Nationellt resurscentrum för biologiundervisning

Hem » Genetiskt modifierade växter » Samhällsaspekter

Samhällsaspekter

Samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI) ingår som en del i grundskolans och gymnasiets styrdokument. En undervisning som utvecklar elevers förmåga att använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i aktuella samhällsfrågor har förutsättningar att främja både ökat kritiskt tänkande och ett demokratiskt synsätt.

På den här sidan finns förslag på arbete med SNI och genmodifierade växter. Hur kan samhällsaspekter belysas och vilka intressekonflikter kan uppstå när man diskuterar genetiskt modifierade växter? Hur styr våra attityder våra val? Dessutom finns ett historiskt perspektiv på växtförädling, om GM-växter påverkar utvecklingen av hållbart jordbruk och slutligen, lagar och regler om GM-växter.

Samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI)

I samhällsdebatten dyker det ständigt upp nya fall som kan användas som utgångspunkt i undervisningen. Med autentiska fall som inte är tillrättalagda utvecklar eleverna kunskaper som direkt går att tillämpa utanför skolan. Lärare och elever utforskar tillsammans ämnesområdet.

Artikeln Samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll handlar om hur man kan arbeta med SNI i klassrummet och publicerades i tidningen Bi-lagan nr 3 2013. Den är skriven av Christina Ottander, Umeå universitet, i samarbete med Ammie Berglund, Bioresurs och Margareta Ekborg, Malmö högskola.

För den som vill fördjupa sig mer om SNI-undervisning rekommenderas boken ”Samhällsfrågor i det naturvetenskapliga klassrummet”, andra upplagan (Ekborg, Ideland, Lindahl, Malmberg, Ottander & Rosberg, 2016, Gleerups). I boken beskrivs ett antal konkreta exempel tillsammans med en generell modell för hur du som lärare kan planera arbetet med SNI.

Samhällsaspekter och intressekonflikter

Vi är beroende av ett fungerande jordbruk för matproduktion. Även många andra produkter har sitt ursprung i växter, exempelvis papper och bomullstyger. De växtsorter som används vid odling är ofta förädlade för att ge ökad avkastning, ökad motståndskraft mot angrepp eller för att ha någon annan önskad egenskap.

När man diskuterar genetiskt modifierade växter ska man vara uppmärksam på om de påståenden och argument som tas upp rör specifikt genmodifierade växter eller om det även gäller ”vanliga” grödor. Vissa argument handlar mer om globalisering och ekonomiska system och de villkor som jordbrukare har i olika länder i världen än om just den genmodifierade grödan i sig.

Samhällsaspekter

Det finns olika problem som är knutna till en växande befolkning i världen, bland annat krävs en stor matproduktion. Andelen odlingsbar mark ökar inte, snarare minskar den på grund av utbyggnad av städer och ändrat klimat.

Förespråkare för genmodifierade växter menar att det finns stora fördelar med genmodifierade växter. De kan odlas på marker som idag är omöjliga på grund av torka och/eller höga salthalter, användningen av bekämpningsmedel kan minskas och undernäring som beror på brist på näringsämnen (ex. brist på A-vitamin) kan förhindras.

Andra menar att de stora problemen vi står inför snarare ska lösas genom förbättrade odlingssystem och politiska beslut än genom genmodifierade livsmedel. Se nedan om hållbart jordbruk.

En annan samhällsaspekt rör den forskning som bedrivs i samhället. Forskning vid universitet och högskolor påverkas dels av regler som utformas för genmodifierade växter och dels av de attityder som finns i samhället. Inom så kallad grundforskning finns inte någon speciell produkt eller tillämpning som syfte, utan målet är att lära sig mer om hur växter fungerar. Inom grundforskningen används olika gentekniker, däribland genmodifiering, för att studera kopplingen mellan gener och egenskaper.

I ett föredrag från 2012 Genmodifierade växter – fakta, myter och lagar ger Stefan Jansson, Umeå universitet, exempel på hur grundforskningen påverkas av regler kring genmodifierade växter. För att få bedriva växtforskning med genmodifiering skickas ansökningar till samma myndigheter som hanterar de grödor som ska odlas och säljas inom EU. Om hanteringen av ansökningarna tar lång tid hämmas forskningen och forskare inom EU i jämförelse med forskare i andra delar av världen. Den tillämpade forskningen, med syfte att få fram en ny växtsort, bromsas också av samma anledning. Detta bidrar till minskad mångfald av intressenter inom växtforskning. Ett fåtal större aktörer i de delar av världen där genmodifiering går att använda blir de som driver forskningen.

