HEM
OM PROJEKTET
Lärarhandledning >> Resurser >> Språkutveckling
UNDERVISNING OM GM-VÄXTER
Kopplingar till skolans styrdokument
Samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll - om SNI i undervisningen
GM-VÄXTER
Lärarhandledning - Resurser
Språkutveckling - tips för språkutvecklande arbetssätt
Alla ämnesområden innehåller begrepp och förklaringar som kräver en språkutveckling hos den lärande. Ett SNI-fall innebär öppna frågor där eleverna möter information från både nyhetsartiklar, videoinslag och blogginlägg utöver läroböcker vilket kan vara positivt för språkutvecklingen. Bilder och videoklipp kan exempelvis göra komplicerade begrepp och modeller mer begripliga. Använd dem inte för att ersätta svårare texter utan för att hjälpa eleverna att erövra språket som används i texterna.
Lektioner som är språkutvecklande är kontextrika, fulla av interaktion mellan lärare och elever och erbjuder olika former av språklig stöttning1. För tips om hur man kan arbeta språkutvecklande, se Skolverkets hemsida och boken Språkinriktad undervisning (Hajer & Meestringa, 2010)1. Läs mer om språket i ett skolperspektiv i Få syn på språket - Ett kommentarmaterial om språk- och kunskapsutveckling i alla skolformer, verksamheter och ämnen2 och i boken Lyft språket. Lyft tänkandet av Pauline Gibbons3.
Här nedan ges några exempel på hur språklig stöttning kan se ut för arbete med genmodifierade växter.
Venn-diagram: hjälp att strukturera information
Ett Venn-diagram är ett exempel på språkutvecklande verktyg. Med ett Venn-diagram kan man tydliggöra likheter och skillnader när man exempelvis jämför två olika typer av genmodifierade växter. Diagrammet blir ett sätt att organisera information man hämtar från olika källor. Bilden som växer fram kan generera nya frågor av typen: men hur är det för den andra växtsorten? Är det på samma vis eller på något annat sätt?
Eleverna kanske får en skrivuppgift där de ska jämföra två olika typer av genmodifierade växter. Då blir användningen av Venn-diagrammet en bra förberedelse och texten kan skrivas utifrån de punkter som tas upp i Venn-diagrammet. Denna typ av förberedelse fungerar även bra för mindre muntliga presentationer då Venn-diagrammet även kan fungera som ett direkt redovisningsstöd.
Nyckelbegreppens relation till varandra
Det är viktigt att förstå hur de centrala begreppen (nyckelbegreppen) inom ett område förhåller sig till varandra. På vilket sätt har begreppen med varandra att göra? Hur kan man uttrycka sambandet mellan dem? I förklaringarna nedan har vi fetmarkerat några länkningsfraser, som exempel på hur begrepp förhåller sig till varandra.
Exempel: Hur förhåller sig dessa begrepp till varandra: arvsmassa/DNA/gen/genmodifiering/genteknik?
Gen kallas en del av arvsmassan som innehåller information om hur något ska göras/utföras i en cell/organism (en ritning till ett protein). Arvsmassan består av DNA. Alltså består gener av DNA.
Genteknik kallas de metoder/tekniker som används för att arbeta med gener/DNA/arvsmassa. Genteknik kan sägas vara ett stort/omfattande begrepp eftersom det finns många olika metoder som räknas som gentekniska. Genmodifiering handlar om en del av gentekniken (är en sorts genteknik).
Modifiering handlar om att ändra något. Genmodifiering innebär alltså att man ändrar generna/DNA/arvsmassan. Vad är då all annan genteknik (om nu genmodifiering bara är del av gentekniken)? Genom att söka alternativ eller motsatser kan man förtydliga vad som är kärnan i det begrepp man talar om. En "icke-modifierande" genteknik kan vara att kartlägga arvsmassa, ta reda på hur den ser ut, dvs vilken DNA-koden är (ATCGTCTTC…), utan att ändra något. För att ytterligare utveckla förståelsen för ordet genmodifiering kan man använda liknelser: att kartlägga arvsmassan är som att läsa av en text (texten motsvarar DNA-koden) och ta reda på vad som står. Att modifiera är att ändra, som att ändra i en text, byta ut ett ord eller ändra stavningen på något. Genmodifiering handlar då om att ändra DNA-koden på något sätt.
