Fascinerande forskning – Våra många vänner
Övningar och laborationer
När bakterier nämns i vardagliga sammanhang är det ofta i negativa ordalag. Det är exempelvis bakterier som ger magproblem, sårinfektioner och halsont. Ofta tänker vi inte lika mycket på att de flesta bakterier är till nytta för oss. Många bakterier finns inne i och utanpå vår kropp och behövs för att vi ska må bra, andra används vid tillverkning av matvaror och ännu fler har viktiga funktioner i naturliga ekosystem. Vi människor utgör tillsammans med mikroorganisimerna som lever i och på vår kropp ett ekosystem med en mängd olika arter. Maten vi äter är därför inte bara till för oss själva, den ska även ge föda åt alla mikroorganismer som lever i vår tarmkanal. Maten har därför också stor betydelse för hur våra mikroorganismer trivs och i förlängningen hur vi själva mår.
Säkerhet och risker
Det krävs lämplig utrustning, samt kunskaper i sterilteknik och hantering av bakterier för att laborationerna ska kunna genomföras på ett säkert sätt. Anvisningar för säkert arbete med mikroorganismer framtagna i samarbete med Arbetsmiljöverket finns på denna länk.
Hudens mikrobiom
Klassiska skolförsök med mikroorganismer brukar inkludera en undersökning av bakterier som finns på huden. Det innebär att man undersöker hudens mikrobiom. Många av bakterierna är ofarliga, men eventuellt kan det även finnas bakterier som är skadliga. Undersökningen brukar ofta göras i kombination med att med testa olika medel för att tvätta bort bakterier. Ett sådant försök innebär att okända bakterier odlas upp, där vissa kan vara olämpliga att komma i kontakt med. För att undvika att eleverna rör vid bakterierna som odlats upp på agarplattorna är det viktigt att tejpa igen petriskålarna innan inkuberingen och sedan inte öppna dem igen. Odlingarna ska därefter destrueras genom autoklavering eller genom att de skickas som riskavfall.
Mikrober interagerar (Extern länk)
Kan mikroorganismer i våra tarmar påverka övervikt? Hur byggs mikrofloran upp hos ett nyfött barn? Det är exempel på två frågor som tas upp i övningen Hur interagerar mikrober med människan? Fokus ligger på ekologiska begrepp som nisch, succession och olika former av samarbete mellan värd och mikroorganism. Eleverna delas in i grupper och får vardera en kort text om mikroorganismer som lever i samspel med människor. Till texterna hör frågor som eleverna besvarar genom att arbeta med modeller och tolkning av bilder. Eleverna bildar sedan tvärgrupper och ska med hjälp av sin expertkunskap sätta ihop en modell av människokroppen utifrån bakterier som finns i kroppens olika delar.
Syrade livsmedel
Att tillverka syrade livsmedel har blivit trendigt. Surdegsbröd, syrade mjölkprodukter av alla slag, kimchi och kombucha är några exempel.
• Vad innehåller surdegsbröd, kimchi och kombucha som ger den speciella smaken och hur tillverkas dessa produkter?
• I välsorterade livsmedelsaffärer finns ett närmast oöverskådligt antal mjölkprodukter tillverkade med hjälp av olika slag av bakterier. Det är exempelvis olika varianter av fil, yoghurt, kefir, onaka, Dofilus, A-fil, skyr och långfil. Men alla produkter i mjölkdisken innehåller inte levande bakteriekulturer. Besök en livsmedelsaffär och ta reda på vad som är gemensamt när det gäller innehållet i dessa produkter och vad som skiljer dem åt.
• Tillverka egen yoghurt av vanlig söt mjölk genom att tillsätta en liten volym av levande yoghurtkultur från en förpackning med yoghurt. Låt blandningen stå i 44 C i cirka fyra timmar. Mät under tiden pH-värdet och iaktta förändringar i konsistens. Vad beror det på att pH-värdet och konsistensen ändras?
• På motsvarande sätt som beskrivs ovan kan även andra syrade mjölkprodukter tillverkas.
• Även syrade grönsaker, som exempelvis surkål, kan tillverkas med hjälp av mjölksyrabakterier, men processen tar betydligt längre tid än framställning av syrade mjölkprodukter.
Om man vill smaka på egentillverkad yoghurt eller andra syrade livsmedel ska tillverkningen ske i en lokal som är lämplig för livsmedelsproduktion.
Studera mikroorganismer
En droppe aktiv yoghurtkultur färgas med gramfärgning. När man studerar preparatet i mikroskop kan man se att yoghurtkulturen innehåller både stavformade bakterier och kocker som färgats tydligt blåvioletta. Kulturen består av en blandning av Lactobacillus bulgaricus och Streptococcus thermophilus.
Bakterier förstör livsmedel
Livsmedel kan också förstöras av bakterier och i en laboration med morötter får eleverna fundera över ett resultat som först verkar motsägelsefullt. I en annan, mer krävande laboration undersöks bakteriehalten i livsmedel.
Jordbakterier på morötter
Försöket med morötter är enkelt att utföra, men kräver eftertanke och kunskaper om bakterier och växtceller för att kunna förklaras. Bakterier som i första hand är aktuella i försöket hör till släktet Bacillus. Dessa är vanligt förekommande i naturen. Slantar av morötter kokas i vatten under varierande antal minuter och placeras sedan i rena petriskålar där de får ligga cirka en vecka. Ett enkelt försök, men som är lite klurigt att förklara.
Bakteriehalt i livsmedel
Detta är en klassisk mikrobiologisk undersökning där bakteriehalten i olika livsmedelsprover analyseras. I livsmedelshygieniska undersökningar är man intresserad av att dels kunna påvisa förekomst av eventuella sjukdomsalstrande bakterier, dels kontrollera att livsmedlet inte innehåller för stora mängder av sådana mikroorganismer som förstör smak, konsistens och näringsvärde. Köttfärs är exempel på ett livsmedel som är är intressant att undersöka eftersom det är känsligt för olämplig förvaring.