Däggdjur

Bland däggdjuren kan vi nämna igelkotten som trivs i parker och villaträdgårdar. Ett annat exempel är fältharen som finns i de delar av tätorterna där det finns gräsmattor, häckar och buskage. Rådjur blir också allt vanligare i trädgårdar och parker. Ibland orsakar de problem genom att äta upp prydnadsväxter och grönsaker. Särskilt tycks de gilla tulpaner! Grävlingen är inte ovanlig i städernas grönområden och villakvarter. Den bor ofta i dräneringsrör, vägtrummor och SJ:s gamla semafortunnlar. På samma sätt som igelkotten och många fåglar drar den nytta av stadens kortklippta gräsmattor där den på natten hittar gott om daggmask.

Igelkott (Erinaceus europaeus)

Igelkotten hör till en grupp däggdjur som kallas insektsätare. Hit hör även näbbmöss och mullvad. Den äter det mesta den kommer över som insekter, daggmaskar, sniglar och snäckor, grodor, fågelungar och musungar. Den äter även as, t.ex. död fisk. På vintern ligger den i dvala. Kroppstemperaturen kan sjunka ner till +6 grader.

Rådjur (Capreolus capreolus)

Rådjur (ung råbock) som äter maskrosor i en trädgård. Rådjur är mycket förtjusta i olika blommor som den kan hitta i trädgårdar, exempelvis tulpaner.

Till däggdjuren hör också fladdermössen som är vanliga i städerna. De jagar insekter kring träd och vid vatten samt kring gatlyktor. Boplatserna finns under taken och i väggarna på gamla hus samt i ihåliga träd på kyrkogårdar och i parker. Där bor många honor tillsammans och föder upp sina ungar. I södra Sveriges städer upp till Uppland finns den gråskimliga fladdermusen. Det är där den art man mest lägger märke till eftersom den har ett mycket typiskt läte. Under parningstiden som inträffar i oktober flyger hannarna runt omkring stora byggnader som slott, kyrkor och sjukhus och låter höra ett skarpt tickande ljud fyra gånger per sekund.

Gråskimlig fladdermus (Vespertilio murinus)

Gråskimlig fladdermus. Pälsen är mörkbrun med ljusgrå spetsar. © Hugo Willocx

Gråskimlig fladdermus (Vespertilio murinus)

Gråskimlig fladdermus. Alla svenska fladdermöss hör till gruppen (familjen) läderlappar. Läderlapp är ett gammalt ord för fladdermus.

Fälthare (Lepus europaeus)

Fältharar kan man se i parker och i trädgårdar i många av våra samhällen och städer. Den har långa bakben och kan ta väldiga hopp när den ska springa ifrån en fiende, t.ex. räven. Den svarta översidan på svansen skiljer den från skogsharen.

Grävling eller europeisk grävling (Meles meles)

Grävling i vägtrumma. Liksom andra nattaktiva djur har den ett reflekterande skikt bakom näthinnan. Det gör att den ser dubbelt så bra när det är mörkt. Det är också detta skikt som reflekterar kamerans blixtljus.