Intressekonflikter

Klargör vad konflikter kring GMO handlar om. 

  • Är konflikten direkt kopplad till att grödan är genmodifierad (t ex om någon egenskap hos den nya grödan påverkar hälsa eller miljö)?
  • Är konflikten indirekt kopplad till att grödan är genmodifierad (t ex en patentfråga)?
  • Är konflikten inte kopplad till genmodifierade grödor utan snarare till ett jordbrukssystem eller företagsklimat/globalisering (t ex om jordbrukare inte fritt kan välja utsäde)?
  • Handlar konflikten om etiska ställningstaganden (t ex åsikter om vad som är naturligt/onaturligt)?

Intressegrupper och aktörer

Myndigheter och statliga organisationer

För genmodifierade växter finns ett regelverk i de flesta länder som gör att olika myndigheter och statliga organisationer berörs. I Sverige berörs flera myndigheter: Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket med flera.

Forskning

De forskare som engagerar sig i frågor om genmodifierade växter kommer från olika discipliner inom både naturvetenskap och samhällsvetenskap och humaniora. Det finns alltså både växtforskare, agronomer, forskare inom hållbar utveckling samt etiker som bidrar med argument i debatter av olika slag. När ni studerar debattartiklar är det intressant att vidga begreppet ”forskare” med vilken typ av forskning som personerna bedriver själva. Fundera gärna över frågan: Är detta en forskare som använder sina expertkunskaper i argumentationen eller uttalar sig personen mer i egenskap av samhällsmedborgare?

Intresseorganisationer (på engelska: NGO´s, non-governmental organizations)
Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Jordens vänner, Ekologiska lantbrukarna, Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden (WWF) och Svenska Greenpeace.

Företag

Inom växtförädlingsbranschen finns ett antal större företag som dominerar den globala marknaden (Monsanto, Syngenta, Dupont, Bayer, BASF). I Sverige har vi inget företag som marknadsför några genmodifierade grödor. När ni tittar närmare på en viss gröda, ta reda på vem som ligger bakom de genmodifierade grödor som ni ska jobba med. Det finns överhuvudtaget endast få växtförädlingsföretag kvar inom Skandinavien. SW (Svalöf/Weibull) och Scandinavian Seed är två företag verksamma i Sverige. Ur ett skandinaviskt/nordiskt perspektiv är det intressant att titta på vilka som står för växtförädlingen som har fokus på de grödor som är lämpliga för vårt område. Det finns även en nordisk institution, Nordgen (Nordiskt Genresurscenter) som finaniseras av Nordiska ministerrådet och som arbetar för att bland annat bevara och verka för ett hållbart nyttjande av växter.

Jordbrukare och bönder

Enligt den internationella organisationen ISAAA (International Service for the Acquisition of Agri-biotech Applications) fanns det 2018…  När ni studerar en viss gröda, ta reda på villkoren för jordbrukare i det land som är aktuellt.

Konsumenter

Alla samhällsmedborgare är slutligen konsumenter, vi är beroende av att köpa mat och andra produkter. Hur vi resonerar och tar beslut när vi konsumerar beror mycket på de attityder vi har.

Konfliktperspektiv - några exempel

Växtförädlingsföretag och odlare

Växtförädlingsföretag investerar för att utveckla nya växtsorter och behöver få betalt för sina produkter. När det slöts ett nytt världshandelsavtal (s.k. WTO-avtal) 1996 infördes rätten att ta patent på genmodifierade växtsorter. Det innebär att företag som tagit fram en ny genmodifierad gröda har ensamrätt på att använda den i fortsatt förädling. Men patent på de genmodifierade växtsorterna går ut med tiden. Exempelvis gick Monsantos patent för ”round-up-ready soyabean” ut 2015. Därefter kan odlare spara vissa frön av just den sorten för att använda som eget utsäde. För andra nya sorter som utvecklats (exempelvis Genuity Roundup Ready 2 Yield Soybeans) finns nya patent som kan gälla många år framöver. Läs mer om patentproblematiken på Gentekniknämnens sida.

