Zooma med en doktorand i biologi

Låt dina gymnasieelever ta del av aktuell forskning och ställa frågor till en biologidoktorand! Våren 2025 deltar doktorander i biologi vid både Uppsala universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) samt Göteborgs universitet. Ett tips är att göra ett ”mikrosamarbete” med klassens lärare i engelska när doktoranden helst kommunicerar på engelska. Kemilärarnas resurscentrum (KRC) har motsvarande erbjudande i Zooma med en doktorand i kemi.

Anmälan för vårterminen är öppen 15 – 26 januari. Läs mer om upplägget nedan.

Information för doktorander/Information for PhD students

Doktorandprojekt som är tillgängliga för bokning våren 2025

Forskningsområden uppdateras fram till den 15 januari

Kan sjöar släppa ut mer metan när försurningen minskar? (svenska)

Visste ni att sjöar kan bidra till klimatförändringarna? Det beror på att de släpper ut metan, en mycket starkare växthusgas än koldioxid. Metan bildas av pyttesmå mikroorganismer som kallas arkéer som lever i bottensedimentet i sjöar. Hur mycket metan arkéerna producerar påverkas av konkurrensen med bakterier som ”äter” sulfat. Sulfat finns naturligt i sjöar men ökade tidigare på grund av surt regn. Idag har surt regn minskat kraftigt, tack vare strängare regler som infördes på 1970-talet. Men vad händer då med de sulfatätande bakterierna? Om de blir färre, kan det innebära att arkéerna får mindre konkurrens – och att sjöarna kanske släpper ut mer metan? Jag analyserar vatten och sediment från sjöar för att försöka förstå hur minskad försurning påverkar balansen mellan mikroorganismer och om det kan få konsekvenser för klimatet.

Rytmiska Celler: Kan tid på dygnet avgöra hur vi påverkas av gifter? (svenska)

Nästan hälften av våra gener följer en cirkadisk rytm, vilket betyder att de aktiveras mer eller mindre beroende på tid på dygnet. Ett exempel är melatonin, ibland kallat kroppens sömnhormon. När det blir mörkt ökar produktionen av melatonin, vilket gör oss trötta. På morgonen sjunker nivåerna, och andra hormoner tar över för att göra oss pigga. På samma sätt styrs även gener som bryter ner gifter eller håller tarmens skyddande lager intakt. Trots att kroppens inre klocka är central för vår hälsa, är området relativt outforskat. I min forskning använder jag mänskliga celler för att undersöka hur olika kemikalier och ämnen från tarmen påverkar cellerna beroende på tid på dygnet.

Hur påverkas skogen av klimatförändingar? Och kan vi hjälpa/stjälpa den? (svenska, engelska)

Med klimatförändringar kan vi förvänta oss förändrade tillväxtförhållanden i våra skogar. Till exempel, under den extremt torra sommaren 2018 var det många skogar runtom i landet som sjönk i tillväxt och hälsa. Detta följdes också av ett utbrott av granbarkborre, som ofta anses ha föranletts av torkan. För att förhindra att sådant här händer igen behöver vi veta när och var vi kan utföra åtgärder för att mildra effekterna av klimatförändringar. I det här projektet tittar jag på geografin över Sveriges skogar för att försöka hitta ifall det finns gemensamma nämnare bland de skogar som verkar påverkas mindre av dåliga väderförhållanden.

Hur effektiva är skyddade områden för att bevara biologisk mångfald? (svenska, engelska)

Det främsta verktyget som har använts över hela världen för att stoppa habitatförlust och gynna den biologiska mångfalden är att skydda känsliga livsmiljöer i naturreservat, nationalparker och andra skyddade områden. De kan även spela en roll i att fånga upp arter som ändrar sina utbredningar i det allt varmare klimatet. Om vi satsar på att utöka nätverket av skyddade områden så att det räcker inför fortsatt habitatförlust är det viktigt att utvärdera om och under vilka förutsättningar, existerande skyddade områden uppfyller sina mål. Därför undersöker jag om skyddade områden (1) minskar habitatförlust, (2) minskar lokala utdöenden och (3) underlättar etablering av arter som migrerar på grund av klimatförändringar.

Restocking: challenges in using hatch and release of yolk-sac fish larvae – the example of Baltic Sea cod (engelska)

Handlar om projekt för att hjälpa torsken i Östersjön att återhämta sig efter problem med överfiske och olika miljöproblem.

After decades of overfishing and increased unsuitability of environmental factors, the cod stocks in the Baltic Sea today are threatened. While commercial fishing of Baltic cod is prohibited, the population´s recovery is slow. Therefore, the potential of breeding young fish larvae on land and releasing them into the Sea to increase the population size is being investigated. In my research, I study many different aspects of this type of conservation practice, including monitoring of fish using environmental DNA, breeding of fish larvae with high survival chances in the wild, and marking young fish so that they can be identified later on to enable evaluating if the released fish successfully established themselves in the wild..

När Arktis värms: Kan växterna hålla jämna steg?” (svenska, engelska)

I takt med att Arktis värms upp snabbare än någon annan plats på jorden, ställs vi inför en viktig fråga: Kommer växterna där att överleva? I mitt forskningsprojekt använder jag experiment där vi flyttar växter mellan olika miljöer och sätter upp små växthus i subarktiska norra Sverige för att ta reda på om och hur växtligheten kan anpassa sig till klimatförändringarna. Genom att studera hur växter från olika mikroklimat i Arktis klarar förändringar, hoppas jag kunna avslöja om tundraväxterna kan utvecklas för att klara ett varmare klimat eller om de riskerar att bli utkonkurrerade av nya växtarter som vandrar in från sydligare breddgrader. Resultaten kan ge oss viktiga insikter om hur Arktis ekosystem kan förändras i framtiden och vad det kan innebära för hela planeten.

