra upprepade renstryk.Dokumentationen av riskbedömningar enligt AFS 2005:1 ska kunna visas upp vid begäran från Arbetsmiljöverket, som har ansvar för inspektioner. Anvisningarna för riskbedömda laborationer måste följas noggrant.
  2. GMM skall förvaras säkert enligt riskbedömningen.
  3. Autoklav skall användas för destruktion av odlingar med GMM. Material som varit i kontakt med GMM skall dekontamineras innan det diskas eller kastas.
  4. Den enskilda skolan ska utarbeta rutiner för att förhindra exponering för GMM, samt för åtgärder vid spill, olycka och tillbud.
  5. Speciell uppmärksamhet skall iakttas vid hantering av mikroorganismer med resistensgener för antibiotika. Sådana mikroorganismer som har resistens mot antibiotika som används vid behandling av sjukdomar skall inte användas. Särskilt viktigt är att inte använda plasmider med dessa gener för antibiotikaresistens. Plasmider med resistensgen för tetracyklin får inte förekoma i skollaborationer, resistensgener för ampicillin och streptomycin bör undvikas. Av plasmider med resistensgener för antibiotika är sådana med resistensgen för kanamycin att föredra.
  6. Det är lämpligt att använda färdiga kit som uppfyller de krav som ställs på laborationer där inte anmälan till Arbetsmiljöverket krävs. Riskbedömningen av själva laborationen ska ingå som en del i den samlade riskbedömningen som ska göras av den enskilda skolan. Det är inte säkert att kit med GMM, som är kommersiellt tillgängliga och avsedda för skolan, kan undantas från anmälan.
  7. Färgning av DNA med etidiumbromid bör undvikas. Om det finns starka skäl att använda etidiumbromid skall elever inte arbeta med lösningar som innehåller detta ämne. Beredning och hantering av lösningar och geler med etidiumbromid skall utföras av kompetent personal. Skyddsåtgärder skall vidtas då etidiumbehandlad gel belyses med UV-strålning för att inte riskera skador av UV-strålning.

9. Exempel på arbete med GMM i skolan

Försök med GMM i skolan kan exempelvis handla om transformations- och konjugationsförsök. Om försöken ska vara undantagna från anmälan till Arbetsmiljöverket krävs att det handlar om självkloning samt att det är osannolikt att mikroorganismen är skadlig för människors hälsa eller miljön. Plasmiderna får inte heller innehålla oönskade gener, se bilaga 1.

Bilaga 1

Plasmider – avsedda för skolbruk från olika labfirmor

A. Följande plasmider kan användas i laborationer i skolan utan att anmälan behöver göras till Arbetsmiljöverket förutsatt att 3 § förordningen SFS 2000:271 uppfylls:

  • försöken innebär självkloning (om kloning är en del av försöket),
  • coli K12 används (om värdceller används i försöket),
  • inga penicillinderivat används.
  1. pBLU
  2. pGLO
  3. pGREEN
  4. pVIP
  5. pKAN
  6. p2k

Om kanamycinresistens används (nr 5, 6) behövs fenotypisk expression vid transformationsförsök dvs. efter det att plasmider tillförts en bakteriesuspension tillsätts näringsmedium och blandningen inkuberas vid 37 ºC i 5-30 minuter medan suspensionen skakas försiktigt. Detta görs innan bakterierna överförs till fast medium och krävs för att bakterierna ska börja amplifiera transformerade plasmider och uttrycka antibiotikaresistensprotein.

B. Om ampicillinresistensen i nedanstående plasmider ersätts med kanamycinresistens och inga övriga förändringar görs av dessa plasmider jämfört med ”ampicillinversionerna”, kan plasmiderna ingå i användningar som undantas anmälningsplikt om övriga förutsättningar enligt 3 § förordningen SFS 2000:271 för undantag är uppfyllda.

