Cellbiologi

För de yngre eleverna kan cellbiologi handla om att lära sig några av cellens olika delar och att jämföra olika celltyper från människan eller jämföra celler från olika organismer, t ex växtceller och djurceller. Att jämför olika celltyper är också ett bra utgångsläge för att prata om livets uppkomst och utveckling. För de äldre eleverna blir det viktigt att förstå cellens mer komplexa funktioner och samspel med andra celler för att t ex förstå metabola processer, proteinsyntes, signaler inom och mellan celler eller sjukdomar som kan uppstå när funktioner i cellen inte fungerar som det ska. 


 

För högstadiet och gymnasiet

Studera celltyper i mikroskop

Genom att titta på celler i mikroskop från olika organismgrupper, som exempelvis bakterier, jästsvampar, växter och djur, kan elever få förståelse för hur cellernas egenskaper varierar. Även evolutionära frågeställningar kan diskuteras i detta sammanhang. Här finns två häften med laborationer, dels biologiuppgifterna under Sverigefinalen i EUSO, dels uppgifter under en kursdag för lärare. Utformningen är något olika, men innehållet i stort likartat:

Praktiska undersökningar av celler gjordes av elever i åk 9 och åk 1 på gymnasiet under Sverigefinalen 2014. Eleverna fick själva tillverka mikroskopiska preparat av egna munceller (uppgift C), växtceller från vattenpest (uppgift A) och bagerijäst (uppgift B). Dessutom fick de tillgång till ett färdigt preparat med bakterier från yoghurt, Lactobacillus delbrueckii ,Streptococcus salivarius eventuellt med flera (uppgift D). Ytterligare en uppgift under tävlingen var att studera osmos i celler från vattenpest genom att tillsätta saltlösning till preparatet. Försöket, och frågor som kopplas till detta, visar en egenskap som skiljer växtceller från djurceller, att de har en cellvägg som är genomsläpplig för saltlösningen.  Begreppet osmos behandlas även i detta sammanhang.

Mätningar av cellstorlek visar att celler från djur (munceller), växter (celler från vattenpest) och svampar (jäst) är mångdubbelt större än bakterieceller. Cellernas egenskaper hjälper eleverna att som avslutning på de praktiska uppgifterna placera in organismerna (celltyperna) i ett släktträd.

Studera celler med mikroskop (Från EUSO 2014)

Mikrovärlden ger förståelse för evolutionen (Från lärarkursdag om evolution 2014)

Vad visar mikroskopbilderna? (övning från Bi-lagan nr 3 2015)

Facit till övningen Vad visar mikroskopbilderna

 

 

Studera Euglena

Euglena tillhör ögonflagellaterna och är en intressant organism eftersom den kan leva både som växt och som djur. I ljus binds energi genom fotosyntesen, i mörker lever Euglena heterotroft genom att bryta ner organiska molekyler. Eleverna får fundera på frågor som: Hur får Euglena energi? Vilken funktion har de gröna strukturerna? Hur kan Euglena se och varför har den en röd ögonfläck? Varför behöver Euglena en pulserande vakuol? Hur fungerar den? Varför ändrar den sitt rörelsemönster i diskmedel?

Gör ett odlingsmedium för Euglena enligt följande: Fyra gröna ärtor (från vanlig fryst förpackning med ärtor) kokas under ca 5 minuter i 100 ml kranvatten. Ärtorna mosas med en gaffel. Lösningen tas tillvara (undvik att bitar av ärtorna följer med) och portionera upp i små provrör med lock (eppendorfrör). Tillsätt en droppe med euglenakultur. Förvara ljust men inte i direkt solljus. Det går även att göra kulturer med större volymer.

Studera Euglena

I denna laboration studerar vi Euglena i mikroskop. Vi funderar över hur den fungerar och varför den har en röd ögonfläck.
Kommentarer till laborationen med Euglena. Se även artikeln Odla i slutna rumfrån Bi-lagan.

Försök med fototaxi

Gör fler försök med Euglena! Euglena gracilis förekommer ofta i forskningssammanhang. De är små men syns tydligt i ett vanligt ljusmikroskop när de simmar omkring med sin flagell. De har en ögonfläck som lyser rött på grund av karotenioda pigment och de innehåller kloroplaster som gör dem gröna. Ett sätt att visa att Euglena söker sig mot ljus är att täcka en petriskål med mörkt papper eller folie där det finns en liten springa.

Försök med fototaxi

Undersökning av enzymet katalas

En laboration där sönderdelning av väteperoxid med hjälp av enzymet katalas studeras genom en jämförelse mellan potatis och morot och tre olika temperaturer. Med efterföljande frågor kring tolkningar och värderingar av resultat samt några bredare evolutionära frågeställningar om katalas. Laborationen utvecklades till den svenska finaluttagningstävlingen för EUSO 2020 som genomfördes digitalt 30/1 2021.

Undersökning av enzymet katalas – Jämförelse av enzymaktivitet hos potatis och morot (elevinstruktion)
Undersökning av enzymet katalas – Jämförelse av enzymaktivitet hos potatis och morot (lärarhandledning)

 

 

Fortplantning – om ägget

Om fortplantning och utveckling: Här finns övningarna ”Osmos och ämnestransport”, ”Hållbara ägg” samt ”Vem har lagt äggen”?

Ägg, ägg, mera ägg…
Kompletterande material till övningen ”Osmos och ämnestransport”

Hur ser en cell ut?

Vi ger förslag på hur cellbilderna i The Human Protein Atlas kan användas. Se även en video om den mänskliga cellen, publicerad på Youtube av The Human Protein Atlas. Fler övningar i The Human Protein Atlas finns längre ner på denna sida.

Hur ser en cell ut? 

The Human Protein Atlas

Den mänskliga proteinatlasen finns tillgänglig gratis på nätet för vem som helst att använda på www.proteinatlas.org. Förutom att rikta sig till vetenskapssamhället är atlasen även en utmärkt resurs i undervisning om kroppen, cellbiologi och molekylärbiologi.

Läs om The Human Protein Atlas, med övningar
Läs artikeln om proteinatlasen med klickbara länkar, markerade med gult
Facit till övningen