Växter på sommaren

Sommaren är den bästa tiden för att hitta många olika blommande växter. Barnen/eleverna kan kanske få i uppgift att fotografera eller samla växter över sommaren, se förslag nedan. Öva på att känna igen några vanliga växtfamiljer, så blir det lättare att lära sig utseende och namn på vanliga arter när man ser att blommorna liknar varandra. Börja till exempel med familjerna ärtväxter, korgblommiga växter, flockblommiga växter, klockväxter och violväxter, se beskrivningar av några växtfamiljer i Linnélektioner, idéhäfte 5 ”I Linnés spår”. Uppgifterna nedan går också bra att göra på senvåren och i början av hösten.

Mål för arbetsområdet

Barnen/eleverna ska:

• Känna igen några vanliga blommande vårväxter
• Ha kunskap om hur man kan göra en egen liten flora genom att pressa eller fotografera växter
• Känna till något om delarna hos en växt
• Känna till något om hur växter förökar sig
• Känna till hur frön sprids
• Känna till att Carl von Linné gav växterna två namn, släkt- och artnamn

Växternas namn

Sök upp en plats med många olika arter av växter (helst blommande). Dela in barnen/eleverna i grupper om cirka fyra och låt dem göra ett rutsystem på marken med hjälp av pinnar, en ruta per växtart som som grupperna ska leta rätt på. Välj inte fler rutor än att eleverna/barnen kan lära sig att känna igen växterna i rutorna. När alla grupper har fyllt sina rutor får de redovisa sina fynd för de andra grupperna. Hjälp grupperna att namnge växterna.

Lek ”Kims lek”: Lägg ut några växter på marken eller använd växterna i rutnätet ovan. Alla barnen/eleverna, utom ett som ska ta bort en av växterna, blundar. Sedan ska övriga se vilken växt som fattas. De ska inte berätta vilken växt som saknas utan i stället plocka en likadan.

Ta med luppar så att barnen/eleverna kan undersöka blommorna och försöka hitta så många detaljer som möjligt. De kan sedan sortera sina blommor efter färg, antal kronblad, storlek o.s.v.

Berätta också om Carl von Linné och hur han namngav och ordnade växterna i grupper. Linné var en inspirerande pedagog som tog ut sina studenter på vandringar i naturen. Gör detsamma med eleverna! Läs mer om Linnés sexualsystem och hur han delade in växterna efter antalet ståndare.

Skattjakt

Dela in barnen/eleverna i grupper om fyra. Utrusta varje grupp med en flora, en lupp, något att samla i och ett papper med olika växter/saker som finns i området där ni håller till. Uppgiften är att hitta de saker som står på pappret under en viss tid, det kan t.ex. vara vitsippa, tussilago, ett högt grässtrå och tallbarr. När den avsatta tiden är slut samlas ni och ser vem som har hittat flest saker.

Vi jobbar också med: Samarbete och minne

Linnés sexualsystem

Linné klassificerade alla växter i ett sexualsystem som består av 24 klasser där ståndarnas antal och placering avgör vilken klass växten tillhör. Gör som Linné och undersök vilken klass de blommande växterna i området tillhör. Extra bi-lagan 2006 majuppslaget

Linné gav växter och djur vetenskapliga namn som består av två delar. Den första delen av namnet anger släktet. Artnamnet bildas av släktnamnet och en efterföljande del. Exempelvis är det vetenskapliga namnet för vitsippa Anemone nemorosa. Växtnamnen berättar ofta om växtens utseende och miljön där den växer eller också är växten uppkallad efter en viss person. Låt barnen/eleverna undersöka och rita olika växter och på samma gång lära sig om namnens betydelse. Se exempelvis ”Den virtuella floran”. Extra bi-lagan 2006 septemberuppslaget

Blommans delar

Samla barnen/eleverna på en plats med många blommande växter. Dela in dem två och två. En i varje grupp ska sedan välja en blomma som han/hon undersöker på plats för att sedan gå tillbaka till kompisen och beskriva den så noga som möjligt. Nu ska kompisen, med hjälp av beskrivningen, leta reda på vilken blomma det var. Byt roller så att båda får både beskriva och leta.

Undersök olika blommor och prata om de olika delarna. Låt barnen/eleverna rita eller bygga sin egen blomma, med hjälp av papper, flörtkulor, piprensare m.m. Försök få med så många delar som möjligt, rot, stjälk, blad, kronblad, foderblad, ståndare och pistill.

Veckans växt — gör en närmiljöflora

Gör en liten flora (herbarium) med några vanliga växter från närmiljön genom att antingen fotografera, scanna eller plocka och pressa  växterna.

Barnen/eleverna kan också få i uppgift att göra ett herbarium som hemuppgift över sommaren. När de kommer tillbaka efter sommaren finns det en uppsjö av material att jobba vidare med, som barnen dessutom har plockat och tillverkat själva. Extra bi-lagan 2006 juniuppslaget

Gör din egen flora! Bi-lagan nr 2 augusti 2004 apriluppslaget  Linnélektioner

Hur fortplantar sig växter?

Pollenspridning Extra bi-lagan 2006 apriluppslaget

Hur sprids frön? En del frön sprids med hjälp av vinden, andra tar hjälp av djur och ytterligare andra förflyttar sig via något vattendrag. Blås på en utblommad maskros och se fröna flyga iväg. Undersök olika slag av frön och berätta om olika sätt som växterna använder sig av för att undvika att alla frön från samma planta hamnar på samma ställe. Linnélektioner. Extra bi-lagan 2005 juliuppslaget

Ogräs

Ogräs är ofta vackra och intressanta, flera är också ätbara. Att de kallas ogräs beror på att de trivs bra i trädgårdar och på åkermark och konkurrerar med växter som vi hellre vill gynna. Vilka ogräs är vanliga i miljön kring skolan? Har finns exempel på vanliga ”ogräs” som är ätbara. Bi-lagan nr 2 augusti 2005 majuppslaget » »

Maskrosen är en tacksam växt att jobba med. Den finns i stora mängder och man kan plocka hur mycket man vill. Många anser att den är ett ogräs. Varför är det så? Vad tror barnen?

Det här kan man göra med en maskros:

• Gör en visselpipa genom att plocka en maskros, ta bort blomman, göra en ”trumpet” i ena änden av stjälken och sedan blåsa i den andra änden.
• Många har säkert också blåst iväg maskrosfrön.
• Maskrosen är en växt som går att äta. Varför inte laga en smaskig maskrosgratäng tillsammans? Gräv upp maskrosrötter och skrapa dem rena med en kniv. Koka dem i ca 15 min, det kan vara bra att byta vattnet ett par gånger för att få bort beskheten som annars kan sitta kvar. Häll av vattnet. Skär purjolök i små bitar och fräs dem tillsammans med maskrosrötterna i lite smör tills purjolöken är mjuk. Riv ost och strö över, lägg på ett lock och när osten smält är gratängen färdig. Gör en sallad till med späda maskrosblad. Denna gratäng går utmärkt att göra ute över en öppen eld.

Vi jobbar också med: Hemkunskap