Våradonisens vänner och fiender
I kulturlandskapet på Öland och Gotland växer den vackra våradonisen eller arontorpsrosen som den också kallas. Den börjar blomma tidigt på våren och trivs bäst på betade ängar. Tyvärr blir den alltmer sällsynt när markerna växer igen med buskar.
För att se på den biologiska mångfalden ur en hotad växtarts perspektiv ska vi studera ett antal av de växt- och djurarter som är våradonisens grannar och se om de kan betraktas som vänner eller fiender till den vackra blomman.
Du klickar alltså på de olika arterna för att få svaret om deras relation till våradonisen. Men först bör du tänka efter och själv försöka gissa om vi har att göra med en vän eller fiende.
Om det är en vän: är det en mycket viktig vän som adonisen inte kan klara sig utan eller en mindre betydelsefull vän?
Om det är en fiende: är det en mycket svår fiende som hotar växtens existens eller en som den kan leva ihop med?
Småfingerört
© Ulf Liedén
Vän
Småfingerört blommar till stor del samtidigt med våradonisen och kan tyckas vara en konkurrent om de pollinerande vildbina och därför en fiende till adonisen. Att de konkurrerar om de blombesökande insekterna är delvis sant, men bina behöver både nektar och pollen som mat till sina larver samt nektar som näring till sig själva.
Eftersom småfingerörten har både nektar och pollen medan våradonisen bara har pollen måste bina ha tillgång till blommor som denna för att fortsätta att finnas i området. Fingerörten är alltså en viktig näringsväxt för våradonisens viktigaste pollinatörer och hör därför till adonisens bästa vänner.
Flugbagge (Cantharis)
Vän
Flugbaggen och andra blombesökande skalbaggar kan överföra pollen från en blomma till en annan och måste räknas till våradonisens vänner även om de oftast inte hör till de effektivaste pollinatörerna.
Vissa av skalbaggarna äter dessutom bladlöss och kan alltså hjälpa växten mot dessa sugande parasiter. Att många skalbaggar också äter pollen har knappast någon negativ inverkan eftersom det rör sig om så små mängder i förhållande till det överskott som produceras i blommorna.
Krabbspindel
Fiende
Krabbspindeln kamouflerar sig genom att ändra färg efter omgivningen. Den blir vit i en vit blomma, skär i en skär och gul i en gul blomma. På så sätt kan den dölja sig i blomman och lura på besökande insekter.
Eftersom den fångar och äter bin och andra pollinatörer av adonisen får vi räkna den till blommans fiender även om den inte är en besvärlig sådan. Spindeln på bilden nedan har just fångat två blomflugor som höll på att para sig i en våradonisblomma.
Krabbspindel
Sandbin
Andrena haemorrhoa. Nedan ser du andra arter av sandbin.
Vän
Honor av stora vildbin (sandbin) av släktet Andrena hör till våradonisens allra viktigaste vänner. När de vid soligt väder samlar pollen i blommorna överför de samtidigt en del pollen från ståndare i en blomma till pistillernas märken i nästa blomma de besöker. Härigenom blir pistillernas fröämnen befruktade och växten kan börja utveckla frukter och frön.
Riddarskinnbagge
När ett djur är starkt färgad för att skrämma fiender kallas det för att den är aposematiskt färgad.
Fiende
Riddarskinnbaggen sticker med sin tunna sugsnabel i knoppar, blommor och frukter för att suga i sig näringsrik växtsaft. Den behöver också de giftiga hjärtglykosiderna som gör skinnbaggen själv giftig och illasmakande för fåglar och andra fiender.
Sugandet förstör många blommor så att de bara får ett fåtal frukter eller inga alls. Ibland kan man på våren se exemplar av våradonis med 40—50 riddarskinnbaggar på sig! Skinnbaggen tillhör alltså definitivt adonisens fiender.
Denna skinnbagge är egentligen anpassad till att leva på tulkört som har ett liknande gift i sig, men den går över på adonis där tulkörten saknas. På liknande sätt lever larven av den berömda amerikanska monarkfjärilen på tulkörtsläktingar. Dessa innehåller liknande giftiga substanser som lagras upp i larvens kropp och gör den och fjärilen giftiga för fåglar och andra djur.
Riddarskinnbaggar samlar på hösten i stora skaror på kyrkor och andra byggnader där det finns lämpliga skyddade springor att övervintra i. Därför har den på Gotland och Öland fått namnet ”körkmack”. På våren söker sig djuren i stort antal åter till platser där tulkörten växer. Stöter de då på våradonisen som innehåller liknande giftämnen blir den attackerad i stället.
