Träd på sommaren och hösten

På sommaren står träden i full grönska och det passar bra att titta på hur bladen och frukterna ser ut hos olika arter. På hösten får många lövträd vackra höstfärger som inspirerar till att samla in blad från olika träd för att pressa i växtpress eller för att rita av och måla. Det är också spännande att få dramatisera ett träd och få vara dess olika delar. Se förslag på aktiviteter nedan.

Mål med arbetsområdet Träd

Barnen/eleverna ska

• känna igen och kunna namnge några vanliga träd
• ha kunskap om trädets livscykel
• arbeta med observationer i fält i sin närmiljö

Naturstig

Märk ut en slinga i skogen där det finns flera arter av träd och låt eleverna/barnen följa naturstigen för att se och lära sig om de olika träden. Beroende på barnens/elevernas ålder kan någon av varianterna nedan väljas. Glöm inte att ta med luppar.

Yngre barn (förskola, f–2):
Förbered dig genom att läsa om de olika arterna av träd. Ta sedan med barnen/eleverna ut och stanna vid de olika arterna. Berätta om träden och låt barnen känna, titta och lukta d.v.s. använda så många sinnen som möjligt.

Något äldre elever (år 3–4):
Skriv skyltar med faktauppgifter om varje art och komplettera med uppgifter. Uppgifterna kan handla om att leta rätt på trädets frön/frukter och ta med, att mäta omkretsen på trädet, att ta med ett blad från varje träd och sedan jämföra vilka som är mest lika etc. Sätt sedan ut skyltarna och låt barnen/eleverna gå naturstigen i små grupper och läsa och göra uppgifterna. Avsluta med att gå igenom uppgifterna.

Äldre barn (år 5–6):
Dela in eleverna i mindre grupper och tilldela varje grupp varsin art. Avsätt en lektion till att eleverna får gå ut och titta på sitt träd och undersöka det med alla sinnen. Tillbaka i klassrummet kan de ta reda på och notera sådant som är intressant att veta arten som till exempel hur man använde trädet förr och hur det används i dag, vilka andra organismer som är beroende av trädet, hur gammalt det kan bli och hur det fortplantar sig. Alla eleverna går sedan naturstigen och vid varje stopp/träd får grupperna i tur och ordning berätta om sitt träd. Avsluta och repetera med frågor om de olika träden.

Vi jobbar också med:
svenska när eleverna berättar, läser och skriver
barnens sociala förmågor när de ska lyssna på läraren eller sina kamrater, samt att de tränas i att samarbeta (år 3-6)

Naturmemory

Ett bra spel att använda för att träna på att känna igen blad och kottar.Juniuppslaget i Bi-lagan nr 2, augusti 2004.

Sortera

Ta med barnen ut i en skog där det finns olika arter av lövträd. Ett sätt att bilda mindre grupper börjar med att barnen står i ring med händerna bakom ryggen. De får sedan ett blad från ett träd i händerna utan att se hur det ser ut. Uppgiften blir att känna på bladet för att kunna beskriva det för kompisarna och på så sätt hitta andra som har samma art. Alla med till exempel björklöv bildar en grupp, alla med eklöv en grupp o.s.v.

Därefter kan grupperna gå ut i skogen och leta efter så många arter av träd som möjligt och ta med sig ett blad från varje träd, som de ska sortera på olika sätt: efter färg, form, lukt, hur de känns etc. Prata sedan om bladen (Vilka träd kommer de ifrån?) och låt barnen/eleverna berätta hur de tänkte när de sorterade. Ta med de finaste bladen till klassrummet in och gör tillsammans klassens höstträd genom att rita en stam på ett stort papper och sedan klistra upp alla löv.

Skogsvaktaren

Leta rätt på ett ställe med många olika arter av träd. Dela in barnen/eleverna i mindre grupper om cirka 5. Varje grupp ska stå i led och den första i varje led (skogsvaktaren) vänder sig om så att han/hon tittar på resten av ledet. Varje grupp får ett träd, som ligger en bit bort från ledet, detta markeras med till exempel ett band. Viktigt är att skogsvaktaren inte får veta vilket träd det är. Nu gäller det för honom/henne att lista ut vilket träd det är genom att ställa ja- och nej-frågor till de som står i ledet. De som står i ledet ska sedan springa till sitt träd för att finna svaret på frågorna.

Exempelvis frågar skogsvaktaren: Är bladen lena eller sträva? Den första i ledet springer då bort till trädet och känner på bladen för att sedan springa tillbaka och svara ja eller nej. Sedan fortsätter skogsvaktaren att ställa frågor tills han/hon har tillräcklig information för att kunna hitta rätt träd.

Vi jobbar också med:
sociala förmågor i form av samarbete och att lyssna på varandra

Berättelser om träd

Sagor och myter
Sök efter sagor och myter om träd. Kanske finns det något om just ett träd som växer i skolans närhet.

Egna berättelser
Låt barnen/eleverna hitta på egna sagor/berättelser kring ett träd i skolans närhet. Sitt ner vid trädet och fundera på vad trädet har varit med om, sett och hört. Låt sedan detta bli till en berättelse som trädet berättar.

