Lärarhandledning

Det finns olika problem som är knutna till en växande befolkning i världen, bland annat krävs en stor matproduktion. Andelen odlingsbar mark ökar inte, snarare minskar den på grund av utbyggnad av städer och ändrat klimat.

Förespråkare för genmodifierade växter menar att det finns stora fördelar med genmodifierade växter. De kan odlas på marker som idag är omöjliga på grund av torka och/eller höga salthalter, användningen av bekämpningsmedel kan minskas och undernäring som beror på brist på näringsämnen (ex. brist på A-vitamin) kan förhindras.

Andra menar att de stora problemen vi står inför snarare ska lösas genom förbättrade odlingssystem och politiska beslut än genom genmodifierade livsmedel. Se webbsidans del om Hållbart jordbruk.

En annan samhällsaspekt rör den forskning som bedrivs i samhället. Forskning vid universitet och högskolor påverkas av dels regler som utformas för genmodifierade växter, dels de attityder som finns i samhället. Inom s.k. grundforskning finns inte någon speciell produkt eller tillämpning som syfte, utan målet är att lära sig mer om hur växter fungerar. Inom grundforskningen används olika gentekniker, däribland genmodifiering, för att studera kopplingen mellan gener och egenskaper. I föredraget Genmodifierade växter - fakta, myter och lagar ger Stefan Jansson, Umeå universitet, exempel på hur grundforskningen påverkas av regler kring genmodifierade växter. För att få bedriva växtforskning med genmodifiering skickas ansökningar till samma myndigheter som hanterar de grödor som ska odlas och säljas inom EU. Om hanteringen av ansökningarna tar lång tid hämmas forskningen och forskare inom EU i jämförelse med forskare i andra delar av världen. Den tillämpade forskningen, med syfte att få fram en ny växtsort, bromsas också av samma anledning. Detta bidrar till minskad mångfald av intressenter inom växtforskning: ett fåtal större aktörer i de delar av världen där genmodifiering går att använda blir de som driver forskningen.

Myndigheter och statliga organisationer: För genmodifierade växter finns ett regelverk i de flesta länder som gör att olika myndigheter och statliga organisationer berörs. Mer om detta på websidans del om Lagar och regler. I Sverige berörs flera myndigheter (ex. Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket), se hemsidan Genvägen.

Forskare: De forskare som engagerar sig i frågor om genmodifierade växter kommer från olika discipliner inom både naturvetenskap och samhällsvetenskap och humaniora. Det finns alltså både växtforskare, agronomer, forskare inom hållbar utveckling samt etiker som bidrar med argument i debatter av olika slag. När ni studerar debattartiklar är det intressant att vidga begreppet "forskare" med vilken typ av forskning som personerna bedriver själva. Fundera gärna över frågan: är detta en forskare som använder sina expertkunskaper i argumentationen eller uttalar sig personen mer i egenskap av samhällsmedborgare?

Intresseorganisationer (på engelska: NGO´s, non-governmental organizations) som mer eller mindre aktivt driver frågor med anknytning till GMO i Sverige är exempelvis:

Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) som även gett ut en skrift: Genteknik i jordbruket - ett bidrag i framtidens växtförädling? (2010)

Jordens vänner som under rubriken Övrig verksamhet - jordbruk och genteknik ger sin syn på GMO

Ekologiska lantbrukarna som har publicerat en GMO-policy.

Naturskyddsföreningen har publicerat en policy om genteknik.

Världsnaturfonden (WWF) och Greenpeace verkar även internationellt. I svenska Greenpeace text Vägen till ett GMO-fritt Sverige framgår tydligt vilken ståndpunkt organisationen har i frågan om GMO.

Företag: Inom växtförädlingsbranschen finns ett antal större företag som dominerar den globala marknaden (Monsanto, Syngenta, Dupont, Bayer, BASF). I Sverige har vi inget företag som marknadsför några genmodifierade grödor. När ni tittar närmare på en viss gröda, ta reda på vem som ligger bakom de genmodifierade grödor som ni ska jobba med. Det finns överhuvudtaget endast få växtförädlingsföretag kvar inom Skandinavien. SW (Svalöf/Weibull) och Scandinavian Seed är två företag verksamma i Sverige. Ur ett skandinaviskt/nordiskt perspektiv är det intressant att titta på vilka som står för växtförädlingen som har fokus på de grödor som är lämpliga för vårt område. Läs exempelvis artikeln Genpolitiken i det svenska odlingslandskapet. ur tidningen Biodiverse (nr 4/2006) från Centrum för Biologisk mångfald, CBM). Att känna till är även att det finns en nordisk institution, Nordgen (Nordiskt Genresurscenter) som finaniseras av Nordiska ministerrådet och som arbetar för att bland annat bevara och verka för ett hållbart nyttjande av växter.

Odlare: De som odlar, jordbrukare och bönder. Enligt den internationella organisationen ISAAA (International Service for the Acquisition of Agri-biotech Applications) fanns det 2012 så många som 17.3 miljoner bönder i 28 länder som odlade 170.3 miljoner hektar med genmodifierade grödor. När ni studerar en viss gröda, ta reda på villkoren för jordbrukare i det land som är aktuellt.