Ympning och regenerering: Växters självläkande krafter (svenska)

Växter har en fantastisk reparationsförmåga, som gör att de kan läka skador och regenerera nya vävnader och organ, vilket är något vi människor utnyttjat i tusentals år inom jordbruket. Ympning kallas den metod där växtdelar från två eller fler individer, med olika arvsmassa, förenas och växer samman till en fungerande organism. I labbet jobbar vi med växtforskningens modellorganism backtrav, som vi ympar i petriskålar med hjälp av mikroskop. Min forskning handlar om att identifiera nya gener, proteiner eller signalvägar som är involverade i att slå på eller stänga av cellernas regenerering, i förhoppning om att utöka våra kunskaper inom både växters utvecklingsbiologi och de specifika processer som reglerar ympning. Det gör jag genom att bland annat ta fram nya mutanter, alltså växter där vi framkallat mutationer i DNA och sedan studerar den påverkade genens funktion.

Lifetime net greenhouse gas emissions and contribution to the food system from dairy cows fed best practice diets (English (preferably) or Swedish)

Om hur olika foder för kor kan förändra klimatpåverkan

Animal production can cause severe negative environmental impacts, but at the same time, when appropriately stocked and managed, animal production can be an efficient, sustainable way of food production. There are several indicators and tools that allow us to evaluate and assess agricultural production at the farm, local, regional and national scale but there is a lack of experimental data to confirm conclusions from theoretical models. My PhD project aims to investigate the lifetime emissions of greenhouse gases and the net food delivery from high-producing dairy cows fed diets based on feeds that are associated with low negative environmental impact. Given that almost 25% of the agricultural land in Sweden is used by dairy cows today, the dairy sector has a special role in overall sustainability.

Vad händer med antibiotika i miljön? (engelska)

Min forskning fokuserar på miljöpåverkan av antibiotika och antivirala kemikalier, med ett specifikt fokus på nedbrydningsprodukter. Dessa inkluderar metaboliter och föreningar som är förändrade naturligt. Jag undersöker om nedbrydningsprodukter, som hittas i ytvatten efter att ha passerat genom avloppsreningsverk, kan leda till att bakterier blir resistenta. Därför har vi gjort en litteraturgenomgång för att se vad finns, med en riskbedömning, och en modellering. Nu gör vi laboratorieexperiment för att förstå hur effekter påverkar ute i naturen och hur denna kunskap kan användas för att förhindra resistens.

För vem? Och hur anmäler man sig?

Zoom-besöket riktar sig till klasser som läser biologi, bioteknik, naturkunskap eller ämnen inom naturbruksprogrammet på gymnasiet. Flera doktorander kommer från olika länder och ger sina föredrag på engelska (se angivet språk bredvid titeln på föredragen). Principen först till kvarn tillämpas vid anmälan, men sedan sker också en fördelning av föredrag utifrån att så många olika lärare/skolor/klasser som möjligt ska få ta del av besöken. Anmälan är öppen 15 – 26 januari 2025. I anmälan får du rangordna föredragen efter hur intressanta de är för dina elever.

Anmälningslänk (öppen 15-26 januari 2025)

Senast 31 januari skickas information ut om vilka föredrag varje lärare får sig tilldelat.

Hur går det till?

Efter anmälan görs en matchning mellan lärare/klasser och doktorander. Senast 31 januari 2025 får du ett meddelande från Bioresurs via epost om vilket föredrag du fått. Efter det har doktoranden ansvar för att kontakta dig. Har du inte blivit kontaktad av doktoranden inom en vecka ska du höra av dig till Bioresurs.

Inför besöket: Du och doktoranden kommer överens om när mötet med klassen ska äga rum. Du berättar för doktoranden om din kurs och klass och hur föredraget kan passa in och bidra till undervisningen. Om det finns frågor från eleverna i förväg kan doktoranden ta hänsyn till dem vid planeringen. Inför lektionen ansvarar doktoranden för att skicka:

• en Zoom-länk till det digitala mötesrummet.
• en länk till en utvärdering, som vi vill att eleverna besvarar efter besöket.

Under besöket: Doktoranden berättar om sin forskning, visar några bilder från sitt lärosäte och svarar på elevernas frågor.

Efter besöket: Du ger eleverna länken till utvärderingen som du fått av doktoranden. Du skickar en epost till Bioresurs för att bekräfta att besöket ägt rum.

Koppling till ämnesplaner

I syftestexten för gymnasiets ämnesplan för biologi står ”I undervisningen ska aktuell forskning och elevernas upplevelser, nyfikenhet och kreativitet tas till vara”. Att bjuda in en doktorand till sitt klassrum ger både koppling till aktuell forskning och möjlighet för eleverna att ställa nyfikna frågor. Men besöket kan bidra till flera syften. De ämnesområden som doktoranderna arbetar inom kanske passar in i det område inom biologi som ni arbetar med under kursen. Besöket kan på ett bredare plan knytas an till hur naturvetenskap fungerar ”in action”. Kanske kan ett besök göras i samarbete med klassens lärare i engelska? Sist men inte minst kan de unga doktoranderna ge sina perspektiv på olika val efter gymnasiet.