Immunförsvaret och smittspridning

I kursen Biologi 2 ingår immunologi som en viktig del. Det är ett komplicerat avsnitt med många begrepp och det gör det extra viktigt att eleverna får bearbeta och repetera. Denna sida innehåller bl a. en övning kring begrepp, en laboration som bland annat visar hur de egna makrofagerna äter jästceller och ett par övningar om smittspridning. Det finns även lästips på artiklar om zoonoser och hur det är kopplat till människans markanvändning i världen.


Övningar och laborationer främst för gymnasiet

Immunförsvaret och dess minne– flera nivåer av komplexitet

Artikel från Bi-lagan som beskriver hur immunförsvaret fungerar och hur immunologiskt minne uppstår.

Immunforsvaret och dess minne, artikel från Bi-lagan (pdf)

Immunologiska begrepp

Klipp ut orden och låt eleverna gruppvis använda dem för att bygga begreppskartor och sortera i olika kategorier utifrån frågeställningar kring immunförsvaret. Några exempel på hur man kan sortera i olika kategorier ges nedan. Vilka ord kan kopplas till:

  • specifikt (adaptivt) immunförsvar respektive ospecifikt (medfött) immunförsvar?
  • immunförsvarets olika celltyper?
  • allergi?
  • kroppens försvar mot infektioner?
  • inflammation?
  • autoimmuna sjukdomar?
  • kroppens reaktion på vaccination?

Immunologiska begrepp

Fagocytos av granulocyter

Granulocyter hör till det ospecifika (medfödda) immunförsvaret. De angriper bakterier som infekterar kroppen genom fagocytos. I den här laborationen använder eleverna eget blod för att ta fram granulocyter som de sedan matar med jästceller. På motsvarande sätt går det till i kroppen när granulocyter oskadliggör angripande bakterier. Laborationen har utarbetats av Åsa Walan, Berzeliusskolan, Linköping, och reviderats av Bioresurs.

I denna laborationer används elevernas egna blod, läs om Säkerhetsrutiner vid blodlaborationer i skolan

Fagocytos av granulocyter, elevinstruktion (pdf)
Fagocytos av granulocyter, lärarhandledning (pdf)
Spana in ditt eget immunförsvar; artikel från Bi-lagan (pdf)

Vilken effekt har lysozym?

Lysozym finns bland annat i tårvätska, saliv, i vissa av de vita blodkropparna och i äggvita, men vilken påverkan har det på bakterier? Lysozym verkar bakteriedödande eftersom detta enzym skadar cellväggarna hos främst gram-positiva bakterier. Testa effekten av lysozym på bakterier med ett enkelt spottest. Lysozym kan köpas in från kemikaliefirmor, men det går också att testa tårvätska. Använd gärna både grampositiva och gramnegativa bakterier eftersom känsligheten för lysozym varierar. 

Vilken effekt har lysozym, elevinstruktion (pdf)
Resultat från test av lysozym; lärarhandledning (pdf)

Modellering av smittspridning och vaccination

Tänk dig ett scenario där en ny infektionssjukdom börjar sprida sig, i detta fall influensa. Epidemiologer samlar in data och gör med hjälp av dessa modeller en beräkning av spridningen av viruset. I denna övning från CDC (Centre for disease control and prevention) blir eleverna bekanta med begrepp som flockimmunitet, smittspridningsfaktorn (R0) och hur risken för smittspridning beräknas.

Have You “Herd”? Modeling Influenza’s Spread (Flera övningar, svar på frågor och information på engelska)
Modellering av smittspridning och vaccination – Svensk översättning med frågor (s 18-43 från originaluppgift)

Lek med modell i Excel: Simulering med SIR-modellen

Ändra värden för olika parametrar i en excelfil utifrån en enkel smittspridningsmodell. Studera effekten i en graf som visar antal personer som är mottagliga, infekterade och har återhämtat sig i ett fiktivt samhälle.

Lek med modell: Simulering med SIR modellen, elevinstruktion (pdf)
SIR-modellen (Excelfil)

Smittspridning, undersökning med UV-pulver

Med ett pulver som reflekterar UV-strålning och en UV-lampa går det att på ett konkret och tydligt sätt visa hur smitta sprids. Pensla lite pulver på till exempel ett dörrhandtag. Låt en person ta i handtaget och sedan hälsa på någon som i sin tur hälsar vidare.

Undersökning med UV-pulver

Spridning av zoonoser

Många av de allvarligaste och smittsamma sjukdomarna i världen är zoonoser dvs. sjukdomar som sprids mellan djur och människor. Nya och förändrade smittämnen uppstår hela tiden i kontakter mellan djur, människor och ekosystem.Vilka faktorer ökar risken för smittspridning? Varför är zoonoser ett hållbarhetsproblem? Här finns lästips och frågor som elevern kan arbeta med.

Vi kan förhindra fler pandemier, artikel från Bi-lagan (pdf)

Om covid-19 från UNEP – The United Nations Enviroment programme
Preventing the next pandemic från UNEP –  En läsvärd rapport från The United Nations Enviroment Programme som beskriver mycket utförligt hur flera miljöfaktorer kan ligga bakom uppkomster av zoonotiska sjukdomar. I rapporten finns även filmklipp och många pedagogiska illustrationer.

Till rapporten från UNEP har vi tagit fram frågor som elever kan jobba med, samt en kort svarsmall som finns i lärarhandledningen.

Hur hänger en pandemi ihop med hållbar uteckling – elevinstruktion (pdf)
Hur hänger en pandemi ihop med hållbar uteckling – lärarhandledning (pdf)

Covid-19: Urgent call to protect people and nature från WWF – En rapport från WWF som likt rapporten från UNEP mycket väl beskriver riskerna för zoonoser och hur det hänger ihop med människans livsstil.

Att förebygga en pandemi är mycket kostsamt men trots allt mycket billigare än alternativet. I Science och i The Guardian finns två artiklar som beskriver detta närmare:
Dobson, A. P. (2020) Ecology and economics for pandemic prevention. Science, 24 juli, 369 (6502), s. 379-381.
Carrington, D (2020) Cost of preventing next pandemic ’equal to just 2% of Covid-19 econo­mic damage’. The Guardian, 23 juli.