Cellbiologi

För yngre elever kan cellbiologi handla om att lära sig några av cellens olika delar och att jämföra olika celltyper från människan. Det kan även handla om att jämföra celler från olika organismer, t ex växtceller och djurceller, vilket också är ett bra utgångsläge för att prata om livets uppkomst och utveckling.

För äldre elever blir det viktigt att förstå cellens mer komplexa funktioner och samspel med andra celler, t ex metabola processer, proteinsyntes, signaler inom och mellan celler eller hur sjukdomar kan uppstå när funktioner i cellen inte fungerar som de ska.


 

För yngre elever

Titta på celler med USB-mikroskop

Växter är tacksamma att titta nära på eftersom de ofta har lite större celler (än exempelvis djurceller), det går att se cellväggar och ibland även kloroplaster som gröna strukturer inuti cellerna. Men det är inte alltid lätt att veta vad man ser. Därför har vi gjort denna lärarhandledning med bildstöd och tips på några olika växter att använda.

Titta på celler med USB-mikroskop (lärarhandledning, pdf)

För högstadiet och gymnasiet

Osmosförsök

I lärarhandledningen har vi samlat tre laborationer som illustrerar fenomenet osmos. En laboration med hönsägg, en med potatisstavar (eller någon annan rotfrukt) och en med rödlökceller som också kräver tillgång till mikroskop.

Osmosförsök med potatisstavar (elevinstruktion, pdf)

Osmosförsök (lärarhandledning,pdf)

Cellstorlek

Genom att titta på celler i mikroskop från olika organismgrupper, som exempelvis bakterier, jästsvampar, växter och djur, kan elever få förståelse för hur cellernas egenskaper varierar. Elevinstruktionen har som tillägg att mäta cellstorlek i mikroskopet.

Cellstorlek (elevinstruktion, pdf)

Cellstorlek (lärarhandledning, pdf)

Mikroskopbilder från human vävnad

En övning med mikroskopbilder på några av kroppens celler som ska placeras ut i kroppen.

Vad visar mikroskopbilderna? (elevinstruktion, pdf)

Vad visar mikroskopbilderna? (facit, pdf)

 

 

Studera Euglena

Euglena tillhör ögonflagellaterna och är en intressant organism eftersom den kan leva både som växt och som djur. I ljus binds energi genom fotosyntesen, i mörker lever Euglena heterotroft genom att bryta ner organiska molekyler. Eleverna får fundera på frågor som: Hur får Euglena energi? Vilken funktion har de gröna strukturerna? Hur kan Euglena se och varför har den en röd ögonfläck? Varför behöver Euglena en pulserande vakuol? Hur fungerar den? Varför ändrar den sitt rörelsemönster i diskmedel?

Studera Euglena

I denna laboration studerar vi Euglena i mikroskop. Vi funderar över hur den fungerar och varför den har en röd ögonfläck.
Kommentarer till laborationen med Euglena. Se även artikeln Odla i slutna rumfrån Bi-lagan.

Odlingsmedium

Gör ett odlingsmedium för Euglena enligt följande: Fyra gröna ärtor (från vanlig fryst förpackning med ärtor) kokas under ca 2-3 minuter i 100 ml kranvatten. Ärtorna mosas med en gaffel. Lösningen tas tillvara (undvik att bitar av ärtorna följer med, sila genom en tesil). Tillsätt 1-2 ml från en tidigare euglenakultur till lösningen när den har svalnat. Förvara Euglenkulturen i en glasburk med lock. Låt stå i i rumstemperatur, ljust men inte i direkt solljus. Det går även att göra kulturer med mindre volymer som klarar sig länge. Portionera upp i små provrör med lock (eppendorfrör).

Försök med fototaxi

Gör fler försök med Euglena! Euglena gracilis förekommer ofta i forskningssammanhang. De är små men syns tydligt i ett vanligt ljusmikroskop när de simmar omkring med sin flagell. De har en ögonfläck som lyser rött på grund av karotenioda pigment och de innehåller kloroplaster som gör dem gröna. Ett sätt att visa att Euglena söker sig mot ljus är att täcka en petriskål med mörkt papper eller folie där det finns en liten springa.

Försök med fototaxi

Undersökning av enzymet katalas

En laboration där sönderdelning av väteperoxid med hjälp av enzymet katalas studeras genom en jämförelse mellan potatis och morot och tre olika temperaturer. Med efterföljande frågor kring tolkningar och värderingar av resultat samt några bredare evolutionära frågeställningar om katalas. Laborationen utvecklades till den svenska finaluttagningstävlingen för EUSO 2020 som genomfördes digitalt 30/1 2021.

Undersökning av enzymet katalas – Jämförelse av enzymaktivitet hos potatis och morot (elevinstruktion)
Undersökning av enzymet katalas – Jämförelse av enzymaktivitet hos potatis och morot (lärarhandledning)

 

 

Hur ser en cell ut?

Vi ger förslag på hur cellbilderna i The Human Protein Atlas kan användas. Se även en video om den mänskliga cellen, publicerad på Youtube av The Human Protein Atlas. Fler övningar i The Human Protein Atlas finns längre ner på denna sida.

Hur ser en cell ut? 

The Human Protein Atlas

Den mänskliga proteinatlasen finns tillgänglig gratis på nätet för vem som helst att använda på www.proteinatlas.org. Förutom att rikta sig till vetenskapssamhället är atlasen även en utmärkt resurs i undervisning om kroppen, cellbiologi och molekylärbiologi.

Läs om The Human Protein Atlas, med övningar
Läs artikeln om proteinatlasen med klickbara länkar, markerade med gult
Facit till övningen