Några olika arter och grupper

Buksamlarbin (Megachilidae).
Samlar pollen i håren på bakkroppens undersida. Murarbina (Osmia och Hoplitis) hör hit liksom tapetserarbina (Megachile), ullbina (Anthidium) och kådbina (Heriades).

  • Rött murarbi (Osmia rufa). Ett vackert rödhårigt bi som murar med lerklumpar. Bygger i rör med 7—11 mm diameter. Honan har två kraftiga horn mellan antennerna. Kläcks redan i april, hanarna någon vecka före honorna. Som alla bin samlar de nektar och pollen till avkomman. Besöker gärna fruktträd.
  • Blått murarbi (Osmia caerulescens). Ett blåsvart bi som murar med tuggade gröna blad. Bygger i rör med 4—7 mm diameter. Kläcks i maj.
  • Timmermurarbi (Hoplitis tuberculata). Ett bi med tvärrandig bakkropp som murar med tuggade gröna blad och små gruskorn. Bygger i rör med 4—5 mm diameter. Kläcks i juni. Syns mest mitt i sommaren.
  • Tapetserarbi eller bladskärarbi (Megachile). Klär in boet med halvcirkelformiga bladbitar som skärs ut ur blad av t.ex. kaprifol eller rosor. Kläcks i juni—juli.
  • Småullbi (Anthidium punctatum). Avgränsar cellerna med ulliga växthår. Bygger i rör med 8—8,5 mm diameter. Den andra vanliga svenska ullbiarten, storullbi (Anthidium manicatum), använder upp till 15 mm diameter. Storullbiet samlar helst nektar och pollen från syskor (Stachys) som bosyska och lammöra samt från hjärtstilla (Leonurus cardiaca). Från lammöra tas alltså både mat och bomaterial.
  • Väggbi eller kådbi (Heriades truncorum). Murar med kåda. Bygger i rör med ca 4 mm diameter. Kläcks i juni, hanarna först, och bygger bo i juli—augusti. Samlar pollen och nektar enbart från korgblommiga växter och tycker särskilt om gulblommiga arter, t.ex. strandloppört (Pulicaria dysenterica), renfana (Tanacetum vulgare) och färgkulla (Anthemis tinctoria).
  • Smörblomsovarbi (Chelostoma florisomne). Murar med lera och små stenar. Bygger i rör med ca 4 mm diameter. Kläcks och bygger bo i juni—juli. Samlar pollen och nektar nästan enbart från smörblommor.
  • Sidenbin (Colletidae).
    Avgränsar cellerna med ett sekret som hårdnar till en sidenaktig pergamentartad hinna.

  • Citronbina (Hylaeus) hör hit. Bygger i rör med 3—6 mm diameter. Kläcks i juni.
  • Solitärgetingar (Eumenidae).
    Fångar och förlamar larver av små nattfjärilar och skalbaggar som föda åt larverna. Murar med slät lera.

  • Lergetingarna (Ancistrocerus) hör hit. De bygger i rör med 8—8,5 mm diameter. De flesta kläcks i juni.
  • Symmorphus gracilis. Solitärgetingar av denna art bygger en propp av träfibrer utanpå leran, som ett ytterligare skydd och kamouflage för boet. De vill ha borör med 5—6 mm diameter.
  • Rovsteklar (Sphecidae).
    Fångar och förlamar bladlöss, spindlar, stritar, skalbaggar eller nattfjärilslarver som föda åt larverna. Murar med lera eller kåda. Släktena Trypoxylon och Passaloecus hör hit.

  • Allmän lersmetare eller allmän spindelgrävstekel (Trypoxylon figulus). Den fångar små spindlar som föda åt larverna. Murar med lera och bygger i rör med 2,5—5 mm diameter. Kläcks i maj.
  • Passaloecus. Steklar av detta släkte fångar granbladlöss som föda åt larverna. Murar med kåda och bygger i rör med 4 mm diameter. Har alltid en krans av kådpärlor kring boöppningen. Kläcks i juni—juli.
  • Tillbakspil