Livsstil, kost och hälsa
Välkommen till tema Livsstil, kost och hälsa
I förskolans och grundskolans styrdokument står det om att undervisningen ska ta upp livsstilsfrågor. I förskolan handlar det om vikten av att värna om hälsa och välbefinnande. I grundskolans kursplan för biologi blir innehållet mer specificerat ju äldre eleverna blir. I det centrala innehållet i de naturorienterande ämnena, årskurs 1-3, står det att undervisningen ska behandla ”betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra”. I det centrala innehållet i biologi, årskurs 4-6, handlar det dessutom om ”beroendeframkallande medel” och ”några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas”.
Hur lyfter man dessa frågor och vad är det eleverna ska kunna? I kunskapskraven i Lgr 11, läggs stor vikt vid att eleverna kan berätta, diskutera och resonera kring frågor om hälsa och välbefinnande. Vi har samlat några övningar där eleverna får jobba praktiskt och där vi utgår från den omvärld eleverna lever i. Syftet är att eleverna ska förstå att vi kan påverka hälsa och välbefinnande genom att välja hur vi lever. Anpassa övningarna till din grupp av barn/elever.
Nedan presenteras två arbetsområden: Smittspridning och Maten och världen
Smittspridning
– Atjooo!!! Prosit
Håller du för munnen när du nyser eller hostar? Om du gör det, använder du handen eller nyser/hostar du i armvecket? Vad händer om du nyser i handen och sedan tar i handtaget på en dörr? Hur många personer kommer du att smitta?
Undersökningar
Med ett pulver som reflekterar UV-strålning och en UV-lampa går det att på ett konkret och tydligt sätt visa hur smitta sprids. Pensla lite pulver på till exempel ett dörrhandtag. Låt en person ta i handtaget och sedan hälsa med ett handslag på någon som i sin tur hälsar vidare. Gör en kedja av 3-4 personer. Gå in i ett mörkt rum och lys med hjälp av UV-lampan på händerna för att följa hur pulvret (smittan) har förts över från person till person.
En övning som passar något äldre elever startar med att att man penslar dörrhandtaget till klassrummet med UV-pulver innan eleverna kommer på morgonen. Efter ett tag mörklägger man klassrummet och undersöker hur långt ”smittan” har spridit sig.
Lite äldre elever kan också själva gruppvis planera en undersökning för att visa smittspridning där de använder pulver som reflekterar UV-strålning och UV-lampa. Eleverna diskuterar planeringen med läraren, genomför undersökningen och redovisar resultatet.
Utifrån de undersökningar som eleverna gjort kan man ta upp hur vårt beteende påverkar smittspridning. Hur kan vi minska smittspridning och på vilket sätt kan smittkedjan brytas? Berätta om hur viktigt det är att tvätta händerna för att minska risken för smittspridning, men ta också upp att de flesta bakterier är nyttiga och nödvändiga för oss för att inte skapa en rädsla för bakterier.
Säkerhet
UV-pulvret är avsett för hygienundersökningar. Det kan användas på huden, men undvik att det bildas stoftmoln av pulvret som kan andas in. Använd UV-lampor som enbart avger UVA-strålning, exempelvis lampor avsedda för att granska sedlar. På Bioresurs hemsida, se Länkar, finns kontaktuppgifter till företag som säljer UV-pulver och här finns även information om UV-lampor.
X-Bi-lagan 2007 s. 11-20 handlar om smittspridning och undersökningar med UV-pulver.
Maten och världen
Om man ska arbeta med tema mat handlar det inte bara om att kroppen behöver energi och näringsämnen för att fungera. Vilken mat vi äter har också stor betydelse för miljön.
Bi-lagan nr 2 2012 har tema mat och här finns förslag till olika vinklingar på detta tema.
Varifrån kommer maten?
Vi kan lätt få tag på exotiska frukter, tomater på vintern eller kött från Sydamerika. Är all mat nyttig, för oss, för dem som odlat och för miljön? Syftet med det här området är att eleverna ska ta reda på, diskutera och bli medvetna om varifrån maten de äter kommer och på vilket sätt den har producerats.
Se också Linnélektioner s 24-25
För yngre elever:
Låt eleverna berätta om sin favoriträtt och enas om en rätt som alla tycker om. Dela upp rätten i sina beståndsdelar i så stor utsträckning som det går. Om eleverna till exempel valt köttbullar och potatismos, ta reda på vad köttbullarna innehåller (lök, nötfärs, ströbröd, ägg med mera) och gör sedan på samma sätt med potatismoset. Skriv en lista med alla ingredienser. Gör sedan ett studiebesök i en livsmedelsbutik. Sök rätt på matvarorna och försök ta reda på varifrån ingredienserna kommer. Tillbaka på förskolan/skolan kan man markera från vilka länder varorna kommer på en karta.
För äldre elever:
Låt eleverna berätta om sin favoriträtt. Säkert är det flera som har samma favoriträtt och kan bilda en grupp. Varje grupp delar upp rätten i sina beståndsdelar i så stor utsträckning som det går. Om eleverna till exempel valt köttbullar och potatismos, ta reda på vad köttbullarna innehåller (lök, nötfärs, ströbröd, ägg med mera) och gör sedan på samma sätt med potatismoset. Skriv en lista med alla ingredienser. Ta sedan reda på var de olika ingredienserna är odlade eller producerade och hur långt de transporterats. Eleverna kan använda Internet, ta hjälp av böcker, titta på produkternas förpackningar, kontakta tillverkare eller besöka en livsmedelsbutik och prata med inköpsansvarig. De kan dokumentera sina iakttagelser med hjälp av till exempel fotografier, inspelningar och texter. Diskutera och resonera kring vad eleverna kommit fram till.
