Zooma med en doktorand i biologi

Låt dina gymnasieelever ta del av aktuell forskning och ställa frågor till en biologidoktorand! Hösten 2023 deltar doktorander i biologi vid både Uppsala universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Kemilärarnas resurscentrum (KRC) har motsvarande erbjudande i Zooma med en doktorand i kemi.

Anmälan för höstterminen är öppen 15 – 30 augusti. Läs mer om upplägget nedan.

Doktorandprojekt som är tillgängliga för bokning hösten 2023

Forskningsområden fylls på fram till den 15 augusti

Moving with the herd: tracing back humans through livestock genomes (engelska)

Humans have been domesticating animals and plants since, at least, 30.000 years ago. Some, as the dog, have changed how we interact with other animals, while others, like sheep, cattle and goats, have changed comepletely our ways of living. They were key in us moving away from a nomadic hunter gatherer livestyle into a more sedentary one, and have been influential ever since. We, however, don’t know that much about them and their past. And they have a lot to tell us, if we ask the right questions. That is why I use genomics, population genetics and bioarchaeology to learn about their past, and in doing so, also about our own.

Insekter är en otroligt fascinerande organismgrupp. Över en miljon arter är beskrivna, och ändå uppskattar forskare att vi bara har upptäckt knappt 20% av alla insektsarter! Insekterna är viktiga för ekosystemen och det oroande att de minskar i antal som följd av förändringar i både klimat och markanvändning. Vi behöver förstå mer om insekternas biologiska mångfald, men hur ska vi göra när vi inte vet hur arterna vi försöker räkna ser ut? Jag utvecklar nya metoder för att använda DNA, bilder och maskininlärning för att kartlägga stora mängder insekter från hela världen, inklusive tidigare okända arter. Målet är att ta fram bättre kunskaper om var insekterna finns, och varför de finns just där.

There are many different trees in Europe and in Sweden, too. We are taking a look at two broadleaf tree species that have very different characteristics and use in forestry and forests. Climate change is forcing the Swedish forestry sector to consider a variety of tree species while at the same time protecting long existing forest ecosystems has never been so important. To fill this gap, we are researching how poplar can be used for wood production and how oak forests can be managed for conservation.

When you walk in the forest and admire the tall conifer trees, do you ever think about the microbes that are living inside these magnificent trees? One of the microbial communities living inside conifer needles are nitrogen-fixing bacteria, which are capable of taking plant-unavailable nitrogen from the air and converting it into a form that plants can use for their growth. In my research, I am looking at the presence and activity of nitrogen-fixing bacteria inside Scots pine and how they are affected by forest nitrogen fertilization.

Min forskning handlar om att utföra livscykelanalyser (LCA) och andra miljösystemanalyser på biokolssystem. Biokol och andra tekniker som kan ge ”negativa utsläpp” (som alltså är positivt!) är väldigt relevanta, med tanke på klimatkrisen och prognosen att vi inte kommer nå Parisavtalet om vi inte bryter mönstret med ökande utsläpp av växthusgaser för varje år.

Climate change is one of the greatest challenges of our time. To mitigate its negative consequences such as dangerous floodings, desertification, or extreme heatwaves, we must decrease the level of greenhouse gases in the atmosphere. Forests are able to absorb carbon dioxide, the most important greenhouse gas, from the atmosphere and store it in their biomass. But how shall we manage the forest, and which kind of products shall we produce out of wood to reduce climate change in the best way?

Why do we find some species in one place while they are absent in another? Does the order and timing of arrival to a new habitat have something to do with this and why does community assembly matter in general? In my PhD project I am investigating how bacterial communities in freshwater ecosystems mix and if they have an advantage when arriving early to a new environment. Knowledge on how bacterial communities form and what they can do is important as microbial communities provide a multitude of services in our daily lives and different species provide different services like for example providing drinking water, breaking down pollutants and recycling nutrients.

Skogsbruk i tropikerna har länge varit ett hett ämne. I Sydostasien huggs många skogar ner för snabb vinning och för att sedan bli till oljepalmsplantage. Går det inte att sköta skogarna på ett långsiktigt hållbart sätt, där de får stå kvar men man fortfarande tjänar pengar på dem? Min forskning berör trädarter på Borneo och handlar om att identifiera vilka av dessa som har potential att både ge stor ekonomisk avkastning, men också vara klimatanpassade och bra för resten av ekosystemet. Jag undersöker hur trädarter skiljer sig åt i tillväxt, virkespriser, och överlevnadsförmåga i ett förändrat klimat. Jag tittar också på hur de påverkar kolbalansen och näringstillgången i jorden, samt hur viktiga de är för olika insekter

Nitrogen is one of the most important nutrients for plant growth and development. However, the increased usage of inorganic nitrogen fertilizers has a negative impact on the environment. We are focusing on alternative nitrogen sources like amino acids and their effects on plant growth. I perform fundamental molecular research to characterize an amino acid transporter in plant roots. By understanding amino acid uptake mechanisms, we hope to improve plant growth.

