Först: få koll på spikeproteinet

Titta på bilden av viruset SARS-CoV-2. Virusets yta har många utstickande spike-protein.

Spikeproteinet är byggt av tre proteinkedjor som sitter ihop. Proteinkedjorna består var och en av lite mindre än 1300 aminosyror.

Virusets arvsmassa består av RNA som totalt är ca 30 000 kvävebaser långt. Av dem används ca 3 x 1270 = ca 3800 kvävebaser för att koda för spikeproteinet (varje aminosyra kodas av tre nukleotider).

För att komma in i en cell måste virusets yta fästa på en receptor (mottagare) på cellens yta.

I näsans slemhinnor och i lungor och i flera andra organ i våra kroppar finns celler som har en receptor som kallas ACE2. Den ska normalt reagera på andra ämnen, men SARS-CoV-2-virusets spikeprotein passar precis in i den receptorn och det gör att viruset kan ta sig in och infektera våra celler.

Viruset lyckas få in sin arvsmassa in i cellerna, via en receptor. I filmklippet till höger visas hur det går till.

Redo att ta reda på om det finns någon mutation i spikeproteinet som kan påverka bindningen till receptorn?

Yes – jag är redo!