Modifiera eller manipulera - betyder det samma sak?
Genmanipulation används ibland i texter om genmodifiering. Vad är skillnaden på modifiering och manipulation? Båda orden handlar om att något ändras eller påverkas men de har olika "laddning". Ett exempel på detta är om man tittar på vilka synonymer som används till orden:
Modifiera: ändra en smula, rucka på, förändra, justera, mildra, inskränka.
Manipulera: hantera, handskas med, mackla, mixtra, styra med ohederliga metoder, styra, påverka, förfara bedrägligt, fiffla, smussla, mygla.
Flera av synonymerna för manipulera har en negativ klang (mygla, fiffla, ohederliga metoder…). Att använda begreppet genmanipulation skulle alltså kunna uppfattas som att den som använder ordet underförstått menar att denna form av genteknik är något dåligt.
ATT UNDERSÖKA:
Använd genmanipulation som sökord och studera vilka de tio första träffarna i sökningarna blir och jämför med vilken typ av träffar som fås om sökordet istället är genmodifiering. Kan man dra en slutsats om ordet genmanipulation förekommer mer hos källor som är tydligt kritiska mot GMO?
Begreppskartor
Ett verktyg för att dokumentera hur begrepp förhåller sig till varandra är begreppskartor. I en begreppskarta finns ord/begrepp/fenomen i "bubblor" som är sammankopplade med pilar med sk länkningsfraser. I en begreppskarta ska man kunna läsa en fullt begriplig mening när man läser från en bubbla via en pil till en annan bubbla.
Exemplet ovan är gjort med hjälp av ett gratis nedladdningsbart program för att göra egna begreppskartor, IHMC CmapTools.
Ett bra sätt för att få igång samtal om begrepp är dela in eleverna i mindre grupper (3-4 personer) och ge dem ett antal begrepp på små papperslappar. De får i uppdrag att arrangera begreppen i en begreppskarta på ett större pappersark. Eleverna kan flytta runt begreppslapparna under diskussionen, gruppera och koppla samman. Som lärare kan man genom att lyssna på elevernas samtal snabbt identifiera vilka luckor de behöver hjälp att fylla. När gruppen arbetat färdigt kan de använda tejp och pennor och arrangera sin bild av begreppens relation till varandra. Begreppskartorna för olika grupper kan sedan jämföras med varandra.
Hjälp att komma igång: elevexempel och skrivramar
Om eleverna ska skriva en sammanfattning eller en argumenterande text är ett stöd att visa upp exempel på vad de förväntas producera. Denna form av språklig stöttning (via elevexempel) är samtidigt en av nyckelstrategierna i lärande bedömning (formativ bedömning). Här är ett förslag på hur en sammanfattande text av en jämförelse av två olika GM-grödor kan se ut (den är skriven delvis utifrån det Venn-diagram som visats som exempel tidigare):
EXEMPEL PÅ EN TEXT: Både A och B är växter som ingår i vår vardagliga kost. I GM-grödor av A finns ett ökat innehåll av nyttiga fetter jämfört med vanligt A. Den här varianten av A odlas redan i stor skala. GM-varianter av växten B däremot har ännu inte börjat produceras i så stor utsträckning, den försöksodlas endast. GM-varianten av B ska inte skilja sig i smak eller annan kvalitet jämfört med vanligt B, men vad är då skillnaden? Jo, GM-varianten av B ska gå att odla i områden som är torra. Idag kan B endast odlas i områden där det är gott om vatten. Gemensamt för GM-varianterna av A och B är att de båda har fått extra gener som gör dem tåliga mot angrepp från virus. Som för de flesta GM-grödor gäller att GM-varianter av A och B skyddas av patent, vilket gör att bönderna som odlar dem inte får spara frön från ett år till ett annat: de måste köpa nya frön av GM-sorterna varje år.