För traditionellt förädlade grödor gäller i stället en växtförädlarrätt, som ger alla växtförädlare rätt att använda godkända sorter för att förädla vidare.

Här uppstår alltså en intressekonflikt mellan växtförädlingsföretag som har patent och andra förädlare som inte har det. Eftersom patent ger ensamrätt till det genmodifierade utsädet blir det förbjudet att spara undan eget utsäde och den som gör det kan bli straffad. Jordbrukare måste därför investera i nytt utsäde varje år och blir på så sätt beroende av det företag som har patent på grödan vilket kan ses som ytterligare en intressekonflikt.

Bland de första GM-grödorna var de som modifierades för att tåla ett vanligt ogräsmedel (RoundUp, innehållande ämnet glyfosat). Glyfosat används som bekämpningsmedel i odling av både vanliga och genmodifierade växter. Bekämpningsmedlet glyfosat inte är samma som glufosinat. Det är två olika molekyler som angriper olika reaktionsvägar i växtens ämnesomsättning. I växten finns en gen som ger tolerans mot glyfosat och en annan gen som ger tolerans mot glufosinat. Vid genmodifiering kan man ändra en av dessa eller båda samtidigt (ger tolerans mot båda typerna av bekämpningsmedel).

Fördelen med GM-grödor som tål glyfosat är att man kan spruta en hel odlingsyta och endast döda oönskade ogräs. Att samma företag säljer både bekämpningsmedel och en genmodifierad gröda som tål medlet ger en vinn-vinn-situation för företaget. Jordbrukaren blir bunden till att köpa båda av samma företag.

Företagen har tidsbegränsade patent vilket gör att konkurrensfördelen med detta upplägg inte gäller för evigt. Exempelvis gick företaget Monsantos patent på bekämpningsmedlet RoundUp (glyfosat) ut år 2000. Sedan dess har flera företag börjat tillverka och sälja bekämpningsmedel med glyfosat. Ett tips i sammanhanget är att visa en reklamvideo för bekämpningsmedlet (exempelvis för en RoundUp-gel) och sedan ta upp en mer analyserande vinkling på ämnets användning.

I argumentationsövningar kan man vara uppmärksam på om diskussionerna gäller användningen av bekämpningsmedel snarare än genmodifierade växter och i så fall hjälpa till att synliggöra detta för eleverna.

Forskare och allmänhet

Kommunikation mellan vetenskap och allmänhet är viktig för att minska missförstånd och främja dialog, något som organisationen Vetenskap & Allmänhet (VA) arbetar med. Se exempelvis deras arbete inom EU-projektet ORION Open Science. 

Om attityder – Vad styr våra val?

Vad gör att människor accepterar och tar till sig en ny teknologi trots eventuella risker? Detta är en komplex fråga, men en central del handlar om att väga nytta mot risker. Om tekniken ger en direkt nytta för användaren accepteras den snabbare vilket exempelvis kan ses för mobiltelefoner.

Mobiltelefonen ger nya möjligheter att kommunicera. Vi kanske inte förstår hur tekniken fungerar, men vi är beredda att acceptera eventuella risker eftersom vi ser fördelarna. Om den positiva effekten av ny teknik inte märks direkt för användaren är det svårare att acceptera den nya tekniken, man blir mer skeptisk och orolig för eventuella risker.

En potatis som är genmodifierad för att tåla angrepp av en svampsjukdom kanske smakar lika bra och kostar lika mycket som en traditionell potatissort. Nyttan med genmodifieringen märks inte för mig som äter potatisen. Däremot är det en fördel för bonden, som inte behöver bekosta besprutning av potatisen och dessutom belastas miljön i området mindre av bekämpningsmedel. När nyttan inte är uppenbar för konsumenten blir de eventuella riskerna med genmodifieringen av potatisen mer betydelsefulla för användarens inställning till produkten.

Att fundera på:

Försök komma på en genmodifierad växt som lätt skulle accepteras av människor och motivera varför. Försök komma på en genmodifierad växt som förmodligen skulle vara svår att acceptera för många människor och motivera varför.

