Utmaningen 2007: Sveriges tjockaste skolträd sökes!
Vilken skola har Sveriges tjockaste skolträd? Gå ut och undersök!
Belöningen för att ha deltagit i 2007 års utmaning med att hitta Sveriges tjockaste skolträd var att en klass fick besök av en forskare under en dag. Många tjocka träd blev det och fem klasser fick träffa en forskare som kunde berätta mer om träd och kanske om varför just dessa klassers träd var så sevärda. Läs mer om hur detta gick till i artikeln från Bi-lagan nr 3 december 2009.
Sammanfattning och resultat från utmaningen 2007
Belöningen för att ha deltagit i 2008 års utmaning om Biologisk mångfald för en klass var att få besök av en forskare och för en dag få arbeta på ett forskningsinspirerat sätt. Läs mer om hur detta gick till i artikeln från Bi-lagan nr 1 mars 2010 och hämta material för att arbeta med humlor från artikeln. Bilderna till vänster är tagna under ett forskarbesök på en skola.
Artikel från Bi-lagan nr 1 2010 med övningar
Med inspiration från forskning
Artikeln beskriver flera sätt att studera humlor.
Humleprotokoll:
Till styrdokument
Ur målformuleringarna i läroplanen för förskolan:
Förskolan ska sträva efter att varje barn
- tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,
- utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,
- utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner,
- utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,
- utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,
- utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
- utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
- utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap,
Ur kursplanen för biologi, centralt innehåll i årskurs 1-3 i de naturorienterade ämnena:
Året runt i naturen
- Årstidsväxlingarna i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
- Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanliga förekommande arter.
Metoder och arbetssätt
- Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
- Enkla naturvetenskapliga undersökningar.
- Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer.
Centralt innehåll i årskurs 4-6 i biologi:
Natur och samhälle
- Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.
- Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön.
Biologins metoder och arbetssätt
- Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.
- Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas.
- Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.
Sveriges tjockaste skolträd sökes!
Finns Sveriges tjockaste träd på er skolgård? Detta är en utmaning riktad till alla klasser i åk 1–5. Syftet är att ni ska öppna dörren till klassrummet och gå ut och jobba med träd på ett naturvetenskapligt sätt. Så här går det till:
1. Fundera och resonera i klassen:
Varför är träd olika tjocka? Var kan de tjockaste träden finnas och varför tror ni att de finns just där?
Skriv ner klassens tankar.
2. Gå sedan ut och undersök och mät:
Sök efter det tjockaste trädet på skolgården eller i skolans närmiljö. Undersök genom att mäta trädets omkrets 1,3 meter upp från marken. Anteckna måttet i centimeter. Ta reda på vilket trädslag det är.
3. Avsluta med att rapportera:
Rapportera in ert träd och beskriv kort hur klassen funderat och resonerat.
Arbeta vetenskapligt med träd
Att arbeta med träd som tema ger många möjligheter att tillämpa ett vetenskapligt arbetssätt.
Starta med IAKTTAGELSER. Det kan t.ex. vara hur träden ser ut på vintern. Iakttagelserna kan leda vidare till FUNDERINGAR och FRÅGOR. Resonera gemensamt och lyft alla elevers iakttagelser och tankar. Frågorna kanske leder vidare till något som klassen vill undersöka, t ex: Vilka träd på skolgården får blad först på våren?
Klassen kan nu gemensamt formulera en hypotes. Vi tror att träd nära husväggen får blad först därför att… Det är viktigt att den HYPOTES klassen formulerar går att undersöka.
Genomför UNDERSÖKNINGEN. Ibland innebär undersökningen att klassen gör regelbundna observationer och för protokoll över vad de ser.
Sista steget i en undersökning är att jämföra RESULTATET med hypotesen. Hur väl stämde de överens? Om inte får man resonera vidare kring detta och kanske formulera en ny hypotes som kan undersökas. I detta fall får man vänta ett helt år till nästa undersökning.
Tillverka en trädstam i genomskärning
Så här gör du:
Klipp till ett snöre som är lika långt som omkretsen. Vik det i tre lika långa bitar och låt en liten ”snutt” sticka ut, även den viker du sedan in. Nu har du fått måttet på stammens diameter.
Viker du ihop diametern på mitten får du radien.
Knyt ett snöre så att det har två öglor i vardera änden. Måttet mellan ändorna ska vara lika långt som radiens mått.
Ta ett stort papper och gör en prick på mitten.
Håll en pinne på pricken och trä i den ena öglan.
Stoppa en penna i den andra änden och sträck snöret.
Rita nu en cirkel med snöret sträckt (håll fast mittenpinnen på sin plats).
Nu har du ritat ditt träd i genomskärning och har en bild av den tjockaste trädstammen på din skolgård.