Lunch på skolan
På många förskolor och skolor har man infört en vegetarisk dag i veckan och många kommuner ökar andelen ekologiska livsmedel. Vet eleverna varför? Vet de vad som ligger bakom besluten och vilken betydelse det har för dem och för miljön?
För yngre barn:
Ta vara på möjligheten att prata om mat när den lagas och vid måltider. Att laga mat tillsammans med barnen ger dem förståelse för vad som finns i maten och vad som faktiskt ligger på tallriken. Att sedan, vid matbordet, passa på att samtala om maten och var den kommer ifrån ger ytterligare en dimension.
Även med små barn kan man göra studiebesök i affären och på bondgården för att de ska få en inblick i verksamheten. Det ger bra utgångspunkt att samtala med barnen om mat och att hjälpa dem att få en relation till det vi äter.
För äldre barn:
Varför inte låta eleverna praktisera i skolköket, inte bara för att få en inblick i hur en skolrestaurang fungerar, utan också för att ge förståelse för var maten kommer ifrån och vad den innehåller. De kan intervjua personalen kring exempelvis elevernas önskemål beträffande menyn, val av matvaror, näringsinnehåll och ekologisk mat respektive konventionellt odlad mat.
Välj en dag i skolrestaurangen; vilken mat serveras och vilka ingredienser innehåller rätten? Ta reda på så mycket som möjligt om dagens mat. Vad händer med den mat som blir över och det som eleverna slänger? Ju mer eleverna vet om maten och ju mer de får uppleva själva, desto lättare är det att få en relation till maten.
Lär om det svenska jordbruket. Besök en bondgård
”Intresset för det svenska lantbruket är rekordstort trots att många barn och ungdomar saknar en naturlig kontakt med de gröna näringarna.” Så står det på Lantbrukarnas riksförbunds hemsida, www.lrf.se. LRF har också skapat en hemsida (www.bondeniskolan.se) med ett omfattande material för skolan, som vänder sig både till elever och till lärare via länken Pedagog. Här finns bland annat faktaunderlag, filmer, undervisningstips och kontaktuppgifter för att boka ett besök med din grupp/klass på en bondgård.
Gör din egen mat
Finns det någon som har gjort eget smör som man sedan brett på egenhändigt bakat bröd, och inte minns detta? Ingen smörgås har någonsin smakat så gott! Eller varför inte göra egna chips över glöden efter en härlig brasa.
Smör
- Häll vispgrädde i en bunke och vispa tills fettet skiljer sig från vätskan (kärnmjölken).
- Häll bort vätskan och ta vara på smöret.
- Tvätta smöret med vatten för att ta bort proteiner och andra lösta ämnen.
- Smaksätt med salt efter smak och bearbeta smöret så det bildar en homogen klump.
- Bred smöret på ett gott bröd och smaka!
Baka tunnbröd över öppen eld
- 15 dl rågsikt
- 2 tsk salt
- 2 tsk bikarbonat
- 2 tsk brödkryddor
- 5 dl filmjölk
- 1 ½ dl sirap
Blanda de torra ingredienserna, tillsätt filmjölk och sirap. Dela i 15 bitar och tryck ut till platta kakor. Grädda på galler över öppen eld.
Färskost
För att tillverka färskost behöver vi skilja ut vatten och vattenlösliga ämnen i form av vassle. Detta kan göras dels genom att pH-värdet sänks (utgångspunkt är någon filprodukt) eller genom att tillsätta löpe. Löpe är en blandning av enzymer som gör att mjölk ystar sig.
- Häll filmjölk i ett kaffefilter och låt stå över natten. På morgonen har vasslan runnit genom filtret och kvar i filtret finns ostmassan. Blanda i lite salt och krydda gärna med exempelvis dill, paprika eller vitlök eller experimentera med andra smaker.
Ett annat sätt att tillverka färskost är att använda löpe. Här får vi en kesoliknande produkt:
- Häll lite minimjölk i ett glas.
- Värm mjölken till kroppstemperatur (37C).
- Tillsätt några droppar löpe (kan inköpas på apotek).
- Iaktta hur mjölken koagulerar och skilj bort vätskan från klumparna som bildas.
I Bi-lagan nr 3 2010, s 20-22 ”Vi gör smör, keso och kattmjölk” beskrivs olika undersökningar med utgångspunkt i mjölk.
Yoghurt och andra syrade mjölkprodukter
Det finns många olika mjölkprodukter som tillverkas med hjälp av mjölksyrabakterier, ibland i kombination med andra mikroorganismer. Bakteriernas metabolism sänker pH-värdet och ger mjölken en syrlig smak. Det låga pH-värdet medför att mjölkens proteiner koagulerar, vilket gör filmjölken trögflytande. Ett lågt pH-värde hämmar även skadliga bakterier och förbättrar hållbarheten.
Bioteknik i vardagen (Bi-lagan nr 2 augusti 2005)
Potatischips
Potatischips är ju gott men de man köper är ibland gjorda på potatisdeg eller har friterats i palmolja. Varför inte prova att göra egna chips av svensk ekologisk potatis!
Gör upp eld och låt det bildas en fin glödbädd. Tvätta potatisen med skalet på. Skär i tunna skivor och pensla med solrosolja på båda sidor. Salta efter smak. Lägg potatisskivorna på ett galler och placera det över glöden. Låt skivorna bli gyllenbruna på båda sidor. Ät och njut!
Stora arealer regnskog avverkas för att ge plats åt oljepalmsplantage och palmolja finns i mycket av det vi använder varje dag. Förutom i margarin, glass, chips, kakor och choklad finns det också palmolja i smink, tvål, tvättmedel och mycket annat. Ofta står det bara vegetabiliska oljor på förpackningarna. Läs mer om palmolja på exempelvis Världsnaturfondens hemsida, www. wwf.se.