Svampar

Svampar är varken växter eller djur utan tillhör ett eget rike, Fungi. De kan se ut och föröka sig på många olika sätt och hittas förutom i skog och mark även i luften, havet och i våra kroppar. Svampar påverkar mycket av livet på jorden eftersom de både lever som nedbrytare, parasiter eller i mutualistiska förhållanden där de samarbetar med andra arter. Människan drar nytta av svampar på flera sätt. Jästsvampar behövs vid brödbakning och för tillverkning av öl, vin och vissa ostar. Mögelsvampar används för att producera antibiotika och svampenzymer har gjort många industriella processer billigare och mer miljövänliga.

Den 1 juli 2022 börjar de reviderade kursplanerna för grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan att gälla. En tydlig förändring är tilläggen av ”svamp” för åk 1-3 och åk 4-6. För åk 7–9 och kurser i naturkunskap på gymnasiet nämns inte svamp specifikt, men är relevant både när man undervisar om evolution och diskuterar frågor som rör miljö och hälsa. Dessutom finns flera praktiska svamplaborationer som kan göras som systematiska undersökningar i biologi. I gymnasiets kurs biologi 2 är svampars fysiologi och livscykler en del av det centrala innehållet.

På denna sida har vi samlat exempel på övningar och laborationer med svamp som kan genomföras utomhus eller i klassrummet. För yngre elever (åk 1-6) finns övningar för att gruppera och lära känna några vanligt förekommande arter, svamparnas roll i ekosystemet och enklare försök och laborationer med svampar. För äldre elever (åk 7-9 och gymnasiet) finns laborationer och fördjupningsuppgifter samt fördjupad fakta om svampars fysiologi och livscykler.

Läs gärna mer om de fascinerande svamparna i Bi-lagan nr 2 2021.


 

För yngre elever

Systematiska undersökningar med mikrosvampar - jäst

För att träna förmågan att genomföra systematiska undersökningar i biologi kan jäst användas för experiment i klassrummet. Jäst är billigt, ofarligt och försöken kan varieras genom att exempelvis variera temperatur, socker, mjöl eller jäst.

Systematiska undersökningar med jäst (lärarhandledning, pdf)

Jästförsök med ballonger - bekräftande undersökning (elevinstruktion, pdf)
Jästförsök med ballonger - guidad undersökning (elevinstruktion, pdf)

Jästförsök med degrullar - bekräftande undersökning (elevinstruktion, pdf)
Jästförsök med degrullar - guidad undersökning (elevinstruktion, pdf)

Systematiska undersökningar med mikrosvampar – mögel 

Mer eller mindre mögel? (Uppdatering pågår)

För äldre elever

Svampars fysiologi och livscykler

Hur svampar fungerar kan integreras med undervisning om celler, livscykler och fysiologi eller läsas som ett separat avsnitt. Som inspiration har vi tagit fram en powerpoint med bilder, förklarande texter i anteckningsfältet samt gjort vissa animerade sidor för att underlätta förklaringarna.

Powerpoint om svampars livscykler och fysiologi (bildmaterial med förklaringar i anteckningsfältet)

 

Hur står sig svampprotein i förhållande till kött och soja?

Data för essentiella aminosyror i olika proteinkällor (och kosttillskott) används här för att jämföra kött, soja- och svamprotein. Uppgifterna tränar förmåga att tolka och använda information för att bemöta olika påståenden. En diskussionsuppgift breddar mot vilken betydelsen den här typen av information har jämfört med andra perspektiv vid val av livsmedel.
Hur står sig svampprotein i förhållande till kött och soja? (elevinstruktion, pdf)

Lär dig mer om svamp – fördjupningsarbete enskilt eller i grupp

Här ger vi tips på en rad olika arter av spännande svampar som eleverna kan söka information om och presentera för varandra i ett kortare fördjupningsarbete på 2-3 lektioner. I lärarhandledningen ges även tips på hur fördjupningsarbetet kan organiseras och utvidgas till lite mer omfattande grupparbete med tvärgruppsredovisningar som kan bedömas för flera aspekter (begrepp och modeller, samhällskoppling och kommunikation samt källkritik).
Lär dig mer om svamp (elevinstruktion, pdf)
Lär dig mer om svamp (lärarhandledning, pdf)

Svamptråd i mikroskop

Fruktkropparna av svamp är de vi lätt ser när de sticker upp ur marken. Men det mesta av svampen finns i marken som svamptrådar – mycel, ett nätverk av hyfer. I den här korta filmen följer vi en svamptråd och ser cellerna i 1000 x förstoring.

Oljeätande svamp

Kan svampar lösa problem med förorenad mark och vatten? I videoklippet visas hur svampmycel växer ut från mitten av en petriskål. De svarta oljefläckarna bryts ned av svampen som fortsätter växa och även bildar sporer (asexuell förökning). Filmsekvensen är tagen av forskare vid Naturhistoriska riksmuseet (stort tack till Magnus Ivarsson).

Laborationer med svamp (främst för gymnasiet)

Laborationerna håller på att revideras, nya versioner kommer inom kort.

Odla svamp

I skogen finns det inte bara stora hattsvampar. De flesta svampar är små och oansenliga, men vissa går att odla och studera närmare på labb. Här tittar vi bland annat på sporer från hattsvampar och studerar hur många individer det kan finnas i ett barr och hur de avgränsar sig mot varandra.

Odla svamp

Svampar till nytta och skada

I stort sett alla vedlevande och förnanedbrytande svampar kan man lätt odla och de växer relativt snabbt. Ostronskivling, som man köper i livsmedelsaffärer, är särskilt lättodlad. De flesta mykorrhizasvampar, dvs. de flesta matsvampar, går däremot inte att odla. Mycel från skogens svampar kan odlas upp på agarplatta om man är noga med steriliteten. Man kan sedan testa olika ämnen för att se hur de påverkar växten av mycelet.

Odla svamp och testa giftverkan av olika ämnen

 

Odla mikrosvampar från barr

Levande barr har en rik flora av såväl endofytiskt som epifytiskt levande svampar. Dessa kan man ganska lätt odla ut och bland annat visa att det faktiskt växer endofytiska svampar inne i barren. Varje liten svampindivid avgränsas i barret med ett tydligt svart band.

Laboration: Odla mikrosvampar från granbarr

 

Mikroorganismer på bladens yta

På ytan av friska barr lever såväl bakterier som svampar (epifytflora). De får sin näring från utsöndringar genom kutikula och klyvöppningar. Så länge bladen är friska är floran på bladytan dominerad av svamparter, företrädesvis olika jästarter. När bladen vissnar, ändras florans sammansättning eftersom de sockerhaltiga exudaten från bladet försvinner. Här beskrivs hur man kan odla upp mikroorganismer från bladytor.

Laboration: Mikroorganismer på bladens yta