HEM
OM PROJEKTET
Lärarhandledning >> Resurser >> Debatt och rollspel >> Debatt om GMO-livsmedel
UNDERVISNING OM GM-VÄXTER
Kopplingar till skolans styrdokument
Samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll - om SNI i undervisningen
GM-VÄXTER
Lärarhandledning - Resurser
Debatt om GMO-livsmedel
Eleverna delas in i studiegrupper och tilldelas en roll som de skall sätta sig in i och debattera utifrån. De får dels möjlighet att se olika argument i frågan och dels sätta sig in i en annans situation och grund för sina argument. De får träna på att se en viktig samhällsfråga ur flera synvinklar.
Den fråga som ska debatteras får inte vara för snäv. Den bör vara tillräckligt stor och öppen så att det går att hitta flera bottnar i den. Exempel på frågeställningar:
"Vilka argument har ni för eller emot om vi skall tillåta GMO i livsmedelsproduktionen i världen?"
"På vilka sätt kan genmodifierade växter påverka arbetet med att utrota hunger i världen?".
Roller
Här är exempel på olika roller som eleverna kan få. Beroende på storlek på klass kan du välja fler eller färre "intressegrupper". Gruppstorleken bör inte vara för stor samtidigt som det måste vara tillräckligt många så att det kan bli en bra diskussion i grupperna. Lämplig gruppstorlek kan vara 3-5 elever.
Greenpeace
Miljöorganisation som tar tydligt ställning mot GMO. Greenpeace verkar även internationellt. I svenska Greenpeace text Vägen till ett GMO-fritt Sverige framgår tydligt vilken ståndpunkt organisationen har i frågan om GMO. Gruppen får belysa en del av miljörörelsens argument i frågan om GMO.
Monsanto
Amerikanskt företag som tar fram GMO och medföljande kemiska medel. En tydlig förespråkare för GMO. Monsanto är ett av flera globala växtförädlingsföretag som arbetar med genmodifierade grödor. Denna grupp sätter sig in i företagsvärldens utmaningar och dilemman.
Bönder som odlat Monsantos grödor
Exempelvis indiska, brasilianska eller spanska bönder som odlar Monsantos GMO grödor. Denna grupp får belysa jordbrukarnas/böndernas situation. Gruppen kan välja ett eller flera länder som de bygger sina argument på. Villkoren för jordbrukare i respektive land påverkar hur komplex frågan om GMO är.
Gentekniknämnden i Sverige
En statlig myndighet som sedan 1994 fungerar som rådgivare till regeringen, Jordbruksverket och Livsmedelsverket. Gentekniknämnden består av politiker och forskare som ska främja en etiskt försvarbar och säker användning av genteknik så att människors och djurs hälsa och miljön skyddas. Denna grupp ska belysa regelverket för Sverige när det gäller om en gröda får användas eller inte. Denna grupp kan få i uppdrag att ge debatten en bredd och nyansering.
Lantbrukarnas riksförbund (LRF)
Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) representerar svenska jordbrukare. LRF har gett ut en skrift: Genteknik i jordbruket - ett bidrag i framtidens växtförädling? (2010). Denna grupp får en insikt om hur svenska bönder ställer sig i frågan som de kan föra vidare i debatten.
Forskare
Denna grupp ska vara en heterogen grupp som återspeglar att det finns många olika typer av forskare. Genom att ha med denna grupp och kalla den just bara "forskare" får eleverna en insikt i hur många olika forskningsperspektiv man kan ha på en samhällsfråga. I gruppen kan man fördela roller på exempelvis: en mikrobiolog som arbetar med genmodifiering av bakterier och/eller en mikrobiolog som studerar effekten av GMO-odling på markens mikroorganismer. En kan vara ekolog som forskar på de ekologiska konsekvenser av GM-grödor, en kan vara forskare inom växtfysiologi som arbetar med genteknik för att förstå mer om fotosyntesen, en kan vara forskare inom samhällsvetenskap som tittar på kommunikationsfrågor och attityder hos befolkningen i olika länder eller GMO-användningens betydelse för samhället. En kan vara ekonom som ser vilka ekonomiska följder GMO användningen kan ge. Denna grupp behöver göras tillräckligt stor så det kan finnas med forskningsperspektiv från både naturvetenskap och samhällsvetenskap. En utmaning i gruppen är att hålla ihop den - de som har olika forskningsinriktningar måste se till att hela tiden kommunicera med varandra och berätta vad de kommer fram till gäller för deras forskningsinriktning. Risken är att de kör var sitt "race" annars och inte arbetar som en grupp.
