Vilda djur

De stora vilda däggdjuren är björn, järv, lo, älg, skogshare och räv. Fjällräven är nu nästan utrotad och vargen är borta från fjällen sen många år. Den lilla fjällämmeln är en slags sork som är brokig i gult och brunt. Den är välkänd för att den varierar så mycket i antal mellan olika år. Vissa år finns nästan inga och andra år finns de i massor överallt. Sådana år kallas lämmelår.

Fjällräv

Många köttätande djur (predatorer) i fjällen lever till stor del på lämlarna och förökar sig bara de år det finns mycket av dem. Fjällabben, som är en flyttfågel, kommer på våren och ser om det finns några lämlar; gör det det stannar den, bygger bo och lägger ägg, annars ger den sig av till Norska havet igen. Fjällugglan flyttar över hela det norra fjäll- och tundraområdet i Kanada, Sibirien och Skandinavien. Den stannar för att häcka bara i områden med gott om lämlar eller andra gnagare.

En stor mängd arter av änder och vadare (ljungpipare, fjällpipare och olika snäppor) kommer till fjällen om våren för att häcka. Den stora snömängden som fallit under vintern gör att det på våren bildas gott om vattensamlingar av olika storlek. I dessa utvecklas myggornas larver och de är perfekt mat för alla dessa fåglar, liksom för fiskar som harr, öring och röding.

Många av myggorna är stickmyggor och hos dem suger honorna blod från människor och djur. Detta gör att det på sommaren kan vara besvärligt att vandra i fjällen om man är känslig för myggstick. På liknande sätt lever knotten, med den skillnaden att larverna lever i rinnande vattendrag.

På våren när snösmältningen pågår är fjällriptuppen brokig. Att detta är en tupp (hane) ser man på att den har en röd kam över ögat och ett svart streck mellan ögat och näbben.

Välkända fåglar i fjällen är också riporna som jagas för köttets skull. Det finns fjällripa som lever ovanför skogsgränsen och dalripa som trivs i fjällbjörkskogen. De byter fjäderdräkt på hösten så att de under vintern är kritvita. Båda brukar därför kallas snöripa på restaurangernas matsedlar. Kan du gissa varför det är bra för riporna att ha olika färg vid olika årstider? Svar.

Det är inte bara ”rovdjur” som räv, fjällräv, korp, fjällabb, fjällvråk, fjälluggla och hökuggla som ökar i antal under lämmelår utan detta gäller också änder, vadare och ripor. Kan du förklara varför? Svar.

Fjällriphönan ser nästan ut som en sten när hon ruvar sina ägg på fjällheden. Hon är mer gulbrun än tuppen och saknar den röda kammen över ögat. Ripornas vingar är vita även på sommaren

Genom att riporna och änderna ökar så ökar också de största rovfåglarna kungsörn, havsörn och jaktfalk eftersom de mest fångar och äter fåglar i denna storlek. På så sätt har många olika djur nytta av att lämlarna är många vissa år.

Den enda orm som finns ända upp i fjällen är huggormen. Helsvarta exemplar tycks vara särskilt vanliga här vilket troligen beror på att de svarta har lättare att snabbt få upp kroppstemperaturen vilket är bra för dem.

Blåhaken anses av många som den vackraste fågeln i fjällen. Den har också en vacker sång. Man kan höra att den är nära släkt med näktergalen. Boet bygger den i en grästuva eller under en buske.
Rödvingetrasten är tillsammans med björktrasten den vanligaste trasten i fjällen.

Den allra vanligaste fågeln på fjällheden är ängspiplärkan medan en som inte är fullt så vanlig är stenskvättan.