HEMOM PROJEKTET

Attityder

UNDERVISNING OM GM-VÄXTER

Kopplingar till skolans styrdokument

Samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll - om SNI i undervisningen

Lärarhandledning

GM-VÄXTER

Historiskt perspektiv

Hur gör man?

Tema-sidor om olika GM-grödor

Hållbart jordbruk

Om attityder: Vad styr våra val?

Lagar och regler

Om attityder: vad styr våra val?

Vad gör att människor accepterar och tar till sig en ny teknologi trots eventuella risker? Detta är en komplex fråga, men en central del handlar om att väga nytta mot risker. Om tekniken ger en direkt nytta för användaren accepteras den snabbare vilket exempelvis kan ses för mobiltelefoner.


Ill. Lotta Tomasson/Idé Ammie Berglund

Mobiltelefonen ger nya möjligheter att kommunicera. Jag kanske inte förstår hur tekniken fungerar. Men jag är beredd att acceptera eventuella risker eftersom jag ser fördelarna. Om den positiva effekten av ny teknik inte märks direkt för användaren är det svårare att acceptera den nya tekniken, man blir mer skeptisk och orolig för eventuella risker.

En potatis som är genmodifierad för att tåla angrepp av en svampsjukdom kanske smakar lika bra och kostar lika mycket som en traditionell potatissort. Nyttan med genmodifieringen märks inte för mig som äter potatisen. Däremot är det en fördel för bonden, som inte behöver bekosta besprutning av potatisen och dessutom belastas miljön i området mindre av bekämpningsmedel. När nyttan inte är uppenbar för konsumenten blir de eventuella riskerna med genmodifieringen av potatisen mer betydelsefulla för användarens inställning till produkten.

Att fundera på: Försök komma på en genmodifierad växt som lätt skulle accepteras av människor och motivera varför. Försök komma på en genmodifierad växt som förmodligen skulle vara svår att acceptera för många människor och motivera varför.

Allmänhetens attityder till genmodifierade livsmedel


Hur en person ställer sig till användningen av genmodifierade växter påverkas inte bara av vilken kunskap man har om naturvetenskap och genmodifierade organismer. Känslor och uppfattningar om moral och etik påverkar också. Detta har framkommit i både enkätundersökningar och intervjuer av olika fokusgrupper. Vill du läsa mer om detta? Två boktips:

  • e-boken "Genförändrad mat – vardagsmat?" (Wibeck, 2003)1

     

     

  • "Genmodifierad mat står lågt i kurs hos svenska konsumenter" (Asplund & Wibeck, 2011)2 i boken "Genteknik som tar skruv". Kapitlet återfinns med början på sidan 143 i det pdf-dokument som kan laddas ned gratis (s. 285-295 i boken).

     

    Svenskar och andra europeiska medborgare är mer positivt inställda till medicinsk användning av genteknik än till genmodifierade livsmedel. Finns det då ett större intresse för de genmodifierade livsmedel som ger mer hälsosamma livsmedel? Exempelvis matoljor med nyttigare fettsyror? Nej, det verkar som att just för livsmedel är det fortfarande en stor skepsis bland allmänheten2. Nyttan överväger inte risken?

    • Att balansera risker mot nytta


    När människor talar om risker med genmodifierade livsmedel handlar det om olika typer av risker3. Det finns tekniska risker som exempelvis kan uttryckas som:

    • Genmodifierade växter kan hota den biologiska mångfalden
    • Det kan finnas en risk för att vi utvecklar allergier eller andra kroppsliga reaktioner mot livsmedlen

    Det finns också risker som handlar om samhällets förmåga/oförmåga att kontrollera livsmedel:

    • Kan lagar och regler förebygga eventuella risker med genmodifierade livsmedel?
    • Har vi möjlighet att kontrollera hanteringen och spridningen av genmodifierade livsmedel?

    Vilken nytta kan en ny GM-växt ge? Vem tar del av nyttan och räcker den nyttan för att motivera de risker man anser finns? Svaren på dessa frågor borde variera beroende på vilken slags GM-växt det är frågan om. Ta gärna en titt på några olika exempel på GM-växter på TEMA-sidan.

    Har biologiundervisningen någon betydelse för
    attityd till genmodifierade livsmedel?

     

    Viss betydelse har ändå kunskaper i naturvetenskap. Utan vetenskaplig förståelse påverkas attityderna mer av familj, vänner och kultur4.

    I en studie på Malta jämfördes attityden till att köpa genmodifierad mat hos ungdomar som läst biologi med ungdomar som inte läst biologi. De som läst biologi var klart mer positivt inställda till att köpa genmodifierade grödor så som äpplen, majs, tomater och potatis än de som inte läst biologi5. Intressant nog var det ingen skillnad mellan grupperna när det gällde attityden till att köpa produkter av genmodifierade djur (t.ex. kött, mjölk och barnmat).

    Ett examensarbete på Lärarutbildningen om elevers attityder till genmodifierade livsmedel före och efter undervisningen visade också på att ökade kunskaper om genetik leder till en minskad rädsla och mer nyanserad bild av möjligheterna med genmodifierade organismer6.

    Stor skillnad i andel GM-grödor i Europa och USA
    - vad tycker invånarna?