Medvetenhet om egna attityder till genmodifierade livsmedel

Att bli medveten om sina egna värderingar och attityder kan vara värdefullt inför en diskussion tillsammans med andra. I övningen Självskattning – en reflektionsövning om attityder till nya tekniker” ges tre exempel på produkter. Genom guidande frågor får eleven vrida och vända på tankarna kring produkterna. Övningen kan gärna följas upp med en gruppdiskussion där man jämför det man kommit fram till och hjälps åt att se eventuella mönster.

 

Allmänhetens attityder till genmodifierade livsmedel

Hur en person ställer sig till användningen av genmodifierade växter påverkas inte bara av vilken kunskap man har om naturvetenskap och genmodifierade organismer. Känslor och uppfattningar om moral och etik påverkar också. Detta har framkommit i både enkätundersökningar och intervjuer av olika fokusgrupper.

Svenskar och andra europeiska medborgare är mer positivt inställda till medicinsk användning av genteknik än till genmodifierade livsmedel. Finns det då ett större intresse för de genmodifierade livsmedel som ger mer hälsosamma livsmedel? Exempelvis matoljor med nyttigare fettsyror? Nej, det verkar som att just för livsmedel är det fortfarande en stor skepsis bland allmänheten. Nyttan överväger inte risken.

Stor skillnad i andel GM-grödor i Europa och USA – vad tycker invånarna?

I USA, Brasilien, Argentina, Indien, Kanada och Kina odlas mer än 95 % av världens genmodifierade grödor. I Europa används 0.12% av odlingsarealen till genmodifierade grödor, vilket innebär mindre än 0.1% av världens totala odlingsareal för genmodifierade växter. En förklaring är att vi har bland de hårdaste reglerna kring odling och användning av genmodifierade växter i världen. Vad beror detta på? Är européer mer skeptiska till genmodifierade växter än befolkningen i andra delar av världen?

Eurobarometern, som är en återkommande opinionsundersökning, har flera gånger visat att européer har en skeptisk inställning till genmodifierade livsmedel. Efterföljande undersökningar har dock visat att detta kan ha berott på att frågorna som ställts till EU-medborgare oftare har formulerats med fokus på risker och etiska och moraliska aspekter vilket påverkade resultatet i en negativ riktning. Sverige tillhörde de mest GMO-skeptiska länderna i Europa under 1990-talet. Men bilden har förändrats. I en konsumentundersökning i Stockholmsregionen såg man en förändring mot en mer positiv attityd till genmodifierade livsmedel mellan åren 1998 och 2012. Läs mer om bioteknik inom EU hos Europeiska kommissionen. 

Attityder påverkas även av medvetenhet. Det man inte vet oroas man inte av. I USA, som tillhör storproducenterna av genmodifierade grödor, visste befolkningen förvånansvärt lite 2003. Då hade endast 34 % av befolkningen hört talas om sådana produkter. 24 % trodde sig ha ätit genmodifierade livsmedel samtidigt som man beräknade att 60-70% av all mat som såldes i USA vid den tiden innehöll genmodifierade ingredienser.

Att undersöka

Gör en egen attitydundersökning i klassen, på skolan eller på stan. Ta reda på kunskaperna om genmodifiering och hur man tänker kring att odla och äta genmodifierade grödor. I länklistan till höger finns ett exempel på en attitydundersökning med användbara frågor och svarsalternativ.

Att balansera risker mot nytta

När människor talar om risker med genmodifierade livsmedel handlar det om olika typer av risker. Det finns tekniska risker som exempelvis kan uttryckas som:

  • Genmodifierade växter kan hota den biologiska mångfalden
  • Det kan finnas en risk för att vi utvecklar allergier eller andra kroppsliga reaktioner mot livsmedlen

Det finns också risker som handlar om samhällets förmåga/oförmåga att kontrollera livsmedel:

  • Kan lagar och regler förebygga eventuella risker med genmodifierade livsmedel?
  • Har vi möjlighet att kontrollera hanteringen och spridningen av genmodifierade livsmedel?

Vilken nytta kan en ny GM-växt ge? Vem tar del av nyttan och räcker den nyttan för att motivera de risker man anser finns? Svaren på dessa frågor borde variera beroende på vilken slags GM-växt det är frågan om. Ta gärna en titt på några olika exempel på GM-växter på TEMA-sidan.

Har biologiundervisningen någon betydelse för attityd till genmodifierade livsmedel?