Ibland kan man bara ha svårt att komma igång med en text, för man vet inte hur man ska börja. Då kan sk. skrivramar vara ett bra stöd. Eleven får då några förslag på hur man kan börja meningar (ex. "Den största skillnaden mellan… " eller "Det främsta argumentet för att… ").
Vilka ord är svåra?
Naturvetenskapliga texter innehåller ofta "ihoppackade" ämnesord som egentligen är kombinationer av flera substantiv/verb/adjektiv. Som lärare kan man då behöva "packa upp" orden för att klargöra dem. Några exempel från området genmodifierade växter:
- genmodifierad: gen (ett substantiv) och modifiera (ett verb) har här blivit ett nytt ord som beskriver t ex en växt, ett adjektiv. "Packa upp": växten som är genmodifierad har på något sätt fått sina gener modifierade/förändrade.
- restriktionsenzym: restriktion (substantiv, i betydelsen kontroll) och enzym (ett substantiv) har blivit ett nytt ord, ett substantiv. "Packa upp": ett enzym som jobbar kontrollerat på så sätt att det klipper av DNA endast vid vissa speciella DNA-sekvenser.
- växtförädling: växt (substantiv) och förädla (verb) har blivit ett nytt ord, ett substantiv. "Packa upp": växter som förädlats (och fått vissa egenskaper).
- bekämpningsmedel: bekämpa (verb) och medel (substantiv) har blivit ett nytt ord, ett substantiv. "Packa upp": ett medel som används för att bekämpa något (t ex ogräs, sniglar eller insekter).
- torktålig; torka (substantiv) och tålig (adjektiv) har här blivit ett nytt adjektiv. "Packa upp": tålig mot torka.
Det är inte alltid de nya ämnesspecifika orden som är svårast. Ibland är det snarare ämnesneutrala abstrakta ord som krånglar till det för eleverna: funktion, struktur, utbredning, resurser, bilda, ersätta, fastställa, motsvara, avta, påfallande, begränsning, framträdande. Stanna gärna upp och fråga och förklara sådana ord.
För att förstå hur jobbigt det kan vara att t ex inte ha klart för sig vad ordet "resurs" eller "motsvara" betyder - läs följande texter:
Varje odlare som säljer genmodifierade växter ansvarar för att följa reglerna. Svappniken över att de verkligen gör detta ligger på Livsmedelsverket och Jordbruksverket. I praktiken kan det vara miljökontoret i en kommun som utför svappnikerna eller också kan Livsmedelsverket genomföra svappniker. Livsmedelsverket har ett laboratorium för att utföra svappniker i Sverige.
För att få bedriva växtforskning med genmodifiering skickas ansökningar till samma myndigheter som gromsar de grödor som ska odlas och säljas inom EU. Om gromsingen av ansökningarna tar lång tid hämmas forskningen och forskare inom EU i jämförelse med forskare i andra delar av världen.
Vad är en svappnik? Vad betyder gromsar? Så länge det finns ord som utgör ett mysterium för läsaren är det svårt att förstå sammanhanget i texten i övrigt. (Ledtråd till de påhittade "mysterieorden": svappnik = kontroll, gromsa = hantera).
Ordlista på Gentekniknämndens hemsida
1 Maaike Hajer och Theun Meestringa. 2010. Språkinriktad undervisning. Hallgren & Fallgren. ISBN: 9789173828383
2 Få syn på språket - Ett kommentarmaterial om språk och kunskapsutveckling i alla skolformer, verksamheter och ämnen. Häftet kan laddas ner från Skolverkets hemsida, www.skolverket.se
3 Pauline Gibbons. 2013. Lyft språket Lyft tänkandet. Hallgren & Fallgren. ISBN: 9789173828680
Lärarhandledningens innehåll
2. Samarbete mellan ämnen i skolan
3. Förslag på lektionsplaneringar
4. Naturvetenskapligt innehåll
5. Samhällsaspekter och intressekonflikter