Zooma med en doktorand i biologi

Låt dina gymnasieelever ta del av aktuell forskning och ställa frågor till en biologidoktorand! Hösten 2022 deltar doktorander i biologi vid både Uppsala universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Kemilärarnas resurscentrum (KRC) har motsvarande erbjudande i Zooma med en doktorand i kemi.

Anmälan för hösten är öppen 15-31 augusti. Läs mer om upplägget nedan.

 

Doktorandprojekt som är tillgängliga för bokning hösten 2022

Forskningsområden fylls på fram till den 15 augusti

SAM lyases: a bacteria’s worst nightmare? (engelska)

Bacteria and phage viruses have been at war from the moment they met. Phages invade and use bacteria as a virus manufacturer. Bacteria have developed defence mechanisms against phages, such as restriction enzymes that cut the virus into pieces. In return, some phage viruses have evolved SAM lyases: a bacterium’s nightmare…

What they do in the dark – slimy algal blooms in Scandinavian brown-water lakes (svenska, engelska – please note: not available in October)

Did you know that there is an alga that causes slimy blooms? It’s called ”Gonyostomum semen” (or ”gubbslem”), and you can find it and its blooms in brown-water lakes all over Scandinavia. We still don’t know much about why it likes brown waters so much, and how these slimy blooms can change lake ecosystems, however, so that is what I want to find out in my research.”

Parasites and resistance: An ever-increasing danger for sustainable farming (engelska)

Parasitic worms are marvelous examples of evolution and adaption at work. Some infect humans, others – plants, whereas some prefer to parasitize farm animals. For farm animals such as sheep, different parasitic worm species can range from fairly harmless to very dangerous. I am interested in the latter. The one question that we still don’t have an answer to, though, is – how, exactly, do these dangerous worms adapt to survive treatment with antiparasitic drugs?

En kalv per år? (svenska, engelska)

Idag får de flesta mjölkkor en kalv varje år. I vår forskning undersöker vi om det är möjligt att individanpassa hur ofta korna kalvar och om det kan leda till en mer hållbar mjölkproduktion med färre kalvningar, bättre välbefinnande och bibehållen mjölkmängd.

Mission (im)POSSIBLE? The burden of antimicrobial resistance (engelska)

Bacteria can be both beneficial and dangerous by causing different infection diseases. Discovery of penicillin brought us to the golden age of antibiotics treatments. However, when bacteria become resistant, they can defeat the drugs and cause severe or even untreatable infection. The main cause of antimicrobial resistance is misuse of antibiotics, but it is not the only one reason. Using biological knowledge and programming tools I will try to answer the question: Which other factors cause antimicrobial resistance and how we can avoid its development for example in a pig farm?

Improved nutrient efficiency can give us more with less (engelska)

We try to find ways to a sustainable food production by decreasing the environmental pollution from agriculture. A balanced nutrition ensures a healthy growth in all plants. The excess of fertilizers in agriculture to guarantee high yield is causing contamination and running out of resources. Improving nutrient use efficiency, especially in our staple crops as wheat, will provide maximum yield safeguarding our natural resources at the same time. 

Att fånga kol i skogen: Hur påverkas skogens kolcykel av avverkning? (svenska, engelska)

Skogen utgör en viktig del i kampen mot klimatförändringar genom dess förmåga att fånga koldioxid från atmosfären och binda det i växter och mark. Det finns en mängd olika metoder att bruka skogen och i Sverige har vi länge använt oss av intensiva kalavverkningar. I min forskning tittar jag på hur kalavverkning påverkar flöden och förråd av kol i svenska skogar.

Inga spår av hund i den skandinaviska vargstammen! (svenska, engelska)

Har ni hört talas om de gamla konspirationsteorierna från 80-talet om att hundar skulle ha kunnat varit med och grundat den skandinaviska vargstammen? I min forskning använder jag bioinformatiska metoder och DNA från flera hundra vargar och hundar för att se om det finns någon sanning bakom detta.

Where do we come from? (engelska)

In our research, we are looking for pieces in the puzzle of our own evolutionary history as humans. We extract ancient DNA from bones found in archaeological excavations. By looking at the DNA, we can make inferences about the history of human populations.

Hur varmare vatten påverkar fiskar och deras näringsväv (svenska)

Vad händer med fiskarna när klimatförändringen ökar temperaturen? Blir de större eller mindre? Mognar de tidigare eller senare i ett varmare vatten? Kylvatten från kärnkraftverket Forsmark går till ”Biotestsjön” som får 5-10 grader högre temperatur än normalt. Sedan 1977 har abborre och mört samlats in. Jag undersöker storlek, ålder och könsmognad genom att titta på fiskarnas gälar, otoliter och DNA. Vi gör också experiment med levande fiskar, djur- och växtplankton för att se om de äter annorlunda vid olika temperaturer.

 

 

För vem? Och hur anmäler man sig?

Zoom-besöket riktar sig till klasser som läser biologi, bioteknik, naturkunskap eller ämnen inom naturbruksprogrammet på gymnasiet. Eftersom doktoranderna kommer från olika länder hålls de flesta föredragen på engelska. Vilket/vilka språk som kan väljas visas i presentationen av föredragen. Principen först till kvarn tillämpas vid anmälan, men sedan sker också en fördelning av föredrag utifrån att så många olika lärare/skolor/klasser som möjligt ska få ta del av besöken. Anmälan är öppen 15-31 augusti eller så långt platserna räcker. I anmälan får du rangordna föredragen efter hur intressanta de är för dina elever.

Anmälningslänk (öppnar 15 augusti 2022)

Senast 15 september skickas information ut om vilka föredrag varje lärare får sig tilldelat.

Anmälan

Hur går det till?

Efter anmälan görs en matchning mellan lärare/klasser och doktorander. Senast 15 september får du ett meddelande från Bioresurs via epost om vilket föredrag du fått. Efter det har doktoranden ansvar för att kontakta dig. Har du inte blivit kontaktad av doktoranden inom en vecka ska du höra av dig till Bioresurs.

Inför besöket: Du och doktoranden kommer överens om när mötet med klassen ska äga rum. Du berättar för doktoranden om din kurs och klass och hur föredraget kan passa in och bidra till undervisningen. Om det finns frågor från eleverna i förväg kan doktoranden ta hänsyn till dem vid planeringen. Inför lektionen ansvarar doktoranden för att skicka:

  • en Zoom-länk till det digitala mötesrummet.
  • en länk till en utvärdering, som vi vill att eleverna besvarar efter besöket.

Under besöket: Doktoranden berättar om sin forskning, visar några bilder från sitt lärosäte och svarar på elevernas frågor.

Efter besöket: Du ger eleverna länken till utvärderingen som du fått av doktoranden. Du skickar en epost till Bioresurs för att bekräfta att besöket ägt rum.

Koppling till ämnesplaner

I syftestexten för gymnasiets ämnesplan för biologi står ”I undervisningen ska aktuell forskning och elevernas upplevelser, nyfikenhet och kreativitet tas till vara”. Att bjuda in en doktorand till sitt klassrum ger både koppling till aktuell forskning och möjlighet för eleverna att ställa nyfikna frågor. Men besöket kan bidra till flera syften. De ämnesområden som doktoranderna arbetar inom kanske passar in i det område inom biologi som ni arbetar med under kursen. Besöket kan på ett bredare plan knytas an till hur naturvetenskap fungerar ”in action”. Kanske kan ett besök göras i samarbete med klassens lärare i engelska? Sist men inte minst kan de unga doktoranderna ge sina perspektiv på olika val efter gymnasiet.