Lärarhandledning

I denna lärarhandledning finns idéer och förslag att utgå från vid planeringen för undervisning om genmodifierade växter. Att arbeta med frågor om genmodifierade växter anknyter på flera sätt till skolans styrdokument. Biologi, bild, engelska, hemkunskap, kemi, historia, samhällsvetenskap och svenska är ämnen som berörs av dessa frågor. Läroplanerna för både grundskola och gymnasium lyfter fram att undervisningen ska utveckla både kunskaper och etiska perspektiv på frågor som rör samhället. I de naturvetenskapliga ämnena framgår tydligt att ämnena ska ges ett samhällsperspektiv. Livsmedel och andra produkter som framställs med hjälp av genteknik påverkar samhället och även den forskning som bedrivs inom området på flera sätt. Tematiska upplägg tillsammans med ämnet samhällskunskap rekommenderas för att vidga förståelsen av myndigheters funktion och hur lagar stiftas. Genmodifierade växter är ett omdebatterat fält där förståelse för argumentation är helt avgörande.

Arbete med SNI-fall kräver ett klassrumsklimat där eleverna kommer till tals. Lärarens uppgift handlar till stor del om att strukturera arbetet och skapa förutsättningar för goda gruppdiskussioner där eleverna uppmuntras till att ställa frågor och vrida och vända på perspektiv.

Lärarhandledningen är utformad efter den modell för arbete med SNI i undervisningen som beskrivs i boken ”Samhällsfrågor i det naturvetenskapliga klassrummet” (Ekborg, Ideland, Lindahl, Malmberg, Ottander & Rosberg, 2012, Gleerups). Handledningen har utvecklats med stöd av Christina Ottander, Umeå universitet. Förkortningen SNI (samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll) används genomgående och motsvarar SSI (socio-scientific issues) i engelskspråkiga sammanhang.

Konkreta fallbeskrivningar kring några typer av genmodifierade växter finns under TEMA-sidorna. I anslutning till dessa finns även mer lärarmaterial.

Val av utgångspunkt

Använd webbsidor, tidningsartiklar, TV-program, YouTube-klipp, radioprogram eller blogginlägg för att introducera ett fall. Att anknyta till hälsa, miljö och uppfinningar har i forskning visat sig vara effektivt för att väcka intresse och nyfikenhet. Val av utgångspunkt

Resurser

Resurser används om allt som kan bidra till undervisningen. Till exempel övningar och tips på lämpliga laborationer som kan berika undervisningen. Till resurser räknas även konkret stöd för att arbeta med bedömning för lärande och språkutvecklande arbetssätt. Resurser

Förslag på lektionsplaneringar

Förslag på lektionsplaneringar ges som omfattar från en till flera lektioner. Planeringarna kan mycket väl anpassas till olika elevgrupper och kurser. Förslag på lektionsplaneringar

Naturvetenskapligt innehåll

Identifiera vilken kunskap och vilka generella kompetenser ett specifikt fall kan utveckla. Bedöm det naturvetenskapliga innehållets karaktär i fallet. Om väl beprövad vetenskap finns bakom förklaringar av fenomenet blir kunskaperna i biologi användbara för att kritiskt granska information i media. Är det de naturvetenskapliga kunskaperna som är viktigast för att kunna ta ställning eller väger ekonomiska och/eller etiska argument tyngst? Finns det motstridiga vetenskapliga förklaringar och är området dåligt undersökt? Då blir källkritisk förmåga viktig att lyfta fram: Vem säger vad och varför? Naturvetenskapligt innehåll

Samhällsaspekter och intressekonflikter

Klargör vilka intressegrupper som berörs av fallet. Demokratiska system bygger på processer där medborgare ska kunna göra sina röster hörda i olika frågor. Hur ser den processen ut beträffande ett visst fall? Vilken/vilka typer av produkter ska den genmodifierade växten användas till och vilka direkta och indirekta konsumenter. Inom växtförädlingsbranschen finns flera större företag som dominerar den globala marknaden men det finns också mindre aktörer och samarbetsprojekt som tar fram genmodifierade grödor. Vem ligger bakom utvecklingen av den aktuella grödan? Sist men inte minst så är det jordbrukare som står för själva odlingen av genmodifierade grödor. Vilka villkor har jordbrukare i det land eller det område som är aktuellt för fallet? Samhällsaspekter

Mål – vad ska kunskaperna användas till?

Syftesbeskrivningar i skolans styrdokument lyfter fram förmågor som ska utvecklas. Omformulera dem till tydliga och konkreta lärandemål. Det kan handla om att kunna formulera frågor, undersöka, argumentera och/eller kritiskt granska källor såväl som att utveckla begreppsförståelse. Lärandemål

Redovisning och bedömning

Var tydlig med när och hur bedömning ska ske. Kombinera prov, muntliga redovisningar, argumenterande uppsatser och rollspel för bedömning. Elevernas begreppsförståelse bedöms utifrån deras förklaringar av naturvetenskapliga begrepp men även utifrån deras beskrivningar av möjligheter/risker och sammanhang. Procedurkunskap (hur man gör) synliggörs då man formulerar ståndpunkter och motiverar hur man kom fram till ett visst ställningstagande. Förmåga att uttrycka personliga attityder och värderingar på ett ansvarsfullt sätt kan bedömas i diskussioner.