  1. pUC8
  2. pUC9
  3. pUC18
  4. pUC19
  5. pAMP

C. Om penicillinderivat används får nedanstående plasmider med ampicillinresistens bara användas efter anmälan av verksamheten till Arbetsmiljöverket.

  1. pUC8
  2. pUC9
  3. pUC18
  4. pUC19
  5. pAMP

D. Verksamheter där plasmiden pBR322 används undantas inte från krav på anmälan till Arbetsmiljöverket. Plasmiden har förutom ampicillinresistens även tetracyklinresistens. Plasmider med tetrecyklinresistens är olämpliga för skolförsök.

Bilaga 2

Beskrivningar av några plasmider som säljs för skolbruk

Bilagan innehåller beskrivningar av plasmider som finns tillgängliga för skolbruk. Under vilka betingelser de kan användas för skolbruk eller om anmälan behövs finns inte angivet här, se anvisningar i Genetiskt modifierade mikroorganismer (GMM) med tillhörande Bilaga 1. Även andra plasmider kan ingå i kit för skolan.

  1. pUC8 Plasmiden innehåller en gen för ampicillinresistens. Säljs av: VWR
  2. pUC18 Plasmiden innehåller en gen för ampicillinresistens. Säljs av: Carolina Biological Supply Company, USA
  3. pKAN pUC19 ligerad med pKC7. Plasmiden innehåller en gen för kanamycinresistens. Säljs av: Carolina Biological Supply Company, USA
  4. p2k Plasmid innehåller gener för kanamycinresistens och lacZ (b-galaktosidas (=laktas) produktion. (Jämför pBLU® nedan).        Säljs av: National Centre for Biotechnology Education (NCBE), The University of Reading, UK
  5. pBLU® Plasmiden innehåller gener för ampicillinresistens och b-galaktosidas (=laktas) produktion. Om bakterier med plasmider får växa på medium som innehåller både ampicillin och X-gal blir kolonierna blåfärgade. (Jämför p2k ovan).           Säljs av: Carolina Biological Supply Company, USA
  6. pAMP pUC19 ligerad med bit av lambda-DNA. Plasmiden innehåller en gen som ger ampicillinresistens. Säljs av: Carolina Biological Supply Company, USA
  7. pBR322 Plasmiden pBR322 ska ej användas vid skollaborationer. Den sprids lätt mellan olika bakterier och innehåller en gen som ger resistens mot tetracyklin. Använd inte plasmider med gener som ger resistens mot bredspektrumantibiotika.
  8. pVIBn En grupp gener som är involverade i ljusproduktion har flyttats från V.fischeri till plasmiden pVIB. Bakterier som tar upp plasmider är självlysande i mörker. Plasmiden innehåller en gen för ampicillinresistens. Säljs av: Carolina Biological Supply Company, USA
  9. pGREEN Plasmiden innehåller en muterad GFP-gen som bildar grönt fluorescerande protein (GFP), samt en resistensgen för ampicillin. GFP-genen kommer från maneten Aequorea victoria. Bakterier som tar upp plasmiden ser gröna ut i vanligt vitt ljus. Till skillnad från pGLO (se nedan) krävs ingen inducer (arabinos) i mediet för att GFP ska uttryckas.                  Säljs av: Carolina Biological Supply Company, USA
  10. pGLO Plasmiden innehåller en muterad GFP-gen som bildar grönt fluorescerande protein (GFP), samt en resistensgen för ampicillin. GFP-genen kommer från maneten Aequorea victoria. Bakterier med plasmider ser vita ut i vanligt vitt ljus. Till skillnad från pGREEN (se ovan) krävs en inducer (arabinos) i mediet för att GFP ska uttryckas. Plasmid pGLO är endast avsedd för undervisningsändamål. Säljs av: Bio-Rad

Bilaga 3

Exempel på gentekniska försök för skolan

Exempel på företag och plasmider som säljs av dessa företag. Plasmiderna är avsedda för skolförsök. Om ampicillin används i experimenten måste den verksamhet användningen ingår i vara anmäld till Arbetsmiljöverket.

