Ovälkomna gäster
Till de ovälkomna vilda djuren på ett jordbruk hör definitivt husmusen och råttan som trivs här därför att det finns säd och djurfoder. De var också den viktigaste anledningen till att katten infördes och spreds över landet en gång i tiden. Råttor och möss ställer till problem inte bara genom att de äter upp, förorenar och förstör matvaror, djurfoder och annat. De sprider också själva och genom sina loppor mycket farliga sjukdomar och parasiter som böldpest (digerdöden!) och trikiner.
Två andra vilda gnagare, åkersork och vattensork, kan också göra skada på åkrarna och har därför bekämpats av bonden. Eftersom de oftast varken kommer in i hus och lador eller sprider sjukdomar så har de varit till betydligt mindre problem.
Ovälkomna vilda växter kallar vi ogräs. Dit hör vissa mycket vackra blommor som vallmo, blåklint, riddarsporre, baldersbrå och klätt. De gynnas förstås också av att bonden genom gödsling, vattning och jordbearbetning ordnar så att hans odlingsväxter trivs så bra som möjligt. På grund av konkurrensen från ogräsen sprutas de flesta svenska grödorna, som sädesslag och oljeväxter, med ogräsmedel, ofta flera gånger per säsong. Så kallad KRAV-odling, utan besprutning och konstgödsel, blir dock allt vanligare.