Zooma med en doktorand i biologi

Låt dina gymnasieelever ta del av aktuell forskning och ställa frågor till en biologidoktorand! Hösten 2023 deltar doktorander i biologi vid både Uppsala universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Ett tips är att göra ett ”mikrosamarbete” med klassens lärare i engelska då många av doktoranderna kommunicerar på engelska. Kemilärarnas resurscentrum (KRC) har motsvarande erbjudande i Zooma med en doktorand i kemi.

Anmälan för höstterminen är öppen 15 – 30 augusti. Läs mer om upplägget nedan.

Doktorandprojekt som är tillgängliga för bokning hösten 2023

Forskningsområden fylls på fram till den 15 augusti

Moving with the herd: tracing back humans through livestock genomes (engelska)

Människans evolution har påverkats av våra husdjur och förädlade växter

Humans have been domesticating animals and plants since, at least, 30.000 years ago. Some, as the dog, have changed how we interact with other animals, while others, like sheep, cattle and goats, have changed comepletely our ways of living. They were key in us moving away from a nomadic hunter gatherer livestyle into a more sedentary one, and have been influential ever since. We, however, don’t know that much about them and their past. And they have a lot to tell us, if we ask the right questions. That is why I use genomics, population genetics and bioarchaeology to learn about their past, and in doing so, also about our own.

Lifetime net greenhouse gas emissions and contribution to the food system from dairy cows fed best practice diets (English (preferably) or Swedish)

Om hur olika foder för kor kan förändra klimatpåverkan

Animal production can cause severe negative environmental impacts, but at the same time, when appropriately stocked and managed, animal production can be an efficient, sustainable way of food production. There are several indicators and tools that allow us to evaluate and assess agricultural production at the farm, local, regional and national scale but there is a lack of experimental data to confirm conclusions from theoretical models. My PhD project aims to investigate the lifetime emissions of greenhouse gases and the net food delivery from high-producing dairy cows fed diets based on feeds that are associated with low negative environmental impact. Given that almost 25% of the agricultural land in Sweden is used by dairy cows today, the dairy sector has a special role in overall sustainability.

Algae as a Feed Additive for Reduced Methane Emissions in Dairy Cows (English)

Om hur alger kan fungera som djurfoder för att minska metanutsläpp hos mjölkkor

Livestock globally is estimated to contribute to 30% of total anthropogenic methane (CH₄) emissions, making it a significant factor in global warming. In recent years, various mitigation strategies have been explored to identify substances that can effectively reduce enteric CH₄ emissions in ruminants. One promising solution is the use of seaweed, specifically Asparagopsis taxiformis (AT), which has demonstrated high efficiency in reducing CH₄ emissions in ruminants. As part of my PhD project, we aim to investigate the effects of algae-derived substances on dairy cows, focusing on rumen microbiology, with the ultimate goal of promoting sustainability in dairy production. By studying the impact of these substances on animal parameters, we hope to find ways to enhance the overall environmental performance of the dairy industry.

T6SS effectors: more than just a weapon? (English)

Om hur bakterier kan konkurrera och kommunicera med hjälp av ett molekylärt ”vapen” (T6SS)

Through the centuries, humans have fought with one another to establish dominance over limited resources. Bacteria are no different; they, too, battle over limited resources and have adapted an arsenal of weapons to help them compete. T6SS is the short name of a ”weapon system” that is prevalent in nearly 25% of Gram-negative bacteria. This dynamic protein nanomachine, upon contraction, pierces the cell membrane of its target cells to inject effector proteins. This versatile weapon has been shown to inject effectors into both prokaryotic and eukaryotic cells. For example, the T6SS-system is important when different bacteria colonize the gut. While competition is instrumental in the micro-community, cooperation is also vital. Biofilm is a prime example of cooperative behavior, in which individual bacteria build multi-cellular structures. Such communities are beneficial because they protect bacteria from predation and antibiotics. The T6SS is also shown to play a role during biofilm formation. My research centers around the T6SS system an if it can be beneficial to bacteria during times when they are not competing. I try to understand how this system is used for communication and competition. If we can unravel this secret communication, we could potentially manipulate these contact-dependant interactions when needed.

Survival of the fittest or coincidence: What are mechanisms influencing species diversity in bacteria? (engelska)

Om hur man kan använda bakterier från sjövatten för att studera hur slump och urval påverkar biologisk mångfald

Biodiversity loss is one of the biggest challenges humanity faces, but what are the mechanisms that influence biodiversity in an ecosystem? Is it only the environment that selects the best adapted species or are some things happening by chance? One of the most important mechanisms influencing species diversity is selection, where environmental conditions like temperature select which species survives in a habitat. However, random events related to which species dies out or reproduces by chance in a habitat, can also be an important mechanism, but is much less studied. In my PhD, I investigate how much random events influence species composition in an ecosystem. To do so, I use bacteria from lake water as my study organism.

Hur påverkas skogen av klimatförändingar? Och kan vi hjälpa/stjälpa den? (svenska, engelska)

Med klimatförändringar kan vi förvänta oss förändrade tillväxtförhållanden i våra skogar. Till exempel, under den extremt torra sommaren 2018 var det många skogar runtom i landet som sjönk i tillväxt och hälsa. Detta följdes också av ett utbrott av granbarkborre, som ofta anses ha föranletts av torkan. För att förhindra att sådant här händer igen behöver vi veta när och var vi kan utföra åtgärder för att mildra effekterna av klimatförändringar. I det här projektet tittar jag på geografin över Sveriges skogar för att försöka hitta ifall det finns gemensamma nämnare bland de skogar som verkar påverkas mindre av dåliga väderförhållanden.

