Kroppens organ

Välkommen till tema Kroppens organ

Här kan du välja mellan följande tema:

• Muskler
• Balansen
• Hår och päls
• Skelett och leder

Mål för arbetsområdet är att eleven ska:

• Känna till viktiga organ i den egna kroppen och dess funktioner.

Muskler

När vi går, lyfter, hoppar eller skriver jobbar olika muskler. Ibland blir de trötta och måste vila. När du till exempel cyklar är det många muskler i hela kroppen som arbetar och varje enskild muskel samverkar med minst en annan. När muskelcellerna arbetar blir muskeln kortare och tjockare. För att en muskel ska sträckas ut måste en muskel med motsatt verkan dra ihop sig.

Undersök dina muskler
Böj underarmen – fundera på var den muskel som böjer armen fäster. Känn efter var muskelrörelsen sker. Sträck därefter ut armen. Var är den muskel fästad som gör denna rörelse möjlig? Välj några andra delar av kroppen och undersök på motsvarande sätt. De stora musklerna i armar och ben är lättare att börja med än musklerna i ryggen som har många muskelpar.

Pröva hävstångseffekten
En modell av en arm tillverkad av två plankor, ihopsatta med gångjärn, kan illustrera armens funktion, se beskrivning.
Med hjälp av vikter, snöre, några krokar och en dynamometer kan olika belastningsförsök göras. Var på skelettbenen fäster musklernas senor? Är det en optimal placering med tanke på armens funktion vid belastning?

Läs mer om muskler. I X-Bi-lagan 2007 s. 1-10 hittar du mer fakta om musklerna.

Balansen

— Titta rakt fram, fäst blicken på en punkt och håll ut armarna!
Alla har vi väl gått balansgång på en bom i gymnastiksalen eller på en tänkt linje i lekparken. Det är inte alltid så lätt och ofta får man vara tacksam över att man inte gått så högt över marken.

Hitta tyngdpunkten
Stå med ryggen mot en vägg, även hälarna ska vara tätt mot väggen. Lägg något på golvet precis framför dina tår och försök plocka upp det utan att flytta på fötterna. Tyngdpunkten hamnar ”fel” och vi tappar balansen. Du kan också prova att gå balansgång på en stock. Håll en tyngd fäst i ett snöre, i vardera handen, variera längden på snöret. När tyngdpunkten är långt ner och tyngderna är under marknivå (stocken du går på), då är det lättast att hålla balansen. Ju högre tyngdpunkten är, desto svårare blir det

Balansera en spik på en annan spik
Stick in en spik utan huvud i en kork som sitter i en flaska. Låt den spetsiga änden av spiken sitta i korken. Stick in en annan spik utan huvud i en annan kork. Den här spiken ska ha den trubbiga änden i korken. Pröva att balansera de båda spikarna på varandra. Går det? Stick nu två gafflar (gärna med tunga skaft) in i korken utan flaska, en på var sida snett nedåt. Försök nu att få spikarna att balansera på varandra. Gafflarna gör att tyngdpunkten hamnar långt ner och därför kan spikarna hålla balansen.

Försöket går att göra även med synålar, spets motspets, men är då lite svårare.

I X-Bi-lagan 2007 s. 1-10 hittar du mer fakta om balansen.

Hår och päls

Det finns många olika sorters hår och päls. Ett exempel på hår med en speciell funktion finns i isbjörnarnas vita päls. Utan den skulle de inte kunna överleva i de kalla polartrakterna. Varje hårstrå fungerar som fiberoptik. Det är ihåligt och leder solstrålning ner till den underliggande huden, som är svart och absorberar värme bra. De ihåliga hårstråna fungerar också som isolering och håller kvar den varma luften runt djuret.

Vandrande hårstrå
Ta ett hårstrå från huvudet och håll det vertikalt mellan pekfinger och tumme. Se till att du har ett par centimeter av hårstrået ovanför fingrarna och resten nedanför. För pekfingret och tummen upp och ned mot varandra längs hårstrået. Detta kommer nu att vandra. Vänd på strået och gör likadant. Vad händer?

Tillverka en hygrometer
Använd ett styvt papper, en trekant av ett tunnare papper, en kort nål, tejp eller lim, ett mynt och ett hårstrå. Klipp till och montera delarna enligt bilden.
Skårorna underlättar när hårstrået ska monteras fast med lim eller tejp. Myntet fungerar som tyngd för visaren som sträcker ut hårstrået. Visaren är fästad enbart med nålen. Ju längre visaren är desto större blir visarens utslag. Kalibrera hygrometern genom att ställa den upp i en sluten plastpåse tillsammans med en bit blött hushållspapper. I påsen blir det efter ca 30-60 min 100 % luftfuktighet. Gör en markering vid visarspetsen. Torka därefter hårstrået med en hårtork och markera visarens position vid 0 % fuktighet.

I X-Bi-lagan 2007 s. 11-20 hittar du mer fakta om hygrometern.

Skelett och leder

Skelett förknippar vi ibland med spöken och andra hemskheter men om vi inte hade vårt skelett skulle vi falla ihop i en hög. Utan leder i våra knän skulle vi inte heller kunna böja oss ned för att lukta på en blomma och utan leder i fingrarna skulle vi inte heller kunna plocka den.

En uppgift för skelettet
Gör en människa i lera eller trolldeg, med rätta proportioner. Kan du få den att stå upp? Bygg ett enkelt skelett, med hjälp av piprensare. Forma lerkroppen runt skelettet. Kan den här lerkroppen stå upp?

Recept på trolldeg:
1 dl vatten
2 dl mjöl
1 dl salt
1 msk olja
ev. karamellfärg

Ledövningar
Utan skelettets leder skulle vi inte kunna röra till exempel fingrarna. Kroppens olika leder är viktiga i olika sammanhang.

Tejpa några fingrar på den hand du använder mest med frystejp/ maskeringstejp, så att de blir helt stela. Skriv ditt namn eller lyft ett glas.
Tejpa nu istället ihop tummen med handen. Kan du nu skriva ditt namn eller lyfta ett glas?
När vi gör olika rörelser samarbetar nervsystemet och musklerna på ett komplicerat sätt. Låt en person sitta på en stol medan tre andra står bredvid. Nu gäller det för de tre som står att få den som sitter att ställa sig upp och ta ett steg genom att be personen att röra en led i taget. De tre turas om med att säga vilken led som ska böjas eller sträckas.

Vi jobbar också med:
samarbete
motorik

En film för barn i förskolan: Doktor Karins stetoskop
Leon besöker doktor Karin med Giraffis som har ramlat från ett träd och gjort illa benet. Doktor
Karin undersöker och kommer fram till att benet kan vara brutet. För att ta reda på om skelettbenet gått av måste man ta en röntgenbild. Varför behövs egentligen skelettet? Och hur skulle vi se ut om vi inte hade något? © Sveriges Utbildningsradio AB

I X-Bi-lagan 2007 s. 1-10 hittar du mer fakta om skelettet.