     

    I USA, Brasilien, Argentina, Indien, Kanada och Kina odlas mer än 95 % av världens genmodifierade grödor. I Europa används 0.12% av odlingsarealen till genmodifierade grödor, vilket innebär mindre än 0.1% av världens totala odlingsareal för genmodifierade växter. En förklaring är att vi har bland de hårdaste reglerna kring odling och användning av genmodifierade växter i världen. Vad beror detta på? Är européer mer skeptiska till genmodifierade växter än befolkningen i andra delar av världen?

    Eurobarometern, som är en återkommande opinionsundersökning, har flera gånger visat att européer har en skeptisk inställning till genmodifierade livsmedel7. Senare undersökningar har dock visat att detta kan ha berott på att frågorna som ställts till EU-medborgare oftare har formulerats med fokus på risker och etiska och moraliska aspekter vilket påverkat resultatet i en negativ riktning8. Sverige tillhörde de mest GMO-skeptiska länderna i Europa under 1990-talet9. Men bilden har förändrats. I en konsumentundersökning i Stockholmsregionen såg man en förändring mot en mer positiv attityd till genmodifierade livsmedel mellan åren 1998 och 201210.

    Attityder påverkas även av medvetenhet: Det man inte vet oroas man inte av. I USA, som tillhör storproducenterna av genmodifierade grödor, vet befolkningen förvånansvärt lite. 2003 hade endast 34 % av befolkningen hört talas om sådana produkter. 24 % trodde sig ha ätit genmodifierade livsmedel samtidigt som man beräknade att 60-70% av all mat som såldes i USA vid den tiden innehöll genmodifierade ingredienser11.

    Att undersöka: Gör en egen attitydundersökning i klassen, på skolan eller på stan. Ta reda på kunskaperna om genmodifiering och hur man tänker kring att odla och äta genmodifierade grödor. I länklistan till höger finns ett exempel på en attitydundersökning med användbara frågor och svarsalternativ.

     

    1Wibeck, V. 2003. Genförändrad mat - vardagsmat? Åsikter och uppfattningar om genteknik och livsmedelsproduktion. Studentlitteratur. ISBN: 91-44-04149-7.

    2Asplund, T & Wibeck, V. 2011. Genmodifierad mat står lågt i kurs hos svenska konsumenter. I boken Genteknik som tar skruv, Formas Fokuserar 18. ISBN: 978-91-540-6061-0. s. 285-295.

    3Bülow, W & Wester, M. 2011. Genmodifierade organismer - hur rädda är vi? I boken Genteknik som tar skruv, Formas Fokuserar 18. ISBN: 978-91-540-6061-0. s. 297-307.

    4ips.sagepub.com/content/33/3/301. Ceccoli, S & Hixon, W. 2011. Explaining attitudes toward genetically modified foods in the European Union. International Political Science Review 33(3): 301-319. I sin sammanfattning (abstract) skriver de som avslutning: "…our strongest finding confirms the importance of public understanding of science as a basis for support for this emerging technology".

    5www.agbioforum.org/v15n1/v15n1a12-zammit.htm. Zammit-Mangion, M, Al-Qallaf, A. & Vella, J. 2012. Acceptance of Genetically Modified Foods among Maltese Youths: Can Exposure to Formal Knowledge Make a Difference? AgBioForum, 15(1): 106-113.

    6www.diva-portal.org/smash/get/diva2:303972/FULLTEXT01.pdf 106 Nygren, J. 2009. Gymnasieelevers inställning till genmodifierad mat före och efter skolans genetikundervisning. Högskolan i Kristianstad. Handledare Christina Lind-Halldén.

    7www.telegraph.co.uk/earth/earthcomment/geoffrey-lean/7431043/The-GM-war-in-Europe-starts-here.html [2014-01-14]

    8ec.europa.eu/public_opinion/archives/ ebs/ebs_341_en.pdf. Eurobarometern 73.1. Biotechnology. 2010.

    9www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/mistra-biotech/forskning/dp4-konsumenters-attityder-och-val/forskningsresultat/ [2014-01-14]. Presentation av forskningsresultat på SLU´s hemsida. Artikeln som hänvisas till: Hess, S., Lagerkvist, C.J., Redekop, W., & Pakseresht, A. 2013. Consumers' Evaluation of Biotechnology in Food Products: New Evidence from a Meta-Survey. Agricultural and Applied Economics Association 2013 Annual Meeting, August 4-6, 2013, Washington, D.C.

    10www.genteknik.se/Uploads/Files/Riskseminarium.pdf. Redogörelse från Jordbruksverkets seminarium om riskuppfattning med utgångspunkt från GMO den 16 mars 2010. Hur stor är risken? Anna Olofsson (s. 7) tog upp att 1996 tillhörde Sverige de mest skeptiska länderna.

    11www.konsumentforeningenstockholm.se/ pressrum/rapporter/gmo_2012/ samt Bilaga med alla enkätfrågor och jämförelse mellan åren 1998, 2001, 2004, 2007 och 2012: http://www.konsumentforeningenstockholm.se/ Global/Konsument%20och%20Milj%c3%b6/Skrivelser/KfS_Rapportbilaga_GMO_2012.pdf

     

    Resurser

    Eurobarometern 2010 (pdf)

    Exempel på attitydundersökning (Konsument-föreningen Stockholm 2012) (pdf)

    Övning - självskattning av attityder (pdf)

    Så tycker partierna om GMO (Vetenskapsradion, 5 min 28 april 2014, om enkätundersökning bland partierna)