Zooma med en doktorand i biologi

Låt dina gymnasieelever ta del av aktuell forskning och ställa frågor till en biologidoktorand! Våren 2024 deltar doktorander i biologi vid både Uppsala universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Ett tips är att göra ett ”mikrosamarbete” med klassens lärare i engelska då många av doktoranderna kommunicerar på engelska. Kemilärarnas resurscentrum (KRC) har motsvarande erbjudande i Zooma med en doktorand i kemi.

Anmälan för vårterminen är öppen 17 – 29 januari. Läs mer om upplägget nedan.

 

Doktorandprojekt som är tillgängliga för bokning våren 2024

Forskningsområden uppdateras fram till den 17 januari

Foto: Department of Organismal Biology, Human Evolution program

Lifetime net greenhouse gas emissions and contribution to the food system from dairy cows fed best practice diets (English (preferably) or Swedish)

Om hur olika foder för kor kan förändra klimatpåverkan

Animal production can cause severe negative environmental impacts, but at the same time, when appropriately stocked and managed, animal production can be an efficient, sustainable way of food production. There are several indicators and tools that allow us to evaluate and assess agricultural production at the farm, local, regional and national scale but there is a lack of experimental data to confirm conclusions from theoretical models. My PhD project aims to investigate the lifetime emissions of greenhouse gases and the net food delivery from high-producing dairy cows fed diets based on feeds that are associated with low negative environmental impact. Given that almost 25% of the agricultural land in Sweden is used by dairy cows today, the dairy sector has a special role in overall sustainability.

Foto: Department of Organismal Biology, Human Evolution program

Algae as a Feed Additive for Reduced Methane Emissions in Dairy Cows (English)

Om hur alger kan fungera som djurfoder för att minska metanutsläpp hos mjölkkor

Livestock globally is estimated to contribute to 30% of total anthropogenic methane (CH4) emissions, making it a significant factor in global warming. In recent years, various mitigation strategies have been explored to identify substances that can effectively reduce enteric CH4 emissions in ruminants. One promising solution is the use of seaweed, specifically Asparagopsis taxiformis (AT), which has demonstrated high efficiency in reducing CH4 emissions in ruminants. As part of my PhD project, we aim to investigate the effects of algae-derived substances on dairy cows, focusing on rumen microbiology, with the ultimate goal of promoting sustainability in dairy production. By studying the impact of these substances on animal parameters, we hope to find ways to enhance the overall environmental performance of the dairy industry.

Hur påverkas skogen av klimatförändingar? Och kan vi hjälpa/stjälpa den? (svenska, engelska)

Med klimatförändringar kan vi förvänta oss förändrade tillväxtförhållanden i våra skogar. Till exempel, under den extremt torra sommaren 2018 var det många skogar runtom i landet som sjönk i tillväxt och hälsa. Detta följdes också av ett utbrott av granbarkborre, som ofta anses ha föranletts av torkan. För att förhindra att sådant här händer igen behöver vi veta när och var vi kan utföra åtgärder för att mildra effekterna av klimatförändringar. I det här projektet tittar jag på geografin över Sveriges skogar för att försöka hitta ifall det finns gemensamma nämnare bland de skogar som verkar påverkas mindre av dåliga väderförhållanden.

Ecosystem restoration by large-scale releases of hatchling cod (engelska)

Handlar om projekt för att hjälpa torsken i Östersjön att återhämta sig efter problem med överfiske och olika miljöproblem.

After decades of overfishing and failed management, in combination with environmental threats, the Baltic Sea cod stock is today at an all-time low. My project is testing whether it is possible to strengthen the cod population by raising and releasing more than one million yolk-sac larvae per year in different bays in the Baltic Sea. For this, I conduct research on many different questions, ranging from “Do the released fish larvae have enough food in the Sea?” over “Will they be preyed on?”  to “How can they be marked, so we can find them back some time later?”.

The role of forests and wood for climate change (engelska)

Handlar om skogens och skogsprodukternas roll för motverka klimatförändringar.

Climate change is one of the greatest challenges of our time. To mitigate its negative consequences such as dangerous floodings, desertification, or extreme heatwaves, we must decrease the level of greenhouse gases in the atmosphere. Forests are able to absorb carbon dioxide, the most important greenhouse gas, from the atmosphere and store it in their biomass. But how shall we manage the forest, and which kind of products shall we produce out of wood to reduce climate change in the best way?

