Getingar

I skogen kan de mindre getingarna bygga sitt bo hängande från en gren i ett träd eller en buske men det vanligaste är att de gör det i en hålighet i jorden. Bålgetingen bygger däremot nästan alltid boet i ett ihåligt träd eller en stor fågelholk. Vissa insekter härmar getingar för att skrämma fåglar och andra som kan vilja äta upp dem.

Bålgetingen (Vespa crabro

Bålgetingen är den största samhällsbyggande getingen i Europa. Den är en rovinsekt som kan jaga andra getingarter.

bålgetingbo

Bålgetingarna har byggt bo i en knipholk vid en liten sjö.

Bålgetingen (Vespa crabro)

Bålgetingens huvud i närbild.

Bålgetingen (Vespa crabro)

Drottningen är 25–35 millimeter lång, medan övriga bålgetingar är något mindre. Bålgetingen är en förhållandevis lugn geting som sällan attackerar människor. Ett bålgetingsting är oftast inte farligare än ett stick från en vanlig geting.

Vanlig geting (Vespula vulgaris)

En vanlig geting är på väg till sitt bo nere i underjorden. Getingbon läggs ofta i gamla gångsystem och bon som har gjorts av sorkar och möss. Lägg märke till att getingarna har bitit av alla gamla grässtrån och löv vid ingången. Det är arterna vanlig geting, tysk geting och rödbandad geting som är ”jordgetingar”, men de två första bygger också bon i byggnader.

Tyskgeting (Vespula germanica)

Bohål till ett stort underjordiskt bo av den tyska getingen. Runt mynningen syns arbetare som vaktar ingången samt andra som är på väg ut med stickor och jordpartiklar för att boet ska kunna utvidgas. Detta är den geting som har mest gult på huvudet av de svenska arterna.

Rödbandad geting (Vespula rufa)

Den rödbandade getingen är rödaktig på bakkroppens främre del. Den bygger alltid bo under jorden.

geting

Getingar är inte bara rovdjur utan äter även pollen. Här en geting på en blåbärsblomma.

cellkaka

Här har det underjordiska getingboet grävts upp och öppnats på hösten sedan den gamla drottningen och alla arbetarna dött. Det är bara de nya drottningarna som efter att ha blivit befruktade övervintrar och kan bygga nya bon nästa vår. På bilden till höger ser du en närbild på de cellkakor där alla arbetare samt nya drottningar och hanar kläckts.

cellkaka

En cellkaka i det övergivna boet. En ensam sent kläckt hane är kvar. Larven i mitten tillhör en blomfluga (Volucella) och lever av avfallet i boet.

Vanlig geting (Vespula vulgaris)

En sent kläckt hane finns kvar vid boet och kommer snart att dö. Hannarna skiljs från arbetare och drottningar på sina långa antenner. De kan inte stickas så man kan ta dem med handen.