Konsumenter: Alla samhällsmedborgare är slutligen konsumenter, vi är beroende av att köpa mat och andra produkter. Hur vi resonerar och tar beslut när vi konsumerar beror mycket på de attityder vi har, se mer om detta under websidan Om attityder: vad styr våra val?.

Klargör vad konflikter kring GMO handlar om. Man kan fråga sig:

1. Är konflikten direkt kopplad till att grödan är genmodifierad (t ex om någon egenskap hos den nya grödan påverkar hälsa eller miljö?)
2. Är konflikten indirekt kopplad till att grödan är genmodifierad? (T ex en patentfråga)
3. Är konflikten inte kopplad till genmodifierade grödor utan snarare till ett jordbrukssystem eller företagsklimat/globalisering? (T ex om jordbrukare inte fritt kan välja utsäde.)
4. Handlar konflikten om etiska ställningstaganden? (T ex åsikter om vad som är naturligt/onaturligt?)

Växtförädlingsföretag och odlare: Växtförädlingsföretag investerar för att utveckla nya växtsorter och behöver få betalt för sina produkter. När det slöts ett nytt världshandelsavtal (s.k. WTO-avtal) 1996 infördes rätten att ta patent på genmodifierade växtsorter. Det innebär att företag som tagit fram en ny genmodifierad gröda har ensamrätt på att använda den i fortsatt förädling. Viktigt att notera är att patent på de genmodifierade växtsorterna går ut med tiden. Exempelvis går Monsantos patent för "round-up-ready soyabean" ut 2015. Därefter kan odlare spara vissa frön av just den sorten för att använda som eget utsäde. För andra nya sorter som utvecklats (exempelvis Genuity Roundup Ready 2 Yield Soybeans) finns nya patent som kan gälla många år framöver. Läs mer om patentproblematiken på Gentekniknämnens sida.

För traditionellt förädlade grödor gäller i stället en växtförädlarrätt, som ger alla växtförädlare rätt att använda godkända sorter för att förädla vidare.

Här uppstår alltså en intressekonflikt mellan växtförädlingsföretag som har patent och andra förädlare som inte har det. Eftersom patent ger ensamrätt till det genmodifierade utsädet blir det förbjudet att spara undan eget utsäde och den som gör det kan bli straffad. Jordbrukare måste därför investera i nytt utsäde varje år och blir på så sätt beroende av det företag som har patent på grödan vilket kan ses som ytterligare en intressekonflikt.

Bland de första GM-grödorna var de som modifierades för att tåla ett vanligt ogräsmedel (RoundUp, innehållande ämnet glyfosat). Glyfosat används som bekämpningsmedel i odling av både vanliga och genmodifierade växter. Bekämpningsmedlet glyfosat inte är samma som glufosinat. Det är två olika molekyler som angriper olika reaktionsvägar i växtens ämnesomsättning. I växten finns en gen som ger tolerans mot glyfosat och en annan gen som ger tolerans mot glufosinat. Vid genmodifiering kan man ändra en av dessa eller båda samtidigt (ger tolerans mot båda typerna av bekämpningsmedel).

Fördelen med GM-grödor som tål glyfosat är att man kan spruta en hel odlingsyta och endast döda oönskade ogräs. Att samma företag säljer både bekämpningsmedel och en genmodifierad gröda som tål medlet ger en vinn-vinn-situation för företaget. Jordbrukaren blir bunden till att köpa båda av samma företag.

Företagen har tidsbegränsade patent vilket gör att konkurrensfördelen med detta upplägg inte gäller för evigt. Exempelvis gick företaget Monsantos patent på bekämpningsmedlet RoundUp (glyfosat) ut år 2000. Sedan dess har flera företag börjat tillverka och sälja bekämpningsmedel med glyfosat. Ett tips i sammanhanget är att visa en reklamvideo för bekämpningsmedlet (exempelvis för en RoundUp-gel och sedan ta upp en mer analyserande vinkling på ämnets användning. Det finns både radioprogram om glyfosat (1:53 min) och artikel i Råd och Rön om bekämpningsmedel som ger en bra introduktion till en diskussion.

I argumentationsövningar kan man vara uppmärksam på om diskussionerna gäller användningen av bekämpningsmedel snarare än genmodifierade växter och i så fall hjälpa till att synliggöra detta för eleverna.

Forskare och allmänhet: Fältförsök är viktiga för att testa växterna under naturliga förhållanden. Under senare år har ett flertal fältförsök utsatts för sabotage. Exempel på artiklar som belyser detta problem: Taggtråd ska stoppa GMO-huliganer (Forskning och framsteg nr 4/2013), Ska Sida sabotera matforskning? (Debattartikel UNT, 23/10 2013).

Kommunikation mellan vetenskap och allmänhet är viktig för att minska missförstånd och främja dialog, något som organisationen Vetenskap & Allmänhet (VA) arbetar med. Se exempelvis deras artikel Högt tonläge om GMO.