Viss betydelse har ändå kunskaper i naturvetenskap. Utan vetenskaplig förståelse påverkas attityderna mer av familj, vänner och kultur.

I en studie på Malta jämfördes attityden till att köpa genmodifierad mat hos ungdomar som läst biologi med ungdomar som inte läst biologi. De som läst biologi var klart mer positivt inställda till att köpa genmodifierade grödor så som äpplen, majs, tomater och potatis än de som inte läst biologi. Intressant nog var det ingen skillnad mellan grupperna när det gällde attityden till att köpa produkter av genmodifierade djur (t.ex. kött, mjölk och barnmat).

Ett examensarbete på Lärarutbildningen om elevers attityder till genmodifierade livsmedel före och efter undervisningen visade också på att ökade kunskaper om genetik leder till en minskad rädsla och mer nyanserad bild av möjligheterna med genmodifierade organismer. Se referenser nedan.

Referenser

  1. Wibeck, V. 2003. Genförändrad mat – vardagsmat? Åsikter och uppfattningar om genteknik och livsmedelsproduktion. Studentlitteratur. ISBN: 91-44-04149-7.
  2. Asplund, T & Wibeck, V. 2011. Genmodifierad mat står lågt i kurs hos svenska konsumenter. I boken Genteknik som tar skruv, Formas Fokuserar 18. ISBN: 978-91-540-6061-0. s. 285-295.
  3. Bülow, W & Wester, M. 2011. Genmodifierade organismer – hur rädda är vi? I boken Genteknik som tar skruv, Formas Fokuserar 18. ISBN: 978-91-540-6061-0. s. 297-307.
  4. ips.sagepub.com/content/33/3/301. Ceccoli, S & Hixon, W. 2011. Explaining attitudes toward genetically modified foods in the European Union. International Political Science Review 33(3): 301-319. I sin sammanfattning (abstract) skriver de som avslutning: ”…our strongest finding confirms the importance of public understanding of science as a basis for support for this emerging technology”.
  5. www.agbioforum.org/v15n1/v15n1a12-zammit.htm. Zammit-Mangion, M, Al-Qallaf, A. & Vella, J. 2012. Acceptance of Genetically Modified Foods among Maltese Youths: Can Exposure to Formal Knowledge Make a Difference? AgBioForum, 15(1): 106-113.
  6. www.diva-portal.org/smash/get/diva2:303972/FULLTEXT01.pdf 106 Nygren, J. 2009. Gymnasieelevers inställning till genmodifierad mat före och efter skolans genetikundervisning. Högskolan i Kristianstad. Handledare Christina Lind-Halldén.
  7. www.telegraph.co.uk/earth/earthcomment/geoffrey-lean/7431043/The-GM-war-in-Europe-starts-here.html [2014-01-14]
  8. ec.europa.eu/public_opinion/archives/ ebs/ebs_341_en.pdf. Eurobarometern 73.1. Biotechnology. 2010.
  9. www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/mistra-biotech/forskning/dp4-konsumenters-attityder-och-val/forskningsresultat/ [2014-01-14]. Presentation av forskningsresultat på SLU´s hemsida. Artikeln som hänvisas till: Hess, S., Lagerkvist, C.J., Redekop, W., & Pakseresht, A. 2013. Consumers’ Evaluation of Biotechnology in Food Products: New Evidence from a Meta-Survey. Agricultural and Applied Economics Association 2013 Annual Meeting, August 4-6, 2013, Washington, D.C.
  10. www.genteknik.se/Uploads/Files/Riskseminarium.pdf. Redogörelse från Jordbruksverkets seminarium om riskuppfattning med utgångspunkt från GMO den 16 mars 2010. Hur stor är risken? Anna Olofsson (s. 7) tog upp att 1996 tillhörde Sverige de mest skeptiska länderna.
  11. www.konsumentforeningenstockholm.se/ pressrum/rapporter/gmo_2012/ samt Bilaga med alla enkätfrågor och jämförelse mellan åren 1998, 2001, 2004, 2007 och 2012: http://www.konsumentforeningenstockholm.se/ Global/Konsument%20och%20Milj%c3%b6/Skrivelser/KfS_Rapportbilaga_GMO_2012.pdf
  12. https://www.kfstockholm.se/i-fokus/halsa/svenskarnas-attityder-kring-gmo-och-genteknik/

Historiskt perspektiv på växtförädling

Landlevande växter har funnits i 450 miljoner år. Evolution har lett till en stor mångfald av olika växtarter. Under de senaste 10 000 åren har dessutom människan genom växtförädling bidragit till nya växtsorter. Vad har hänt och hur har det gått till?