USA
Denna grupp får företräda USA:s administration. Genom att ha med dem så får man se hur ett stort och viktigt land i frågan ställer sig på nationsnivå. Hur USA ställer sig beror också på vem som är president och hur maktförhållandena ser ut i senaten och representanthuset.
EU
EU har en mycket försiktig hållning i GMO frågan jämfört med vad USA har haft. Men hur det ser ut just när debatten hålls beror på hur den politiska situationen ser ut. Genom att denna grupp finns med får eleverna också en inblick i EU:s synpunkter och hur EU styrs.
Förberedelser
Enligt kursbeskrivningen ska det centrala innehållet i naturkunskap 1b vara "evolutionära aspekter och etiska perspektiv på bioteknikens möjligheter och konsekvenser för mänsklighetens utveckling och för biologisk mångfald". "Cellen och livets minsta delar" skall vara utgångspunkt för "diskussioner om till exempel genteknik". Detta kan man hantera på två sätt. Innan man ger själva debattuppgiften kan man gå igenom grunderna i detta med eleverna. Man kan också baka in dessa områden i de frågor som eleverna skall komma på. Hur lång tid man ger för förberedelsen av debatten beror på hur man väljer att göra. Om man bortser från baskunskaperna de måste skaffa sig så behövs nog minst två veckors arbete (ett par lektioner per vecka) med att sätta sig in i sin rolls ställningstagande och argument.
Arbetet kan börja med att läraren ger en introduktion till bioteknik och GMO och berättar vad det är för något. Eleverna delas in i grupper och får sätta sig tillsammans. Det är bra om eleverna har en internetadress till sin rolls hemsida så de har någonstans de kan börja med att sätta sig in i sin roll. Innan de börjar söka fakta skall de formulera några frågor som de behöver besvara för att klara av att debattera. Det bästa är om eleverna själva kommer fram till dessa frågor. Har de svårt att komma igång så får man som lärare hjälpa dem att komma fram till olika frågor genom att ställa frågor till dem som gör att de förstår komplexiteten i det som de skall ta reda på.
Förslag på frågor som behöver komma upp är:
- Vad gör vår roll?
- Företräder vår roll någon särskild grupp människor?
- Hur ställer sig vår roll till frågan?
- Vilka argument underbygger rollens ställningstagande?
- Finns det någon forskning som stöder detta?
Eleverna ska dokumentera förberedelsearbetet: skriva ned frågor och fylla på med fakta som används för att svara på frågorna. Eleverna kan med fördel förbereda sin rolls argument genom att skriva ner förberedelserna i ett gemensamt dokument (använd exempelvis Google Drive eller dropbox eller annan teknisk lösning som underlättar gemensamt skrivande) där alla i gruppen kan skriva. Om man sedan lägger in de olika gruppernas dokument i en gemensam mapp där alla ser allt så kan de olika grupperna gå in och följa varandras arbete. Detta kan underlätta för eleverna när de skall förbereda frågor och svar till debatten. Som lärare kan man också följa elevernas arbete bra.
Hur ska eleverna förbereda sig för att få fram väl underbyggda argument?
Eleverna kan jämföra olika exempel på genmodifierade växter (TEMA-sidor om olika GM-grödor). Genom att sätta sig in i konkreta exempel kan de förankra till fakta och verkliga fall i sin argumentation.
Otydliga argument som saknar motiveringar, ex:
"Genmodifierade växter är dåligt och det är bara stora företag som tjänar pengar på det…"
"Genmodifierade växter är bra för de ger mer mat i världen…"
Ska ersättas med mer nyanserade argument i stil med:
"Genmodifierade växter som används för att göra X är bra/dåligt för att det leder till Y på detta sätt… "
Materialet på sidorna om Hållbart jordbruk och Attityder: vad styr våra val? ger också en bra start på en fördjupning inom området.
Dags för debatt
När debatten sedan skall hållas kan man antingen ha den i helklass eller dela upp klassen i två halvor och ha två halvklassdebatter. Fördelen med det sistnämnda är att fler elever får prata och det är lättare att se vad var och en kan. Har man fyra i varje grupp kan två från varje grupp vara med på debatten. Det är bra om ingen elev behöver vara ensam i sin roll. Det ger en trygghet om man inom rollen kan diskutera hur man skall bemöta de frågor och påståenden som man får.