Ecosystem restoration by large-scale releases of hatchling cod (engelska)

After decades of overfishing and failed management, in combination with environmental threats, the Baltic Sea cod stock is today at an all-time low. My project is testing whether it is possible to strengthen the cod population by raising and releasing more than one million yolk-sac larvae per year in different bays in the Baltic Sea. For this, I conduct research on many different questions, ranging from “Do the released fish larvae have enough food in the Sea?” over “Will they be preyed on?”  to “How can they be marked, so we can find them back some time later?”.

The role of forests and wood for climate change (engelska)

Climate change is one of the greatest challenges of our time. To mitigate its negative consequences such as dangerous floodings, desertification, or extreme heatwaves, we must decrease the level of greenhouse gases in the atmosphere. Forests are able to absorb carbon dioxide, the most important greenhouse gas, from the atmosphere and store it in their biomass. But how shall we manage the forest, and which kind of products shall we produce out of wood to reduce climate change in the best way?

Hur radioaktiv är fisk beroende på vad de äter? (svenska)
Radioaktiva isotoper kan i höga koncentrationer påverka den reproduktiva hälsan och utvecklingen av fisk. Men, hur mycket dem påverkas varierar emellan arter, även om dem lever i samma område. Detta beror inte bara på att dessa isotoper upptas direkt ifrån miljön, utan även för att dem äter olika föda. Olikheten av koncentrationen radioaktiva isotoper emellan fiskarter, och även fiskindivider, beror därför på hur födoväven är strukturerad, alltså vilka byten som är tillgängliga. I mitt arbete så jämför jag, genom stabila isotoper och i dosimetri, koncentrationen utav radioaktiva isotoper i fisk av olika arter, och även olika storleksklasser, ifrån kustområden utanför kärnkraftverk. Jag undersöker även hur klimatförändringar påverkar födovävsstrukturen och hur det, i sin tur, kan påverka ackumulationen av radioaktiva isotoper.

Miljögifter i vatten och deras sanering. Vad händer med kemikalierna? (svenska, engelska)

Miljögifter i vatten är en het fråga just nu. EU har nyligen uppdaterat och fortsätter uppdatera vattendirektiven allt eftersom ny information och nya rön om miljögifter tas fram. Detta har ökat förfrågan på vattensanering för att minska utsläpp, och i det sambandet utvecklas nya saneringstekniker. På SLU utvecklar och utvärderar vi saneringstekniker som är skräddarsydda för PFAS. Min forskning fokuserar på att hitta nya miljögifter, specifikt inom klassen PFAS, som kan skapas av saneringstekniker för att sen släppas ut i miljön.

För vem? Och hur anmäler man sig?

Zoom-besöket riktar sig till klasser som läser biologi, bioteknik, naturkunskap eller ämnen inom naturbruksprogrammet på gymnasiet. Flera doktorander kommer från olika länder och ger sina föredrag på engelska (se angivet språk bredvid titeln på föredragen). Principen först till kvarn tillämpas vid anmälan, men sedan sker också en fördelning av föredrag utifrån att så många olika lärare/skolor/klasser som möjligt ska få ta del av besöken. Anmälan är öppen 15 – 30 augusti 2023. I anmälan får du rangordna föredragen efter hur intressanta de är för dina elever.

Anmälningslänk (öppnar 15 augusti 2023)

Senast 15 september skickas information ut om vilka föredrag varje lärare får sig tilldelat.

Hur går det till?

Efter anmälan görs en matchning mellan lärare/klasser och doktorander. Senast 15 september 2023 får du ett meddelande från Bioresurs via epost om vilket föredrag du fått. Efter det har doktoranden ansvar för att kontakta dig. Har du inte blivit kontaktad av doktoranden inom en vecka ska du höra av dig till Bioresurs.

Inför besöket: Du och doktoranden kommer överens om när mötet med klassen ska äga rum. Du berättar för doktoranden om din kurs och klass och hur föredraget kan passa in och bidra till undervisningen. Om det finns frågor från eleverna i förväg kan doktoranden ta hänsyn till dem vid planeringen. Inför lektionen ansvarar doktoranden för att skicka:

• en Zoom-länk till det digitala mötesrummet.
• en länk till en utvärdering, som vi vill att eleverna besvarar efter besöket.

Under besöket: Doktoranden berättar om sin forskning, visar några bilder från sitt lärosäte och svarar på elevernas frågor.

Efter besöket: Du ger eleverna länken till utvärderingen som du fått av doktoranden. Du skickar en epost till Bioresurs för att bekräfta att besöket ägt rum.

Koppling till ämnesplaner

I syftestexten för gymnasiets ämnesplan för biologi står ”I undervisningen ska aktuell forskning och elevernas upplevelser, nyfikenhet och kreativitet tas till vara”. Att bjuda in en doktorand till sitt klassrum ger både koppling till aktuell forskning och möjlighet för eleverna att ställa nyfikna frågor. Men besöket kan bidra till flera syften. De ämnesområden som doktoranderna arbetar inom kanske passar in i det område inom biologi som ni arbetar med under kursen. Besöket kan på ett bredare plan knytas an till hur naturvetenskap fungerar ”in action”. Kanske kan ett besök göras i samarbete med klassens lärare i engelska? Sist men inte minst kan de unga doktoranderna ge sina perspektiv på olika val efter gymnasiet.