Låt barnen fantisera kring trädens utseende och egenskaper, men var noga med att tala om de biologiska förklaringarna.
Varför fäller inte barrträden sina barr på vintern? Biologisk förklaring: Det är bra att ha kvar barren eftersom det blir mindre slöseri med viktiga kemiska ämnen. Träden kan också utnyttja fotosyntesen så snart det blir lite varmare och ljusare. Att barrträden klarar av att behålla barren hela året beror på att de inte avdunstar så mycket vatten som lövträden eftersom barren är små och smala och täckta med vax. Granen har i genomsnitt kvar sina barr i cirka sju år, medan tallen tappar barren tidigare, efter cirka tre till fem år.
Varför skakar asplöven så lätt? Biologisk förklaring: De har en stjälk som är lång, tunn och platt, vilket gör att aspbladen rör sig lätt i vinden. (Man brukar ibland säga ”Darra som ett asplöv”).
Varför ligger det kvar ekblad på marken under betydligt längre tid än många andra blad? Biologisk förklaring: Ekblad innehåller kemiska ämnen (tanniner) som djur som äter nedfallna blad inte tål. Bladen har också en hård yta.
Kanske några av barnen har egna frågor som man inte direkt kan svara på. Uppmuntra dem att fråga, kommentera frågan på ett positivt sätt och försök gärna ta reda på ett svart.

Vi jobbar också med:
att skriva, skrivspråksregler, fantasi

Bygg ett träd

Till denna övning behöver man vara minst åtta. Målet är att barnen/eleverna ska få en uppfattning om trädets delar och deras funktioner. Placera ut deltagarna enligt skissen till vänster och berätta om de olika delarna. När alla är utplacerade ska de börja agera som sin del. Låt varje deltagare först låta och eventuellt röra sig enskilt. När alla vet sin uppgift får alla agera samtidigt och bilda en modell av ett träd.

• pålroten sitter fast
• kärnveden står still
• ytrötterna sörplar vatten (barnen ska låta som de sörplar)
• veddelen sörplar och sträcker händerna upp i luften (transporterar vatten uppåt)
• sildelen låter som någon slags transport och har händerna nedåt och böjer på knäna (transporterar socker från bladens  fotosyntes nedåt till roten)
• barken håller varandra i händerna för att skydda

Komplettera eventuellt med barkborrar som finns runt ett barrträd och försöker ta sig in i barken. Barkens uppgift är hindra dem att komma in.

Vi jobbar också med: samarbete

Matematik med träd

Träd är är användbara för att arbeta med olika moment i matematik.

Höjd
Låt eleverna komma med förslag på hur man kan ta reda på hur högt ett träd är. Se till att ha olika typer av hjälpmedel till hands, såsom rep, måttband, pinnar m.m. och låt sedan eleverna prova sina idéer.

Ett enkelt sätt att mäta höjden på ett träd är att använda en pinne som är lika lång som den egna utsträckta armen. Håll pinnen med utsträckt arm, lodrätt mot trädet och ställ dig så att pinnen täcker hela trädet från rot till topp. Stega eller mät avståndet fram till trädet. Detta avstånd är lika med trädets höjd.

Ett annat sätt som passar yngre barn, är att ett barn står vid trädet och ett annat ca 10 m bort. Han/hon håller upp en pinne som motsvarar längden på barnet vid trädet sedan ser man hur många ”barn högt” trädet är.

Omkrets
Låt även här barnen komma med idéer för hur man kan mäta omkretsen på ett träd. Låt dem prova olika sätt. Med de äldre barnen kan man även gå vidare och prata om diameter och radie. Använd rep, måttband m.m.

Snärja träd
Dela in barnen/eleverna i mindre grupper. Ge varje grupp ett rep om cirka 50 m. Nu är det dags att ge sig ut och ”snärja träd”.
Hur många träd kan de snärja, ringa in, med sitt rep?
Hur många olika arter av träd har de snärjt? Plocka löv från de olika arterna och titta gemensamt på vilka arter det är.
Hur många eller hur stor andel av träden är barrträd och hur många eller hur stor andel är lövträd?
Välj ut ett träd och mät på olika sätt (se ovan ’Mät ett träd’).

Vilka frågor och uppgifter som passar beror på barnens/elevernas förkunskaper och ålder, samt skogens egenskaper.

Jobba med kottar
Barnen/eleverna får till uppgift att, i mindre grupper, samla så många kottar de kan under cirka 2 min.
Hur många kottar hittade ni?
Hur många kottar är hälften av det totala antalet kottar?
Dela kottarna i 4,5,6…lika stora högar. Hur många blir det i varje hög?
Använd kottarna för att utforma uppgifter med de fyra räknesätten och låt sedan en andra grupper lösa uppgifterna. Till exempel:

4 kottar * 3 kottar = ?

8 kottar – 7 kottar = ?

Mät varandra i gruppen. Hur många kottar lång är du? Hur många kottar lång är hela gruppen tillsammans? Gissa hur många meter det blir. Kontrollmät med måttband. Låt fantasin flöda och hitta på kottuppgifter som passar just din grupp och ditt syfte.

Vi jobbar också med:
samarbete
de fyra räknesätten
taluppfattning
längd, omkrets, diameter och radie