Efterhand som vi förstått mer om hur arvsmassan styr egenskaper och hur egenskaper ärvs har växtförädlingen utvecklats. Genteknik kan idag användas i flera steg i växtförädlingen för att:

  • på ett kontrollerat sätt skapa ny genetisk variation
  • identifiera lämpliga plantor att välja ut för fortsatt förädling med hjälp av genteknik
  • kombinera egenskaper som annars är svåra eller omöjliga att få fram genom vanliga korsningar
 

Evolution genom naturligt urval

Under årmiljonernas lopp har det efter hand uppkommit skillnader i DNA mellan olika växter som gör att egenskaperna påverkas. För att en ny egenskap ska vara ärftlig krävs att förändringen som sker i DNA (mutationen) uppstår i en könscell. Mutationer kan uppkomma på grund av slumpmässiga fel i samband med att cellerna ska kopiera sin arvsmassa innan de delar sig. Antalet mutationer ökar på grund av exponering för strålning och kemikalier som skadar DNA.

En förutsättning för evolution är att det finns en genetisk variation mellan individer som medför att de får olika egenskaper. Dessa har betydelse för hur väl anpassad en växt är till en viss miljö och därmed hur väl den lyckas med fortplantningen. Hur gick det till när växterna blev anpassade till olika miljöer? Det har skett genom naturligt urval. En vanlig missuppfattning av naturligt urval är att det bara finns en variant som är ”bäst”, men det beror på vilken miljö det handlar om. Olika slags miljöer medför att det naturliga urvalet resulterar i växter med olika egenskaper. Om alla landväxter hade haft exakt samma arvsmassa hade det inte skett någon evolution och alla växter hade sett likadana ut.

Växtförädling handlar också om urval

Jordbruket uppstod för cirka 12 000 år sedan. Under jordbrukets långa historia har man odlat och successivt valt ut växter med de egenskaper man uppskattat. När du äter makaroner äter du mat från ett vete som började förädlas för tusentals år sedan. Från vilda gräsplantor av släktet Triticum valdes de plantor ut som gav de största fröna som satt kvar länge på strået. Vete har en mycket komplicerad historia som omfattar korsningar mellan olika arter och fördubblingar av alla kromosomer.

Ett annat fascinerande exempel på hur stora skillnader i utseende mänskligt urval kan ge är de olika sorter av kål vi kan hitta i grönsaksdisken.

Kål (Brassica oleracea) har förädlats till många olika växtsorter som trots att de ser väldigt olika ut ändå räknas som samma art. Bilderna ovan visar grönkål (1), kålrabbi (2), blomkål (3), rödkål (4), brysselkål (5) och svartkål (=palmkål) (6). Foto: Britt-Marie Lidesten

I webbföreläsningen Genmodifierade växter och gamla lantraser kan du se och höra Roland von Bothmer berätta om hur växtförädlingen sett ut i ett historiskt perspektiv.

Hållbart jordbruk – spelar genmodifierade grödor någon roll?

Vi är beroende av att jordbruket producerar mat och andra varor. Ett hållbart jordbruk tar hänsyn till miljö, ekonomi och sociala villkor och bidrar inte till miljöproblem som övergödning, miljögifter och vattenbrist. Ett hållbart jordbruk innebär också rättvis handel med jordbruksprodukter och goda villkor för de som arbetar med jordbruk. Frågan är: Kan genmodifierade grödor lösa några av problemen?

Utmaningarna för ett framtida hållbart jordbruk

På vilka sätt kan genmodifierade grödor bidra till ett hållbart jordbruk?

I en föreläsning på KVA från 2012 (20 min) ger professor Sten Stymne, professor i genetik och växtförädling, Sveriges lantbruksuniversitet SLU olika exempel på hur genmodifierade växter kan vara en del av lösningen till ett framtida hållbart samhälle.

