Zooma med en doktorand i biologi

Låt dina gymnasieelever ta del av aktuell forskning och ställa frågor till en biologidoktorand! I höst testar Bioresurs samma koncept som Kemilärarnas resurscentrum (KRC) byggt upp i Zooma med en doktorand i kemi. Vi börjar i liten skala med fem doktorander i biologi vid Uppsala universitet. Anmälan är öppen 12 augusti till 15 september. Läs mer om forskningsprojekten och hur det går till här nedan.

Föredrag hösten 2021

 

Julia Koelman

What can genetics say about the lives of the first Scandinavians?

Imagine if we could travel back in time and experience how our ancestors lived! Archaeologists try with excavations and various finds to draw conclusions about prehistoric lives. But genetics can show things archaeology can’t. 99.9% of our DNA is identical to every other human’s DNA, but similarities are even greater between people who are closely related to each other. Based on these similarities, we can discover migration routes for the early Scandinavians and compare families of hunter-gatherers with that of farmers. We can decide family sizes and if they had children with relatives, like cousins and show if someone was buried with family members. We may also be able in the future to understand how a pandemic, like the plague, shaped the genetic structure of human populations.

Engelska
Imke Lankheet

Where do we come from?

In our research, we are looking for pieces in the puzzle of our own evolutionary history as humans. We extract ancient DNA from bones found in archaeological excavations. By looking at the DNA, we can make inferences about the history of human populations

Engelska
Karla Münzner

What they do in the dark – slimy algal blooms in Scandinavian brown-water lakes

Did you know that there is an alga that causes slimy blooms? It’s called ”Gonyostomum semen” (or ”gubbslem”), and you can find it and its blooms in brown-water lakes all over Scandinavia. We still don’t know much about why it likes brown waters so much, and how these slimy blooms can change lake ecosystems, however, so that is what I want to find out in my research.”

Engelska
Linnea Smeds

Inga spår av hund i den skandinaviska vargstammen!

Har ni hört talas om de gamla konspirationsteorierna från 80-talet om att hundar skulle ha kunnat varit med och grundat den skandinaviska vargstammen? I min forskning använder jag bioinformatiska metoder och DNA från flera hundra vargar och hundar för att se om det finns någon sanning bakom detta.

Svenska, Engelska
Silvia Triguis

SAM lyases: a bacteria’s worst nightmare?

Bacteria and phage viruses have been at war from the moment they met. Phages invade and use bacteria as a virus manufacturer. Bacteria have developed defence mechanisms against phages, such as restriction enzymes that cut the virus into pieces. In return, some phage viruses have evolved SAM lyases: a bacterium’s nightmare…  At Uppsala university we recently discovered a bunch of new SAM lyases. I will tell you how our research help us to better understand the toxic relationship between phage viruses and bacteria.

Engelska

Anmälan

Zoom-besöket riktar sig till klasser som läser biologikurser på gymnasiet (biologi 1, biologi 2, bioteknik).

Eftersom doktoranderna kommer från olika länder hålls de flesta föredragen på engelska. Vilket/vilka språk som kommer användas anges i listan över föredrag. Varje doktorand ger max tre föredrag. Principen först till kvarn tillämpas vid anmälan, men sedan sker också en fördelning av föredrag utifrån att så många olika lärare/skolor/klasser som möjligt ska få ta del av besöken.

Anmälan är öppen 12 augusti till 15 september eller så långt platserna räcker. I anmälan får du rangordna föredragen efter hur intressanta de är för dina elever.

Anmälningslänk

Den 30 september skickas information ut om vilka föredrag varje lärare får sig tilldelat.

Hur går det till?

Efter anmälan görs en matchning mellan lärare/klasser och doktorander av Bioresurs. Senast 30 september ges besked om vilka som tilldelats ett föredrag.

Inför besöket: När du fått ett föredrag tilldelat kontaktar doktoranden dig för att planera besöket. Ni kommer överens om när mötet med klassen ska äga rum. Du berättar för doktoranden om din kurs och klass och hur föredraget kan passa in och bidra till undervisningen. Om det finns frågor från eleverna i förväg kan doktoranden ta hänsyn till dem vid planeringen. Inför lektionen ansvarar doktoranden för att skicka:

  • en Zoom-länk till det digitala mötesrummet.
  • en länk till en utvärdering, som vi vill att eleverna besvarar efter besöket.

Under besöket: Doktoranden berättar om sin forskning och svarar på elevernas frågor. Dessutom får eleverna en inblick i arbetet som forskare och vilka vägar som kan leda dit.

Efter besöket: Du ger eleverna länken till utvärderingen som du fått av doktoranden.

Koppling till ämnesplaner

I syftestexten för gymnasiets ämnesplan för biologi står ”I undervisningen ska aktuell forskning och elevernas upplevelser, nyfikenhet och kreativitet tas till vara”. Att bjuda in en doktorand till sitt klassrum ger både koppling till aktuell forskning och möjlighet för eleverna att ställa nyfikna frågor. Men besöket kan bidra till flera syften. De ämnesområden som doktoranderna arbetar inom kanske passar in i det område inom biologi som ni arbetar med under kursen. Besöket kan på ett bredare plan knytas an till hur naturvetenskap fungerar ”in action”. Kanske kan ett besök göras i samarbete med klassens lärare i engelska? Sist men inte minst kan de unga doktoranderna ge sina perspektiv på olika val efter gymnasiet.