1. Carolina Biological Supply Company, USA. www.carolina.com

Följande plasmider säljs av företaget för att användas i laborationer i skolan:

  • pVIBn
  • pGREEN
  • pBLU®
  • pBR322
  • pAMP
  • pKAN
  • pUC18

1.1 Transformation med pVIB: Ljusproducerande bakterier är mycket vanliga i marin miljö. Ett exempel på en luminiscent bakterie är Vibrio fischeri. Den grupp av gener (kallas också lux-gener), som är involverade i ljusproduktionen, har flyttats från V.fisceri till plasmiden pVIB. När plasmiden tas upp i E.coli blir cellerna självlysande i mörker. Plasmiden har resistensgen för ampicillin.

1.2 Transformation med pGREEN. Preparation av pGREEN. Rening av GFP: En muterad gen för green fluorescent protein (GFP) från maneten Aequorea victoria överförs till plasmiden pGREEN. E.coli-celler som tar upp plasmiden får en onaturlig grön färg som syns i vanlig belysning. Genen uttrycks i bakterier som växer på vanlig näringsagar. Plasmiden innehåller också en gen för ampicillinresistens som ger möjlighet till selektion av transformera-de bakterier med medium som innehåller ampicillin. Ytterligare laborationer finns med preparation av plasmiden pGREEN, samt rening av GFP.

1.3 Transformation med pBLU®: Plasmiden pBLU® innehåller gener för både ampicillinresistens och b-galactosidasproduktion. I försöket används en stam av E.coli som är känslig för ampicillin och inte kan bilda b-galaktosidas. b-galaktosidas är ett enzym som normalt bryter ner laktos, men som i detta försök i stället klyver substratet X-gal.  X-gal bildar en blåfärgad produkt när det klyvs av b-galaktosidas. Bakterierna tar upp plasmiden pBLU® genom transformation. De transformerade cellerna får växa på två olika medier som innehåller ampicillin respektive ampicillin och X-gal. Kolonier med transformerade celler får vit färg på ampicillin-medium och blå färg på medium med både ampicillin och X-gal. De transformerade koloniernas fenotyp is lac+ and ampr.

2. National Centre for Biotechnology Education (NCBE), The University of Reading, UK. www.ncbe.reading.ac.uk

 Transformation: ”Bacterial transformation kit” från NCBE. Laborationen innebär transformation med plasmiden p2k i E.coli K12. (Plasmiden p2k säljs av NCBE.) Plasmid innehåller gen för kanamycin-resistens och lacZ (b-galaktosidas (=laktas) produktion. (Jämför pBLU® ovan.) Laborationen kan användas i skolan utan att anmälan behöver göras till Arbetsmiljöverket.

3. Bio-Rad. www.discover.bio-rad.com

 Transformation och rening av protein: En plasmid som används i ett flertal laborationer från Bio-Rad är pGLO (jämför pGREEN, Carolina Biological Supply Company).

3.1 pGLO Bacterial Transformation Kit: Transformation till E.coli stam HB101 K-12. Detektion av transformerade celler med plasmider som bildar grönt fluorescerande protein sker med UV-belysning. Plasmiderna ger också ampicillinresistens. Laborationen är gjord så att transformerade celler selekteras fram på medium som innehåller ampicillin, men laborationen kan genomföras utan att använda ampicillin för selektion och i så fall behövs ingen anmälan till Arbetsmiljöverket. För att bättre kunna se de transformerade cellerna görs en spädningsserie av suspensionen med transformerade celler innan den stryks ut på plattor.

3.2 Green fluorescent Protein Chromatography Kit: Laborationen är en fortsättning på transformationsförsöket (1) och innebär att det fluorescerande proteinet GFP extraheras och renas. Identifikation sker med UV-belysning.

3.3 Cloning and Sequencing Explorer Series: PCR-produkter kan genom ligering sättas in i pJET1.2 plasmider, varpå transformation av bakterier görs.