Ur innehållet:

  • Växter skulle kunna ersätta delar av plast- och oljeproduktionen som idag baseras på fossil olja.
  • Genteknik kan göra fler arter användbara som odlingsväxter och därmed ge en större biologisk mångfald i jordbruket.
  • Genmodifierade växter som producerar nyttiga fettsyror kan minska behovet av fiskråvara vilket kan minska problem med utfiskning av världshaven.

Kan genmodifierade växter hjälpa till att lösa jordens ödesfrågor?

Kan genmodifierade växter bidra till ett hållbart jordbruk i Afrika?

I en videoföreläsning från 2012 (22 min) beskriver Hans Holmén, universitetslektor i geografi, Linköpings Universitet, utmaningar för ett hållbart jordbruk i Afrika. Han lyfter fram några argument som talar för och emot utveckling och användning av genmodifierade växtsorter i de afrikanska länderna. Han lyfter fram att Afrika är i stort behov av växtförädling för att få fram växtsorter som passar för den stora kontinentens olika förutsättningar. Att ställa ekologisk odling mot genmodifierade grödor ger inte någon lösning på problemen som finns. Om genmodifierade växter ska ingå i förädlingen måste det ske på ett sådant sätt att den fattiga befolkningen inte drabbas av orättvisa ägarförhållanden där stora företag tar en stor del av vinsten. Offentligt finansierad växtförädling och regionala och globala samarbeten har större potential att kunna lösa kontinentens utmaningar.

Jordbruksutveckling och livsmedelsförsörjning i södra Afrika.

Minskar eller ökar användningen av bekämpningsmedel med genmodifierade grödor?

Det nuvarande så kallade konventionella jordbruket läcker näringsämnen och bekämpningsmedel. Ekologisk odling, som bygger på växelbruk, biologisk bekämpning, gödsel, kompost och täckgrödor kan minska dessa problem. Men, problemet med ekologisk odling är att skörden ofta blir avsevärt mindre än i konventionellt jordbruk. När en stor del av skörden förstörs av skadeinsekter och svåra odlingsförhållanden med torka eller översvämningar kan genmodifiering minska skillnaden i skörd mellan ekologisk och konventionell odling.

Exempel på genmodifierade grödor som minskar behovet av bekämpningsmedel är Phytophtora-resistent potatis och virustålig papya (se temasidorna). När en gröda fått en gen som gör att de har en inbyggd förmåga att minska angrepp från skadegörare så behöver man inte bespruta, växten sköter försvaret själv.

Ett annat exempel på en genmodifierad gröda som bygger på att det ska användas bekämpningsmedel är glyfosat-resistent soja. När den genmodifierade grödan fått en egenskap som gör att den tål ogräsbekämpningsmedel så kan man bespruta ett helt odlingsområde och enbart ta död på just ogräsen, grödan själv växer som den ska. Ett problem med all användning av bekämpningsmedel är att om man använder samma medel i ett område under längre tid så utvecklas resistenta ogräs som också tål själva bekämpningsmedlet. Detta är inte unikt för medel som används för genmodifierade grödor, utan beror på en ensidig användning av ett och samma bekämpningsmedel.

Behövs modern bioteknik för ett hållbart jordbruk?

I framtiden kommer resurserna för odling (t ex energitillgång, marktillgång, tillgång på näringsämnen) att minska. Nya tekniker har historiskt sett alltid inneburit en ökad användning av resurser. I en situation av brist på mark och näringsämnen är det osannolikt att genmodifierade växter är den viktigaste lösningen för framtidens odlingssystem.

Växtförädling som ökar antalet eller storleken på frön, eller som ändrar växtens försvarssystem går inte att förändra utan en ”trade-off-effekt”. I en värld av begränsade resurser kommer växter som investerar mer i en egenskap samtidigt få minskade resurser för andra egenskaper. Förädling med genmodifiering kan inte bortse från dessa ”trade-off-effekter”: det går inte att få högre avkastning hos genmodifierade växter utan att det får någon negativ effekt på någon annan egenskap.

Idag är det främst fattigdom och brist på fungerande odlingssystem i stora delar av världen som gör att människor svälter, inte för att det är brist på mat globalt sett. Framtidens utmaning är att se till att få fram fungerande jordbrukssystem och en politik som skapar en rättvis fördelning av resurser så att den fattiga, svältande delen av världen kan bli självförsörjande. Detta kan göras med befintliga grödor och är inte beroende av bioteknologiska lösningar.