Hur radioaktiv är fisk beroende på vad de äter? (svenska)
Radioaktiva isotoper kan i höga koncentrationer påverka den reproduktiva hälsan och utvecklingen av fisk. Men, hur mycket dem påverkas varierar emellan arter, även om dem lever i samma område. Detta beror inte bara på att dessa isotoper upptas direkt ifrån miljön, utan även för att dem äter olika föda. Olikheten av koncentrationen radioaktiva isotoper emellan fiskarter, och även fiskindivider, beror därför på hur födoväven är strukturerad, alltså vilka byten som är tillgängliga. I mitt arbete så jämför jag, genom stabila isotoper och i dosimetri, koncentrationen utav radioaktiva isotoper i fisk av olika arter, och även olika storleksklasser, ifrån kustområden utanför kärnkraftverk. Jag undersöker även hur klimatförändringar påverkar födovävsstrukturen och hur det, i sin tur, kan påverka ackumulationen av radioaktiva isotoper.

Modern dairy farming with cow and calf together (engelska)

Handlar om olika perspektiv på frågan om ur länge kor och kalvar kan få vara tillsammans i djurhållningen.

On most European and North American dairy farms, the calves are separated from their mothers almost immediately after being born and thereafter raised in a separate area of the farm by the farmer or farm staff. This practice has been ongoing for many decades, but lately, there is growing interest in keeping the calf together with the cow in the milking barn. However, this raises a lot of new questions, as modern dairy farms were not built with this practice in mind. For example, if we allow the cow and calf to bond, at what age should we then separate the pair in order to maximize the benefits for the calf (e.g., unlimited whole milk) while minimizing the economic losses for the farmer? Furthermore, we know that calves tend to grow and mature faster in these so-called “cow-calf contact” systems, but does being raised by their mothers have long-term effects on their fertility and future milk-producing capabilities? My PhD project aims to answer some of these questions and provide new insight for farmers who are interested in transitioning to this type of dairy farming system.

Slaget om kvävet (svenska)

Småplantor klarar sig inte särskilt bra i närheten av större träd. Detta handlar delvis om ljustillgång, men det har visat sig vara lika viktigt med markkonkurrens om kväve. Det finns anledning att tro att denna konkurrens möjliggörs av mykorrhizasvampar. Om vi kan förstå mekanismerna bakom varför naturlig föryngring är så ineffektivt, kan vi bidra till en omställning I skogsskötselmetoder som gynnar både biologisk mångfald och koldioxidupptag från atmosfären!

Kvävereglerad vedbildning i aspträd (svenska/engelska)

I dagsläget gödslas mindre än 1% av den svenska produktionsskogen. Hur kan gödsling bidra till ökad skogstillväxt samtidigt som negativa effekter minimeras? Träd har en dubbel roll. De kan både fånga upp och lagra kol från atmosfären och tillhandahålla alternativ till fossilbaserade produkter. Men för att göra det i en skala som kommer att göra skillnad krävs en ökning av skogsproduktionen. Ett sätt är att tillsätta kvävebaserade gödselmedel. Men vi behöver veta mer om de underliggande molekylära mekanismerna för kvävestimulerad tillväxt och i mitt projekt fokuserar vi på kambiet, den celldelande vävnaden som ger upphov till radiell tillväxt som blir ved. Vi är också intresserade av riskerna med en ökad stamvolym. Hur påverkas vedkvaliteten? Och vilken effekten ger olika kväveformer? Finns det andra alternativ till konventionella gödselmedel? Jag använder hybridasp och kontrollerad kvävetillförsel som modellsystem. Jag undersöker sedan effekten på veden som vävnad, och tittar på celltyper, cellstorlekar, dess kemiska sammansättning och de molekylära svaren. Målet är att förstå dessa processer på en mer grundläggande nivå som på sikt kan bidra till att lösa den större frågan om ökade efterfrågan på bioresurser samtidigt som användningen av gödselmedel begränsas.

Biodiversity implications of short-rotation broadleaf forests (engelska)

Handlar om vilken roll snabbväxande lövträd kan ha för den biologiska mångfalden i det svenska landskapet.

Facing climate change and biodiversity loss while satisfying the increasing wood supply demands are two of the most important challenges in the forestry sector in Sweden. Fast growing broadleaved trees can provide us with a huge amount of raw material in less time than conventional production stands while helping us to diversify the conifer-dominated Swedish landscape. It therefore has potential consequences for both biodiversity and recreational values. However, we know almost nothing about the actual biodiversity implications of these different fast growing broadleaved trees. Therefore, it is worth to do research and go deep into their potential contribution to biodiversity and gather more knowledge to successfully meet Swedish environmental goals. I investigate the biodiversity implications of these short-rotation broadleaf forests by doing different experiments and working with different taxa such as lichens, mosses and saproxylic insects.