Ängsmyra
Ängsmyra
Vän
Myror hör till våradonisens vänner. De hjälper växten att sprida sina frukter så att fröna inte börjar gro precis bredvid moderindividen och konkurrera med den. Myrorna lockas av en oljerik och fruktdoftande vävnad längst ner på frukten och kan bära iväg den ett par meter.
Vissa myror drar också ner frukterna i sina gångar och bon i marken, vilket förmodligen ökar chansen att de ska gro. För spridning längre bort än några meter måste fröna fastna på ett större djur med päls.
Vildros/Nypon
Rosor är med sina taggar inte bara besvärliga för oss och andra djur utan även för våradonisen.
Fiende
De vackra vildrosbuskagen hör till adonisens svåraste fiender eftersom de växer snabbt och är svåra att röja bort när de väl vuxit upp. Tillsammans med andra taggiga buskar och snabbväxande lövträd tar de mer och mer över de öppna betesmarker där våradonisen trivs.
Häst
Hästar är våradonisens vänner.
Vän
Hästarna och korna hör till adonisens bästa vänner. Med sitt bete och tramp hjälper de till att hålla landskapet öppet. Våradonisen rör de däremot sällan eftersom den innehåller illasmakande och giftiga ämnen. Igenväxningen är det största hotet mot denna vackra blomma.
Regn
Fiende
Regnet är kanske våradonisens största fiende efter igenväxningen. Regnigt och kallt väder på våren under blomningstiden hindrar de pollinerande insekterna att vara aktiva. Våradonisens blommor öppnar sig inte ens när solen inte skiner. På så sätt skyddas pollenet från att spolas bort när bina och blomflugorna ändå inte kan flyga. Regn och fuktigt väder ökar också angreppen från olika svampsjukdomar.
Får
Får betar effektiv vilket gynnar våradonisen.
Vän
Fåren är våradonisens allra bästa vänner. De betar och håller landskapet öppet. Själva adonisen rör de däremot inte eftersom den innehåller illasmakande och giftiga ämnen som kallas hjärtglykosider.
Förutom att förhindra igenväxning av buskar och annan konkurrenskraftig vegetation kan fåren med sin täta päls sprida adonisens krokförsedda frukter till nya platser där de kan trivas — ibland flera kilometer bort.
Vårtbitare
Vårtbitarna liknar gräshoppor men har betydligt längre antenner.
Fiende
Vårtbitarna tillhör våradonisens fiender även om de inte orsakar så väldigt stor skada. Det är under uppväxten, när de kallas nymfer, som de äter ståndare och kronblad på adonisblommorna. Ibland blir blommorna helt förstörda och bildar inga frön alls.
Svalört
Svalört
Fiende
Svalört och smörblommor måste i huvudsak räknas till våradonisens fiender eftersom de ofta blommar vid samma tid och då är konkurrenter om pollinerande insekter. Om många svalörtsblommor är utslagna samtidigt med adonisen så blir det mindre antal vildbin och andra blombesökande insekter som pollinerar adonisen, vilket gör att det blir färre frön.
Lite mildras emellertid dessa växters negativa verkan genom att blommorna har nektar att erbjuda vildbina. Bina behöver ju både pollen och nektar och våradonisen själv saknar nektar i blomman.
Smalbin
Fiende
De honor av smalbin, som man ofta kan se samla pollen i våradonisens blommor när solen skiner, överför en del pollen från ståndarna i en blomma till pistillen i en annan och får därför räknas till växtens vänner.
Särskilt betydelsefulla för pollinationen är de dock knappast eftersom de är så små att de ofta kan samla pollen från ståndarna i flera minuter utan att röra vid pistillerna i blommans mitt. Nektar måste bina samla i andra blommor som är öppna samtidigt eftersom våradonisen inte har någon nektar. Den är alltså vad man brukar kalla en ren pollenblomma.
Slån
Fiende
Detta är en av våradonisens värsta fiender eftersom igenväxning med de taggiga slånbuskarna hör till de allra största hoten mot denna vackra vårblomma.
Om slånbuskarna däremot kan hållas i schack på mindre ytor och hindras från att breda ut sig över nya områden, så är de bra för adonisen. Slånet blommar nämligen till stor del samtidigt med denna och har blommor med mycket nektar åt de vildbin som i sin tur är viktiga pollinatörer på adonisens blommor. Bina måste alltså ha tillgång till både nektar och pollen och från adonisen kan de bara få pollen.
Fiende