Facing climate change and biodiversity loss while satisfying the increasing wood supply demands are the most important challenges in the forestry sector in Sweden. Fast growing broadleaved trees can provide us with a huge amount of raw material in less time than conventional production stands while helping us to diversify the conifer-dominated Swedish landscape. However, we know almost nothing about the actual biodiversity implications of these different fast growing broadleaved trees. In my PhD studies I will be investigating the biodiversity implications of short-rotation broadleaf forests by doing different experiments and working with lichens, mosses and insects.

Kan högavkastande kor fungera bättre med om de får kalvar mer sällan? Ibland behöver ”gamla sanningar” prövas. Hittills har 12 månader ansetts vara det mest fördelaktiga för en mjölkgård. I min forskning undersöker jag om vi kan förutsäga individuella kalvningsintervall och om det kan gynna mjölkproduktionen.

.

Skogen tar upp koldioxid vilket hjälper oss i kampen mot klimatförändringar. Samtidigt vet vi ganska lite om hur klimatförändringarna kommer påverka skogen. Jag kommer presentera en del preliminära resultat från min forskning där vi bland annat har undersökt hur skogen reagerar på extrema väder, t.ex. torka och kyliga växtsäsonger.

After decades of overfishing and failed management, in combination with environmental threats, the Baltic Sea cod stock is today at an all-time low. My project is testing whether it is possible to strengthen the cod population by raising and releasing more than one million yolk-sac larvae per year in different bays in the Baltic Sea. For this, I conduct research on many different questions, ranging from “Do the released fish larvae have enough food in the Sea?” over “Will they be preyed on?”  to “How can they be marked, so we can find them back some time later?”.

För vem? Och hur anmäler man sig?

Zoom-besöket riktar sig till klasser som läser biologi, bioteknik, naturkunskap eller ämnen inom naturbruksprogrammet på gymnasiet. Flera doktorander kommer från olika länder och ger sina föredrag på engelska (se angivet språk bredvid titeln på föredragen). Principen först till kvarn tillämpas vid anmälan, men sedan sker också en fördelning av föredrag utifrån att så många olika lärare/skolor/klasser som möjligt ska få ta del av besöken. Anmälan är öppen 15 – 30 augusti 2023. I anmälan får du rangordna föredragen efter hur intressanta de är för dina elever.

Anmälningslänk (öppnar 15 augusti 2023)

Senast 15 september skickas information ut om vilka föredrag varje lärare får sig tilldelat.

Hur går det till?

Efter anmälan görs en matchning mellan lärare/klasser och doktorander. Senast 15 september 2023 får du ett meddelande från Bioresurs via epost om vilket föredrag du fått. Efter det har doktoranden ansvar för att kontakta dig. Har du inte blivit kontaktad av doktoranden inom en vecka ska du höra av dig till Bioresurs.

Inför besöket: Du och doktoranden kommer överens om när mötet med klassen ska äga rum. Du berättar för doktoranden om din kurs och klass och hur föredraget kan passa in och bidra till undervisningen. Om det finns frågor från eleverna i förväg kan doktoranden ta hänsyn till dem vid planeringen. Inför lektionen ansvarar doktoranden för att skicka:

• en Zoom-länk till det digitala mötesrummet.
• en länk till en utvärdering, som vi vill att eleverna besvarar efter besöket.

Under besöket: Doktoranden berättar om sin forskning, visar några bilder från sitt lärosäte och svarar på elevernas frågor.

Efter besöket: Du ger eleverna länken till utvärderingen som du fått av doktoranden. Du skickar en epost till Bioresurs för att bekräfta att besöket ägt rum.

Koppling till ämnesplaner

I syftestexten för gymnasiets ämnesplan för biologi står ”I undervisningen ska aktuell forskning och elevernas upplevelser, nyfikenhet och kreativitet tas till vara”. Att bjuda in en doktorand till sitt klassrum ger både koppling till aktuell forskning och möjlighet för eleverna att ställa nyfikna frågor. Men besöket kan bidra till flera syften. De ämnesområden som doktoranderna arbetar inom kanske passar in i det område inom biologi som ni arbetar med under kursen. Besöket kan på ett bredare plan knytas an till hur naturvetenskap fungerar ”in action”. Kanske kan ett besök göras i samarbete med klassens lärare i engelska? Sist men inte minst kan de unga doktoranderna ge sina perspektiv på olika val efter gymnasiet.