Lagar och regler om GM-växter

I de flesta länder finns lagar och regler kring odling av genmodifierade växter. Reglerna skiljer mellan länder och regioner. Vad gäller i Sverige och EU? Vem ser till att reglerna följs?

I Sverige är det flera myndigheter som tillsammans ansvarar för att lagar och regler om genmodifierade organismer. Det är framförallt Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Skogsstyrelsen som ansvarar för att reglerna för genmodifierade växter följs. Skogsstyrelsen ansvarar för genetiskt modifierade skogsträd, men inte för till exempel fruktträd. I korthet kan man säga att Jordbruksverket ansvarar för alla växter som odlas (utom skogsträd) och Livsmedelsverket ansvarar för alla grödor som man äter eller använder som foder till husdjur. Naturvårdsverket har en samordnande och rådgivande roll för andra myndigheter.

Hur ansöker man om tillstånd?

I en ansökan till jordbruksverket om att odla en genmodifierad växt ska anges om den ska odlas inneslutet, i fältförsök (mindre testodling) eller för kommersiellt bruk (större skala). Om en växt ska odlas kommersiellt gäller EU-ländernas gemensamma regler. Ansökningen kommer då att granskas av EFSA (European Food Safety Authority). Det är en europeisk organisation som på vetenskaplig grund gör riskbedömningar. Om en växt ska odlas enbart i fältförsök eller i växthus bedöms ansökan enbart av jordbruksverket.

Vem ser till att lagstiftningen följs?

Varje odlare och/eller företag som säljer genmodifierade växter ansvarar för att följa reglerna. Kontrollen över att de verkligen gör detta ligger på Livsmedelsverket (för livsmedel) och Jordbruksverket (foder). I praktiken kan det vara miljökontoret i en kommun som utför kontrollerna (mindre företag) eller också kan Livsmedelsverket genomföra kontroller (större företag). Livsmedelsverket har ett laboratorium för att testa om det finns genetiskt modifierade komponenter i livsmedel och foder i Sverige.

Hur är det med produktmärkning?

I Europa måste alla livsmedel, djurfoder, utsäden och prydnadsväxter som innehåller eller är framställda av genmodifierade organismer märkas. Ett gränsvärde på 0,9 % GMO gäller för produkter med ett blandat innehåll och där en godkänd genmodifierad sort använts. Produkter med mindre än 0,9 % GMO betraktas som GMO-fria enligt EU-lagstiftningen. Icke godkända genmodifierade sorter får inte finnas i någon produkt. Ägg, kött och mjölk från djur som ätit godkänt foder av genmodifierade växter behöver inte märkas.

I USA finns i nuläget inget krav på en särskild märkning av livsmedel med genmodifierat innehåll. Alla livsmedel genomgår riskbedömningar och kontroller oavsett om det handlar om GMO eller ej. I ett uttalande från American Association for the Advancement of Science (AAAS) från 2012 menar man att den samlade bilden av forskningen är att det inte medför några särskilda risker att äta mat som innehåller ingredienser från genmodifierade grödor jämfört med produkter baserade på växter som tagits fram med konventionell växtförädling. Att införa en märkning särskilt för genmodifierade växter menar man skulle vara missledande och skapa oro hos konsumenter utan anledning.

Hur kontrollerar man att produkterna har rätt märkning?

Livsmedelsverket är nationellt referenslaboratorium för genetiskt modifierade organismer. De utför GMO-analyser av prover tagna på livsmedel och foder.

Hur ser det ut i andra länder?

Odlingen av genmodifierade växter är omfattande på andra håll i världen jämfört med Sverige och Europa. Enligt ISAAA (International Service for the Acquisition of Agri-biotech Applications) planterades 191,7 miljoner hektar bioteknikgrödor av upp till 17 miljoner jordbrukare i 26 länder år 2018. Biotech Crop Highlights in 2018

En av de största producenterna av genmodifierade grödor är USA. Det finns flera skillnader mellan lagar och regler i USA jämfört med vad som gäller i Europa. Läs mer om regler och lagar kring genmodifierade grödor i USA på hemsidan för Federation of American Scientists (FAS). En utförlig jämförelse av USA´s och EU´s regler om GMO finns på hemsidan för Council of foreign relations.