Eleverna placeras i en cirkel i klassrummet där varje roll får sitt bord med en namnlapp. Lärarens roll är att leda debatten och att se till att alla får komma till tals.
Debatten börjar med att alla får ha ett inledningsanförande på tre minuter där varje roll får presentera sina ställningstaganden med de viktigaste argumenten. När alla fått säga sin inledning släpps sedan ordet fritt och de olika rollerna får ställa frågor till varandra och börja debattera. När debatten börjar kännas färdig kan debattledaren sätta "streck i debatten" och ge alla fem minuter på sig att förbereda ett slutanförande. Sist så går man laget runt och låter varje grupp få sammanfatta sin syn på frågan efter debatten.
Bedömning
Bedömning av eleverna kan ske utifrån en bedömningsmatris där eleverna på förhand sett vad det är som kommer att bedömas. Det underlag man som lärare kan titta på är:
- Gruppernas förberedande sammanställning av frågor och fakta (t ex i ett Google Drive dokument). Här kan du bedöma kvaliteten på informationssökningen, hur fakta samlats in och granskats.
- Den enskilda elevens prestation på debatten. Detta kan vara svårt att hinna med om man är själv som lärare och samtidigt skall leda debatten. Det är bra om man kan ha en annan lärare eller assistent som hjälper till. Har man inte det kan man spela in debatten och titta på det efteråt (tar dock mycket tid). Alternativt kan en elev utses till debattledare. Då kan man själv vara mer iakttagande och föra anteckningar under debatten. Ett tips är att rita ett schema över klassrummet och skapa ett utrymme för varje person på papperet. Under debatten kan man sedan göra korta noteringar i rutan för elev X/Y/Z när de gör inlägg.
- Argumenterande uppsats. När debatten är klar kan eleverna få i uppgift att under en timme skriva en argumenterande uppsats där de låt saga skall ha med tre argument för och tre mot när det gäller den fråga som de debatterat. Eleven skall sedan slutligen ta egen ställning i frågan och förklara varför den tar den ställning den tar i frågan. Argumenten skall underbyggas med fakta, men om uppsatsen skrivs utan hjälpmedel kan man inte kräva referenser till specifika källor. Om uppsatsen däremot skrivs som en inlämningsuppgift kan källor och källkritik ingå som en del av uppgiften.
- För- och eftertester. Om du använt dig av detta kan det ingå som ett bedömningsunderlag (eftertestet).
Här är en översikt över hur lång tid olika moment kan ta. En lektion är räknad att vara 60 minuter.
Lektion 1:
Introduktion till ämnesområdet genmodifierade växter. Gör någon kort värdegrundsövning som "uppvärmning". Lägg in en kort förtest om du vill arbeta med det. Presentera rollspelets frågeställning och gör indelning i olika grupper ("intressegrupper"). Arbetet i gruppen startar med att ta fram frågor som ska besvaras. Man kan ge i läxa att var och en påbörjar arbetet med att ta fram fakta som gruppen att svara på frågorna.
Lektion 2-6 (beror på hur djupt man vill gå och hur mycket tid som finns till förfogande)
Arbete med baskunskaper inom genetik som grundläggande cellära, vad är arv, vad är DNA, hur bildas proteiner, vad är GMO etc. Genomgångar kan varvas med tid för gruppernas arbete med att ta fram rollernas argument och ställningstagande att jobba med sina frågor. Arbetet på lektionerna kan göras mer effektivt om man arbetar med en "flipped classroom"-pedagogik [internlänka till sida om detta - se annat mail!]. Då ser eleverna alla genomgångar hemma och man kan arbeta hela lektioner med att se till att de förstått genomgångarna genom att de får koppla det till den fråga de arbetar med.
Lektion 7 (eller tidigare, se tidigare punkt)
Debatt genomförs i helklass eller halvklass.
Lektion 8:
Argumenterande uppsats skrivs på lektionstid. Alternativt görs detta som en inlämningsuppgift.
Lektion 9:
Utvärdering och uppföljning. Återkoppla med kommentarer till debatten och argumenterande uppsatsen. Vilka förmågor kan utvecklas vidare?
Lärarhandledningens innehåll
2. Samarbete mellan ämnen i skolan
3. Förslag på lektionsplaneringar
4. Naturvetenskapligt innehåll
5. Samhällsaspekter och intressekonflikter