Spår och spårtecken

Sök efter spår av djur i skolans närhet. Det är inte bara tassar och klövar som lämnar spår. Det kan också finnas spår efter djur som har ätit, till exempel hackmärken i bark, avgnagda kottar, avbitna granskott och spillning. Studera spårstämplar på marken och försök ta reda på varifrån ett djur har kommit och åt vilket håll det har rört sig. Ta hjälp av någon fälthandbok som visar bilder på spårstämplar och andra spår efter djur. Fortsätt i klassrummet med att ta reda på mer om djuret och dess livsmiljö.

Mål med arbetsområdet ”Spår och spårtecken”

Eleven ska:

• känna till några vanliga vilda djur i Sverige
• känna igen spår/spårtecken från några vanliga vilda djur i Sverige

När snön lagt sig vit på marken är det roligt att gå ut och söka efter spår i snön och fundera tillsammans kring vilka djur som har lämnat spåren.Ta med bilder på spår i naturlig storlek eller en fälthandbok som visar spår som barnen/eleverna kan jämföra med för att se vilka som har rört sig i området.

Förslag på arbetsblad med spår och spårtecken.

Lite äldre barn/elever kan delas in i mindre grupper som får leta spår på egen hand. Ett förslag till gruppindelning:
Förbered bildkort med olika djurspår gjorda med tanke på hur stora grupper du vill ha. Bilda till exempel grupper om fyra elever genom att göra i ordning fyra lika kort med med antingen exempelvis ekorrspår, harspår och spår av en fågel. Ge eleverna varsitt kort och låt dem leta upp sina ”spårkompisar”. Prata om vilka spår de har på sina kort innan de ger sig ut och letar för att få veta lite om barnens förkunskaper och ge dem en uppfattning om vilka spår och spårtecknen de kan finna. Låt dem sedan redovisa för övriga grupper och berätta om vilka djur som lämnat spåren och åt vilket håll de har rört sig.

Undersök spåren: Vilken typ av ”fötter” har djuret: tassar, klövar, hovar eller är spåren från en fågelfot? Följ spåren ett stycke. Stega och beräkna hur långt ni kan följa det. Kontrollmät. Mät spåren. Hur långa och breda är de? Jämför spår från olika djur. Vilket djur har störst/minst spår? Finns det något samband mellan spårstämplarnas storlek och djurets storlek? Kan man se hur snabbt djuret har rört sig och på vilket sätt? Är det ett djur som går, springer, skuttar fram o.s.v?

Vi jobbar också med:
Matte: mäta, enheter, jämföra
Samarbete i grupp

Djuren i skogen Naturdetektiverna spårar — vem har varit i farten?

Läs om hur man gör gipsavgjutningar av spår som man hittar på fuktig mark.

Sök efter kottar som något djur har ätit på. Hur kan man se om det är en hackspett eller ekorre som har ätit på en kotte? Hur många kottar äter en ekorre på en dag och hur många behöver de för att överleva vintern? (Ekorrar äter en varierad kost, men frön från grankottar är en viktig del i kosten. Enligt Naturhistoriska riksmuseets hemsida, sök på ekorre, behöver ekorren 80 kcal per dag. Det motsvarar frön från 25-30 grankottar och ekorren skalar en kotte på ca 7 minuter.) Samla så många kottar som en ekorre äter per dag. Hur lång tid tog det?

Undersök träd och buskar med gnag- eller hackmärken. Mät storleken på den skadade delen av barken. Finns det fler träd med skador från djur? Mät och jämför, är det samma djur som har ätit?

Studera spillning från djur, men använd handskar om ni tar i spillningen för att undvika eventuell smitta.

Var har djuret placerat spillningen? Kan man se/lukta om djuret är kött- eller växtätare? Hår, benbitar eller tänder visar att det är ett rovdjur. Kan man se om djuret är stort eller litet? Kan man se om djuret varit här nyligen eller för länge sedan?

Vi jobbar också med:
Bild: vi jobbar med gips. Matte: mäta, jämföra, tid