Vilken fettsyra blir det till frukost? Mikrobiellt samarbete i en biogasreaktor som gör det omöjliga möjligt (svenska, engelska)

I dagens läge med osäkerhet gällande tillgång till energi och ett ökande intresse för förnybara resurser finns biogas som en lösning. Biogas består till störst del av metan (den energirika komponenten) och koldioxid. Det är många arter av både bakterier och arkéer som samarbetar i en biogasanläggning. För att producera biogas används olika typer av organiskt avfall såsom matavfall, gödsel och slakterirester. Dessa material innehåller proteiner, och när de bryts ner bildas ammoniak (NH3) som verkar hämmande särskilt för de metanbildande arkéerna, så kallade metanogener. Även fettsyror bildas under de olika nedbrytningsprocesserna. För att biogas ska fortsätta att bildas måste grupper av fettsyranedbrytande bakterier och metanogener samarbeta. Jag undersöker detta samarbetsförhållande och hur det kan optimeras för att öka biogasproduktionen.

Om insekternas mångfald: hur kan vi räkna det vi aldrig har sett? (svenska, engelska)

Insekter är en otroligt mångformig och talrik organismgrupp. Idag finns över en miljon arter beskrivna, och ändå uppskattar forskare att vi bara har upptäckt knappt 20 % av alla insektsarter som finns i världen. Insekterna är viktiga för att ekosystemen ska fungera och det är därför oroande att de minskar i antal som följd av förändringar i både klimat och markanvändning. För att kunna vända trenden behöver vi förstå mer om insekternas biologiska mångfald, men hur ska vi gå tillväga när vi inte vet hur arterna vi försöker räkna ser ut? I min forskning utvecklar jag nya metoder för att använda DNA, bilder och maskininlärning för att kartlägga stora mängder insekter från hela världen, inklusive tidigare okända arter. Med hjälp av de här metoderna hoppas jag kunna svara på var det finns en stor mångfald av insekter, och varför de finns just där.

För vem? Och hur anmäler man sig?

Zoom-besöket riktar sig till klasser som läser biologi, bioteknik, naturkunskap eller ämnen inom naturbruksprogrammet på gymnasiet. Flera doktorander kommer från olika länder och ger sina föredrag på engelska (se angivet språk bredvid titeln på föredragen). Principen först till kvarn tillämpas vid anmälan, men sedan sker också en fördelning av föredrag utifrån att så många olika lärare/skolor/klasser som möjligt ska få ta del av besöken. Anmälan är öppen 17 – 29 januari 2024. I anmälan får du rangordna föredragen efter hur intressanta de är för dina elever.

Anmälningslänk (öppnar 17 januari 2024)

Senast 31 januari skickas information ut om vilka föredrag varje lärare får sig tilldelat.

Anmälan

Hur går det till?

Efter anmälan görs en matchning mellan lärare/klasser och doktorander. Senast 31 januari 2024 får du ett meddelande från Bioresurs via epost om vilket föredrag du fått. Efter det har doktoranden ansvar för att kontakta dig. Har du inte blivit kontaktad av doktoranden inom en vecka ska du höra av dig till Bioresurs.

Inför besöket: Du och doktoranden kommer överens om när mötet med klassen ska äga rum. Du berättar för doktoranden om din kurs och klass och hur föredraget kan passa in och bidra till undervisningen. Om det finns frågor från eleverna i förväg kan doktoranden ta hänsyn till dem vid planeringen. Inför lektionen ansvarar doktoranden för att skicka:

  • en Zoom-länk till det digitala mötesrummet.
  • en länk till en utvärdering, som vi vill att eleverna besvarar efter besöket.

Under besöket: Doktoranden berättar om sin forskning, visar några bilder från sitt lärosäte och svarar på elevernas frågor.

Efter besöket: Du ger eleverna länken till utvärderingen som du fått av doktoranden. Du skickar en epost till Bioresurs för att bekräfta att besöket ägt rum.

Koppling till ämnesplaner

I syftestexten för gymnasiets ämnesplan för biologi står ”I undervisningen ska aktuell forskning och elevernas upplevelser, nyfikenhet och kreativitet tas till vara”. Att bjuda in en doktorand till sitt klassrum ger både koppling till aktuell forskning och möjlighet för eleverna att ställa nyfikna frågor. Men besöket kan bidra till flera syften. De ämnesområden som doktoranderna arbetar inom kanske passar in i det område inom biologi som ni arbetar med under kursen. Besöket kan på ett bredare plan knytas an till hur naturvetenskap fungerar ”in action”. Kanske kan ett besök göras i samarbete med klassens lärare i engelska? Sist men inte minst kan de unga doktoranderna ge sina perspektiv på olika val efter gymnasiet.