HEMOM PROJEKTET

Lärarhandledning

UNDERVISNING OM GM-VÄXTER

Kopplingar till skolans styrdokument

Samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll - om SNI i undervisningen

Lärarhandledning

GM-VÄXTER

Historiskt perspektiv

Hur gör man?

Tema-sidor om olika GM-grödor

Hållbart jordbruk

Om attityder: Vad styr våra val?

Lagar och regler

Lärarhandledning

Hur ska undervisningen om genmodifierade växter läggas upp för att väcka elevernas intresse och engagemang? Vad är möjligt att genomföra inom de givna ramarna? Vilka mål ska eleverna uppnå?

Som lärare måste man självklart anpassa undervisningen till elevgruppens förutsättningar och de möjligheter skolan har. I denna lärarhandledning finns idéer och förslag att utgå från vid planeringen.

Arbete med SNI-fall kräver ett dialogiskt klassrum där elevernas röster kommer till tals. Lärarens uppgift handlar till stor del om att strukturera arbetet och skapa förutsättningar för goda gruppdiskussioner där eleverna uppmuntras till att ställa frågor och vrida och vända på perspektiv.

Nedan sammanfattas innehållet i lärarhandledningen i sju punkter. Material med koppling till punkterna nås via länkarna till höger.

Konkreta fallbeskrivningar kring några typer av genmodifierade växter finns under TEMA-sidorna. I anslutning till dessa finns även lärarmaterial.

Lärarhandledningen är utformad efter den modell för arbete med SNI i undervisningen som beskrivs i boken "Samhällsfrågor i det naturvetenskapliga klassrummet" (Ekborg, Ideland, Lindahl, Malmberg, Ottander & Rosberg, 2012, Gleerups). Handledningen har utvecklats med stöd av Christina Ottander, Umeå universitet. Förkortningen SNI (samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll) används genomgående och motsvarar SSI (socio-scientific issues) i engelskspråkiga sammanhang.

1. Val av utgångspunkt

Använd tidningsartiklar, TV-program, YouTube-klipp, radioprogram eller blogginlägg för att introducera ett fall. Att anknyta till hälsa, miljö och uppfinningar har i forskning visat sig vara effektivt för att väcka intresse och nyfikenhet.

2. Samarbete mellan ämnen i skolan

Samarbeta med flera lärare kring ett tema om genmodifierade växter. Biologi, Bild, Engelska, Hemkunskap, Kemi, Historia, Samhällsvetenskap och Svenska är ämnen som berörs av dessa frågor.

3. Förslag på lektionsplaneringar

Förslag på lektionsplaneringar ges som omfattar från en till flera lektioner. Planeringarna kan mycket väl anpassas till olika elevgrupper och kurser.

4. Naturvetenskapligt innehåll

Identifiera vilken kunskap och vilka generella kompetenser ett specifikt fall kan utveckla. Bedöm det naturvetenskapliga innehållets karaktär i fallet. Finns väl beprövad vetenskap bakom förklaringar av fenomenet? Då blir kunskaperna i biologi användbara för att kritiskt granska information i media. Är det de naturvetenskapliga kunskaperna som är viktigast för att kunna ta ställning eller väger ekonomiska och/eller etiska argument tyngst? Finns det motstridiga vetenskapliga förklaringar och är området dåligt undersökt? Då blir källkritisk förmåga viktig att lyfta fram: Vem säger vad och varför?

5. Samhällsaspekter och intressekonflikter

Klargör vilka intressegrupper som berörs av fallet. Demokratiska system bygger på processer där medborgare ska kunna göra sina röster hörda i olika frågor. Hur ser den processen ut beträffande ett visst fall? Vilken/vilka typer av produkter ska den genmodifierade växten användas till och vilka direkta och indirekta konsumenter. Inom växtförädlingsbranschen finns flera större företag som dominerar den globala marknaden men det finns också mindre aktörer och samarbetsprojekt som tar fram genmodifierade grödor. Vem ligger bakom utvecklingen av den aktuella grödan? Sist men inte minst så är det jordbrukare som står för själva odlingen av genmodifierade grödor. Vilka villkor har jordbrukare i det land eller det område som är aktuellt för fallet?

6. Mål - vad ska kunskaperna användas till?

Syftesbeskrivningar i skolans styrdokument lyfter fram förmågor som ska utvecklas. Omformulera dem till tydliga och konkreta lärandemål. Det kan handla om att kunna formulera frågor, undersöka, argumentera och/eller kritiskt granska källor såväl som att utveckla begreppsförståelse.

7. Resurser

Beteckningen Resurser används i webbmodulen om allt som kan bidra till undervisningen, som exempelvis listor med länkar/litteratur, tips på lämpliga laborationer och möjliga studiebesök eller personer att bjuda in till skolan, som kan berika undervisningen. Till resurser räknas även konkret stöd för att arbeta med bedömning för lärande och språkutvecklande arbetssätt. Förslag på lektionsplaneringar ges för kortare eller längre perioder och kan fungera som en resurs och inspiration i den egna planeringen.

8. Redovisning och bedömning

Var tydlig med när och hur bedömning ska ske. Kombinera prov, muntliga redovisningar, argumenterande uppsatser och rollspel för bedömning. Elevernas begreppsförståelse bedöms utifrån deras förklaringar av naturvetenskapliga begrepp men även utifrån deras beskrivningar av möjligheter/risker och sammanhang. Procedurkunskap (hur man gör) synliggörs då man formulerar ståndpunkter och motiverar hur man kom fram till ett visst ställningstagande. Förmåga att uttrycka personliga attityder och värderingar på ett ansvarsfullt sätt kan bedömas i diskussioner.

 

Lärarhandledningens innehåll

1. Val av utgångspunkt

2. Samarbete mellan ämnen i skolan

3. Förslag på lektionsplaneringar

4. Naturvetenskapligt innehåll

5. Samhällsaspekter och intressekonflikter

6. Mål - vad ska kunskaperna användas till?

7. Resurser

8. Redovisning och bedömning